Ett 7:e exemplar

(Foto Künker 362)

På Künkers auktion 362 (22 mars) såldes en dukat 1867 med omvänt myntmästarmärke. Varianten är mycket sällsynt och för närvarande känd i endast 7 exemplar. På Künker hade man dock missat att det var något ovanligt och bjöd ut den som en vanlig dukat 1867, vilket naturligtvis gör att en beprövad myntsamlare kvicknar till ordentligt. Man hoppas att man är den enda som sett detta misstag och att man därmed kan göra en fin affär. Detta är dock oftast en fåfäng förhoppning eftersom vi myntnördar i grunden är gjorda av samma skrot och korn, och de som varit med ett tag missar inte ett sådant byte. Nu såldes myntet för 5500 euro + provision, vilket jag tycker är ett rimligt pris i dagens läge.

Myntet kommer från Mark Saltons samling, men utöver det har man inte angett någon ytterligare proveniens. Salton var dock en känd mynthandlare och liksom sin far Felix Schlessinger mycket flitig på att anteckna allt relevant om olika myntförsäljningar. Se mitt blogginlägg från 21-09-19! Det skulle förvåna mycket om han inte skrev ner provenienser även på sina egna förvärv. Jag gillar ju provenienser och vill gärna ha så mycket som möjligt till mina raritetssidor. En fråga till Andreas Kaiser på Künker kan ju kanske inte skada.

Slutligen har vi också frågan hur en dylik variant kan uppkomma. Det är svårt att se någon annan orsak än att det rör sig om en ren gravörsmiss, vilket i sig är märkligt med tanke på den ordning man ändå hade på Myntverket på 1860-talet. Det var ju Lea Ahlborn som hade ansvaret och det är nästan orimligt att denna ordningsamma gravör själv skulle göra ett sådant misstag. Nu hade väl även hon medhjälpare som var mer benägna till misstag, men hur det egentligen gick till får vi kanske aldrig veta.

Nu upptäcktes felet uppenbarligen på ett tidigt stadium, tydligen redan vid den första lilla provserien. Det som tyder på detta är att det finns så få kända ex och att förmodligen alla är ocirkulerade. Det finns visserligen 2 ex i kvalitet 1+/01, men de betyder inte att de har cirkulerat i handeln. Slitaget kan ha uppkommit på annat sätt.

Rariteter på Myntkompaniet 22

Så fick man då också anledning att skriva en blogg om rariteter på en av Myntkompaniets auktioner. Och vilken auktion det blev! Trots att det så sent som förra helgen såldes mynt för någonstans kring 11 miljoner så verkar det fortfarande finnas outsinliga penningförråd att ösa ur. 13 mynt gick över 100000-kronorsgränsen och högst betald blev Riksdalern 1633 som klubbades för 250 000 kr. Nu gick dock luften ändå ur den här auktionen efter att hälften av de svenska mynten blivit sålda. Philea hade nämligen gjort en tidsmässig planeringsmiss av det större slaget. Man började kl. 11.00 och räknade med att hinna med alla 600 svenska mynt till 15.00, vilket kräver 150 rop/timme. Nu visade det sig att man hann med knappt 60 rop/timme vilket gjorde att man kl. 16.30 bara hunnit med hälften av den svenska delen. När man betänker att man endast unnade sig 20 minuters lunchpaus så blev det helt enkelt för långdraget för budgivarna i salen och de flesta verkar ha åkt hem. Man ser också att buden därefter blivit tämligen överkomliga; exempelvis såldes Riksdalern 1820 med Karl XIII:s bild för 52000 kr och Riksdalern 1829 med Troyska ass för 32000 kr, vilket i sammanhanget får anses som mycket billigt.

Som de flesta redan har räknat ut kommer mynten huvudsakligen från Ove Karlssons imponerande samling och det resulterade i den raritetsstinnaste auktionskatalog som jag sett på senare år. Man får gå ända tillbaka till Bonde 6 (2010) för att hitta något jämförbart. Nedan har jag listat de 83 raritetssidor som jag fått anledning att uppdatera och även denna gång har jag tagit med det klubbade priset.

nr 1281 Riksdaler 1617utan inre omskriftsm 26RR150000
nr 1291 Riksdaler 1631arabiskt årtalsm 30aR62000
nr 1311/2 Riksdaler 1632sm 31bR26000
nr 1364 Mark 1618stor bildsm 54R22000
nr 1372 Mark 1618sm 55RRR15000
nr 1381 Mark 1614sm 58RR9200
nr 1391 Mark 1615stor bildsm 59RR10000
nr 1401 Mark 1617stor bildsm 61R6000
nr 1411/2 Mark 1617REFVGIOsm 65RR13000
nr 1502 Riksdaler 1645sm 4RRR220000
nr 1511 Riksdaler 1633sm 9RR250000
nr 1591/2 Riksdaler 1640stor bildsm 24aRRR25000
nr 1601/2 Riksdaler 1641knäbildsm 25RRR27000
nr 1611/2 Riksdaler 1641bröstbildsm 26RR26000
nr 1631/2 Riksdaler 1646mm AGsm 31aRRRR34000
nr 1641/2 Riksdaler 1647sm 32RRR30000
nr 1651/2 Riksdaler 1652sm 33RR8800
nr 1671/4 Riksdaler 1641bröstbild,
delat årtal
sm 36aRR8000
nr 1681/4 Riksdaler 1642delat årtalsm 37aRRRR31000
nr 1691/4 Riksdaler 1642odelat årtal,
mm nedtill
sm 37cR9200
nr 1701/4 Riksdaler 1644mm upptillsm 39aRRR16000
nr 1721/4 Riksdaler 1646arabiskt årtal,
utan mm
sm 41bRR20000
nr 1744 Mark 1642sm 44RRRR82000
nr 1754 Mark 1647sm 46RR5000
nr 1764 Mark 1649MDCXLIXsm 52aR24500
nr 1772 Mark 1641sm 54R30000
nr 1782 Mark 1648mm under sköldensm 58bRRR25000
nr 1811 Mark 1648slät sköldsm 75varRRR8200
nr 1931 Mark 1658sm 25RR76000
nr 1941 Öre 1659mm glödhakarsm 31aRR2500
nr 2018 Mark 1670randskriftsm 59bR74000
nr 2044 Mark 1673bakvänd 4sm 73bRR50000
nr 2054 Mark 1683mm DFsm 74bRR9000
nr 2064 Mark 1686sm 77RR6000
nr 2192 Mark 1678mantel och
bar hals
sm 132R3100
nr 2202 Mark 1681sm 137R900
nr 2241 Mark 1664SVECIA,
krontyp A
sm–RRR8400
nr 2251 Mark 1669sm 162RRR14000
nr 2348 Mark 1698axelharnesksm 131RR31000
nr 2358 Mark 1699sm 33R41000
nr 2368 Mark 1700sm 34R50000
nr 2374 Mark 1699axelharnesksm 40RRR27000
nr 2384 Mark 1704sm 46R8200
nr 2414 Mark 1714sm 53RRR27000
nr 2432 Mark 1698axelharnesksm 57RR9400
nr 2442 Mark 1699axelharnesksm 59RR15500
nr 2472 Mark 1704sm 65R6800
nr 2511 Mark 1697sm 79R16500
nr 2521 Mark 1699sm 81R3800
nr 2551 Mark 1706mm HZsm 88aR9800
nr 2561 Mark 1706mm LCsm 88bR4100
nr 2571 Mark 1709sm 91R4400
nr 2721 Dukat 17441744/3sm 30RR80000
nr 2781 Riksdaler 1732FRIDERICVS,
lång söm
sm 71bRR24500
nr 2791 Riksdaler 1733FRIDERICVS,
lång söm
sm 73R23000
nr 2801 Riksdaler 1734sm 74RR70000
nr 2811 Riksdaler 1735sm 75R41000
nr 2831 Riksdaler 1738mm HMsm 79R13000
nr 2901/2 Riksdaler 1726stor bildsm 96aRR21000
nr 2911/2 Riksdaler 1734sm 98R31000
nr 2951/4 Riksdaler 1748gs DF, 8 korssm 105cR7400
nr 2964 Mark 1732sm 108RR46000
nr 2982 Mark 1736sm 117varRR16500
nr 2992 Mark 1737sm 118R20500
nr 3041 Dukat 1758sm 15RRR96000
nr 3081 Riksdaler 1761sm 50R27000
nr 3121 Riksdaler 1769litet huvud,
7 serafer
sm 58bRosåld
nr 3141/2 Riksdaler 1753sm 63R13000
nr 3161/4 Riksdaler 1753sm 70RR10500
nr 3198 Öre sm 1771vinkel i Asm 79bR2700
nr 3232 Mark 1754sm 86R9000
nr 32510 Öre 1760sm 93R3100
nr 3275 Öre 1761sm 107RR2700
nr 3285 Öre 1765sm 111RR3800
nr 3341 Dukat 1788sm 32RRR94000
nr 3351 Dukat 1789sm 33RR125000
nr 3841 Dukat 1833sm 28R34000
nr 3861 Riksdaler 1820Karl XIII:s bildsm 41cRR52000
nr 3901 Riksdaler 1829Troyska asssm 51R32000
nr 3971 Riksdaler 1838G på halsensm 66varR12000
nr 4371 Carolin 1872stort örasm 13bRR78000
nr 4502 Riksdaler RM 1862sm 25R16500
nr 55110 Öre 1764sm 96Ringick i
lot

Rariteter på MISAB 38

Det har varit auktion igen och det är dags att göra en summering. Prisnivån fortsätter att vara hög och om jag inte räknat fel så var det 18 mynt som gick för mer än 100000 kronor. Högsta priset nådde nr 107, en 4 Caroliner 1609 som gick för 460000 kr. Senast den såldes var på MISAB 16 där den gick för 300000 kr och det är ju en hyfsad förräntning på 6,5 år. Kihlberg hade ju många mynt i god kvalitet och det är ju speciellt dessa som ökat mest i värde, ofta dubbla priset på mindre än 10 år.

Nedan har jag gjort en lista på de 23 raritetssidor, från Gustav II Adolf och framåt, som jag fått anledning uppdatera på grund av auktionen. Den här gången har jag också lagt in det klubbade priset och det visar än en gång hur svårt det är idag för samlare med normala inkomster att förvärva sällsyntare mynt.

Angående nr 231 som var en 2 Dukat 1702 så vet jag inte om den drogs tillbaka eller om ingen ville bjuda utropspriset. Orsaken i båda fallen bör dock vara att äktheten ifrågasatts och det myntet går nu en tynande framtid till mötes.

nr 13010 Mark 1626 (guldklipping)sm 811 kända ex130000 kr
nr 13212 Mark 1617sm 202 kända ex360000 kr
nr 1361/2 Riksdaler 1632sm 3611 kända ex72000 kr
nr 1392 Mark 1617 (stor bild)sm 5414 kända ex41000 kr
nr 1401 Mark 1615 (liten bild)sm 593 kända ex80000 kr
nr 1411/2 Mark 1617 (REFVGIO)sm 657 kända ex18000 kr
nr 1461 Riksdaler 1617 (kröningen)sm 8213 kända ex78000 kr
nr 1471/8 Riksdaler 1620
(drottningens kröning)
sm 9015 kända ex32000 kr
nr 1758 Mark 1649 (christin)sm 82 kända ex205000 kr
nr 1784 Mark 1647 (mm DK)sm 466 kända ex17500 kr
nr 190Dukat utan år (Karl X Gustav)sm 52 kända ex225000 kr
nr 1931 Mark 1656sm 243 kända ex68000 kr
nr 1952 Mark 1654 (kröningen)
CAROLUS och rakt årtal
sm 349 kända ex94000 kr
nr 2001 Dukat 1681 (FACT)sm 3511 kända ex58000 kr
nr 2312 Dukater 1702sm 15 kända exutgick
nr 2321 Dukat 1701sm 67 kända ex62000 kr
nr 2341 Dukat 1716sm 1813 kända ex82000 kr
nr 2418 Mark 1701sm 3515 kända ex56000 kr
nr 2801 Dukat 1728sm 136 kända ex68000 kr
nr 2811 Dukat 1745/4sm 3212 kända ex105000 kr
nr 2962 Mark 1732sm 115a15 kända ex8600 kr
nr 3141 Dukat 1763sm 2213 kända ex72000 kr
nr 3431 Dukat 1787sm 3112 kända ex66000 kr

När bilden lurar ögat

(Foto Ahlström 3)
(Foto Hagander 1)

I sin auktionskatalog 64 (2001) räknar Ahlström upp antalet 8-dalersplåtar 1659 som företaget sålt genom åren, och ovanstående bilder visar nummer 4 och 6 i den uppräkningen. Plåtarna ser ut att ha olika form, men när man tittar närmare så visar det sig att alla märken som finns på den ena bilden också uppträder på den andra. Det är alltså en och samma plåt, trots olikheterna.

Hur kan det bli så? Ja, man har uppenbarligen inte tagit bilderna från samma vinkel och förmodligen inte ens från samma sida. Ett plåtmynt har ju ingen upp- och nedsida, och kan ju vridas hur man vill. Ska man få helt rättvisande bilder så måste bilderna tas med 90 graders vinkel för att formen ska se ut att vara helt lika.

Nu är luriga bilder inte något som är förbehållet endast plåtmynt; även vanliga rundmynt kan fotograferas felaktigt. I äldre kataloger är höjden på myntbilderna nästan alltid mindre än bredden vilket visar att man inte tagit bilden rakt uppifrån. Nu är ju detta inget problem vid identifieringen och dessutom lätt att åtgärda i ett bildbehandlingsprogram. Värre är det då när ljussättningen och kameravinkeln “samverkar” för att tydliggöra eller dölja ett kännetecken (repa eller hack eller dylikt).

Bilden visar två versioner av samma mynt, en dukat 1781, den ena från Ahlström 36 och den andra från MISAB 12. Speciellt det där märket som ser ut som ett H framför halsen på den äldre bilden borde ju vara signifikativt och finnas även på den nyare bilden. Och det finns där, men det syns inte! Jag kollade extra noga på MISABs visning för att vara säker på att det var samma mynt.

Det är inte alltid så lätt att identifiera mynt enbart utifrån bilder.

Halvt uppätet riksäpple

Blev idag uppmärksammad om att på Ahlströms auktion 16, den som anordnades i Düsseldorf 1977 tillsammans med Galerie des Monnaies, såldes en riksdaler 1644 med ett halvt riksäpple i frälsarens hand. Tyckte att det var en så rolig variant att jag bara var tvungen att dela med mig av den. Riksäpplet ser ju mest ut som en blomkruka med en förväxt treklöver. 🙂

Lita på magkänslan!

Jag hittade den här bilden på Katz e-auktion 32 (2020). Den ska föreställa en riksdaler 1631, men med ett utseende som jag aldrig sett förr. I vanliga fall tycker jag det är roligt med nya varianter, men den här känns fel rakt igenom. Tydligen var det fler som hade samma magkänsla som jag eftersom myntet såldes för 420 euro, vilket väl bara är en tiondel av vad en riksdaler i den här kvalitén ska kosta. Myntet är alltså förmodligen falskt!

Gustav II Adolf utlagd på Typsamlingssidan

Som en del redan vet så har jag de senaste dryga två månaderna jobbat med att få till en förteckning av Gustav II Adolfs mynt på Typsamlingssidan. Jag förmodar att man haft ganska roligt på min bekostnad när jag gjort fel och ändrat, och Delzanno lär väl ha hunnit skriva flera böcker medan jag hållit på med det här. Ca 70 typsidor är det i alla fall, med länkar till i runda tal 150 raritetssidor, så ni som inte varit in där tidigare har ju lite att titta på.

Gustav II Adolf är en mycket intressant kung, inte minst för spännvidden i myntutgivningen. Där finns allt ifrån stormynt och kastmynt där man använt samma stampar till ett flertal valörer, till kopparmynten där man gjort tvärtom; använt ett oräkneligt antal stampar till samma valör. Jag utgår från SM-boken när jag gör min förteckning, men i stället för att rangera efter myntort-valör-årtal så går jag mestadels efter valör-typ-årtal. Undantagen är dock flera men exempelvis stormynten rangerar jag årtal-stampuppsättning vilket gör att jag får valörerna gjorda med samma stampar på samma ställe. I SM-boken hittar man exempelvis stormynten 1617 med den okrönte kungen utspridda på sm-nummer 1, 4, 20, 37 och 38, trots att man använt samma stampar. Jag vill inte påstå att mitt sätt är bättre att göra det på, men jag tror att det finns ett visst värde i att inte alltid göra som alla andra. Jag tror heller inte att det är svårare att hitta i min förteckning än det är i andra.

Jag vill rikta ett speciellt tack till Janne Holmberg som varit med mig hela vägen med lågvalörerna, och korrekturläst och tipsat mig om rariteter som jag missat o.s.v. Det är lite irriterande att man inte själv ser felen man gör, de är ju ofta så simpla när man blir uppmärksammad på dem, men det är ju än värre att inte ha någon korrekturläsare och själv få upptäcka felen om några år eller så.

Vad gäller registret till Raritetssidorna så väntar jag med det ett tag till. Jag vill nog titta igenom några 100 kataloger till först, och förhoppningsvis minska antalet sidor lite, d.v.s. konstatera att en del är sällsyntheter men inte rariteter eftersom “antalet kända ex” överstiger 15. Det är ju det det handlar om; att konstatera ett minimiantal av kända ex. Då kan ju vem som helst, med all rätt, hävda att det finns fler, men ingen kan påstå att det finns färre.

Svårtolkat

Ibland när jag söker i gamla kataloger så upptäcker jag saker som är rätt svårtolkade. Den här bilden passar väl in på detta. Den är scannad från Ahlströms lagerkatalog 33 (1970) och där sålde man bland annat 1 Öre 1621 med endast 21 inpunsat i stampen. Myntet i fråga bjöds även ut i lagerkatalogerna 30, 34, 35 och 37, och alltid utan bild. Det intressanta med detta är de specialsamlare av 1-öringar som jag har talat med har varken sett eller hört talas om något sådant mynt.

Eftersom objektsbeskrivningen var densamma i alla katalogerna bör man kunna utesluta ett skrivfel. Man kan nog även kunna ta för givet att Ahlström var så numismatiskt kunnig redan i början av 1970-talet att han inte misstolkar exempelvis en svag- eller felprägling. Så kvar finns väl bara alternativet att myntet verkligen finns och att det ligger bortglömt någonstans i någon gammal samling?

Här bjöds även 1 Öre 1625 ut och det är lika svårsmält det eftersom detta är den enda officiella försäljningen jag hittat av detta årtal. Åtminstone om man tar för givet att det är en stockholmsprägling. Lägg också märke till att den inte ens är försedd med ett “R”. 1/2 Öre 1615 har man däremot raritetsbetecknat, vilket också är märkligt eftersom det ju inte är något speciellt sällsynt mynt.

Är det någon som kan komma med någon information som kan räta ut någon av mina frågetecken så vore jag djupt tacksam. Dylika mysterier går mig på nerverna.

Nödiga varianter!

För ordningens skull ska jag väl också ta upp några varianter som jag absolut anser ska vara med i olika myntförteckningar, men som tydligen blivit bortglömda så här långt.

1 Riksdaler 1632 med spetsig krona

Bilden till vänster känner ju alla till. Så ser nämligen åtsidan ut på Gustav II Adolfs kanske vanligaste riksdaler, sm 32 och Delzannos nr 27 och 28. Jag har dock aldrig hört någon säga något om åtsidan till höger med dubbla bälten på bröstet. På de få försäljningar jag har sett så har den fått samma referensnummer som den vanliga varianten Ett typiskt exempel på en variant “som försvinner i mängden”. Detta ex fanns i alla fall med i Törngrens auktion i London lot 614.

Porträtt till 1/2 Riksdaler 1631 utan skärpknut.

Den vänstra bilden visar sm 35a och smb 32, och den högra visar sm 35b och smb 33 (smb refererar till Delzannos bok). Det mittersta porträttet saknas dock i båda böckerna, trots att det avviker lika mycket som de andra två. Anledningen är förmodligen att det är så sällsynt och jag har hittills hittat endast två ex. Helt okänd har den dock inte varit eftersom Törngren nämnde den i sin s.k. “skrytlista” som han gick och delade ut på Frimynt för 15-talet år sedan; “Alla fyra kända typerna av denna halvriksdaler erbjöds alltså på auktionen i London! Har detta hänt tidigare?” Den fjärde typen är naturligtvis sm 34 med skärpknut.

2 Mark 1615 och 1617

I mitt förra blogginlägg ifrågasatte jag om man skulle se storleksvariationer som varianter. När skillnaden är så här stor och det inte finns någon känd mellanstorlek så har jag dock ingen svårighet att acceptera dem. Båda varianterna förekommer både 1615 och 1617. Det lilla porträttet till höger saknas i både SM-boken och hos Delzanno. (Foto MISAB 8 respektive MISAB 4)

1/2 Mark 1615 och 1617

Den här var rolig! Bilderna föreställer åtsidorna på de enda två exemplar som jag hittat av ½ Mark 1615. Både SM-boken och Delzanno har tagit för givet att 1617 års porträtt även gäller för 1615, men det har de förmodligen inget bevis för. Myntet till vänster kommer från Svenssons samling och såldes på MISAB 25, och användes vad jag vet enbart 1615. Myntet till höger kommer från Ekströms samling och såldes på Ahlström 35 (1987). Den åtsidan användes dock även 1617, men även där känner jag bara till 1 exemplar. Även det kom från Svenssons samling, ett perforerat ex som såldes på en SNF-auktion 1988 och därefter på Ahlström 40, 41 och 50.

Även 1617 års 1/2-marker kan delas in i två varianter. Den till vänster är vanligast och det är den som SM-boken och Delzanno har avbildat. Den saknar krage framåt och i omskriften framför ansiktet står det REFVG. Om jag ska tippa så tror jag att den är graverad av Hans Weiler som lär ha kommit till Stockholm just 1617. Porträttet till höger visar mindre av axeln än 1615 års porträtt men för övrigt tyder den framåtriktade kragen, som mest liknar en grotesk näsa, och omskriftens REFVGIO på att det är en tidigare gravör som gjort stampen. Det är dock okänt för mig vem det kan ha varit. Tyvärr har jag inte gjort någon fullskalig raritetssökning på den, men på Ahlströms och MISABs auktioner har jag bara hittat 5 försäljningar så den är nog tämligen sällsynt.