Ulrika Eleonoras 1 Öre km 1719-1720

Efter en del uppmuntran av Janne Holmberg fick jag i helgen för mig att uppgradera typsidan med 1 Öre km 1719-1720. Det går rätt fort när man väl kommer igång och det är ju synd att det händer så sällan. Jag har ju över 2000 sidor att hålla ordning på nu och bland dem så är det rätt många som borde ses över.

I vilket fall så har jag utgått ifrån Nya SM-boken, men i vanlig ordning gjort min helt egna uppställning. Det mest drastiska är att jag delat in de överpräglade varianterna i 3 typer beroende på deras vikt för att göra uppställningen mer överskådlig. Rätt intressant det där att ju djupare man dyker i variantträsket desto fler typer vill man ha att sortera varianterna under. När jag lever mitt liv som typsamlare vill jag tvärtom att det ska vara så få typer som möjligt så att det inte ska bli så dyrt att förvärva dem…

Det som fattas nu är bilder till raritetssidorna som bör göras till de svårare varianterna och där behöver jag hjälp. Så jag tar tacksamt emot alla bilder som ni vill dela med er av.

Det finns alltid ett ex till…

När jag skrev rubriken så drog jag mig till minnes en rolig Lindemansketch med Hasse och Tage. Det var en “professor Lindeman” som försökte förklara för Tage Danielsson vad en atom är. Bland annat sa han “En atom är så liten att om man fyller en låda till brädden med atomer så ryms det alltid en till”. Träffsäkert eller hur?

Nu var det inte det det här blogginlägget skulle handla om; det skulle handla om ovanstående mynt som såldes på Morton & Eden auktion 116 den 19-20 juli 2022. Dukaten 1756 ska inte finnas på marknaden, det har varit den allmänna åsikten i 100 år eller mer. I gamla SM-boken får vi veta att det finns ett unikt exemplar på Erimitaget i St. Petersburg. Det ska vara det enda och ändå dyker detta andra ex upp på en auktion i London. Jag vet inte om det skulle ha varit lika förvånande ens om det kommit fram en okänd 10-dalersplåt. Där har ju trots allt Bengt Hemmingsson aviserat i “Samlad Glädje 2009” att det “kan” finnas ett ex till.

Det jag vill komma fram till är att man aldrig kan vara säker på att man känner till alla ex av en raritet. Tvärtom verkar det vara så att det oftast finns minst ett ex till.

Künker 373 nu i september trodde vi att historien skulle återupprepa sig med en Dukat 1668, även den okänd i privat ägo. Nu visade det sig dock att allt nog inte var som det skulle med detta mynt. Redan i objektsbeskrivningen fick vi veta att vikten var 3,18 g, vilket är alldeles för lite. Detta behöver dock inte betyda mer än att någon ägnat sig åt metallstöld, dvs karvat guld från kanterna eller uppgraverat myntbilden. Svenskar på plats i Tyskland kunde emellertid konstatera att det inte fanns några tecken på metallstöld. Även på andra sätt kändes myntet fel. Någon misstänkte exempelvis att det var förgyllt. Summasumarum så var det inte många som vågade bjuda på objektet och slutpriset hamnade på 4200 euro, vilket bara är 1/5 av vad myntet i London såldes för. Den allmänna meningen är nog att detta är en förfalskning.

När jag nu ändå håller på så kan jag ju även fundera lite på hur porträttet på denna typ VII från 1668 egentligen ska se ut. I gamla sm-boken så visas båda sidor av ett perforerat ex och då vet man ju att det är 1668. Den mittersta bilden är från nya sm-boken som visar samma typ kan man tycka men av årgång 1666. Där ser man mer av det bara bröstet. Delzanno å sin sida visar sm-böckernas typ VIII från 1667 med ett spänne som håller ihop manteln. Eftersom det vänstra myntet bevisligen är från 1668 så kan vi nog vara överens om att det är så 1668 års dukat med mantel ska se ut.

Om vi slutligen jämför exemplaret som vi vet är från 1668 med Künkers ex så ser vi att de är mycket lika. Bilderna är för olika för att jag ska kunna svära på att de är stampidentiska, men jag tror att de är det. Detta friar dock inte Künkers ex från fakemisstanken. Det finns många sätt att förfalska mynt på.

Rariteter på MISABs kvalitetsauktion 41

Länge sedan jag visade bilder från någon myntauktion, men i helgen var det ju läge att föreviga när MISABs nya ägarkonstellation presenterade sig. 5 mycket glada och nöjda herrar som förhoppningsvis kan föra MISAB mot nya framgångar. Vi får önska lycka till!

Vad gäller rariteterna på auktionen så har jag fått uppdatera 24 raritetssidor och därtill gjort 3 nya sidor. De nya är dels några mynt från Karl IX (nr 90 och 96) vars myntning jag börjat gräva ner mig i, och dels 4 Öre 1717 med krona från 2 Öre (nr 216). Dessa har en betydligt lägre säkerhet än övriga nummer eftersom jag ännu gått igenom alldeles för få kataloger, men det är i alla fall en början.

nr 901 Riksdaler 1610MVEMsm 23b7 kända ex
nr 964 Mark 1610MVEMsm 40b7 kända ex
nr 1041 Riksdaler 1617
(Hertig Johan)
stor bildsm 59 kända ex
nr 1071 Riksdaler 1632skärpknut
rättvänt vapen
sm 31a8 kända ex
nr 1141 Riksdaler 1617kröningensm 8213 kända ex
nr 1151/4 Riksdaler utan årbegravningen 1634rf 13b5 kända ex
nr 1361/4 Riksdaler 1644mm upptillsm 39a4 kända ex
nr 141Mark 1647sm 716 kända ex
nr 142Mark utan årtalmm glödhakar
Rethes sveakronor
sm 79a8 kända ex
nr 156Öre 1659mm GWsm 31b13 kända ex
nr 161Dukat 1662sm 22 kända ex
nr 162Dukat 1681FACTsm 3511 kända ex
nr 1722 Mark 1664Smal fältbindel
14 blad i kransen
krontyp A
sm 992 kända ex
nr 1732 Mark 1664Stort porträtt med
fältbindel, delad omskrift
CAROLVS R, krontyp C
sm 100c9 kända ex
nr 1792 Mark 1671Avvikande porträttypsm 1232 kända ex
nr 196Dukat 1707sm 93 kända ex
nr 197Dukat 1708sm 1011 kända ex
nr 2058 Mark 1701sm 3515 kända ex
nr 2164 Öre 1717Krona från 2 Öresm 117b2 kända ex
nr 249Dukat 1728sm 136 kända ex
nr 250Dukat 1735sm 177 kända ex
nr 2644 Mark 1738sm 11013 kända ex
nr 3121/3 Riksdaler 1782Kastmynt till prins
Carl Gustavs födelse
sm 10014 kända ex
nr 3421/3 Riksdaler 1818Kastmynt till begravningen
med jordglob
sm 339 kända ex
nr 347Dukat 18201820 års bildsm 159 kända ex
nr 348Dukat 18201820 års bildsm 159 kända ex
nr 350Dukat 1833sm 2811 kända ex

Rariteter på MISABs webbauktion 41

Så har det varit en auktion igen med en del rariteter som jag känner ett visst behov att få redovisa. Jag tycker att MISAB har varit väldigt försiktiga med att ange svårighetsgraden, men de är ju bra för de som är pålästa. Man slarvar med bilderna också, och man får oftast se mer bakgrund än mynt. Ändå blir det överlag bra priser och för att illustrera det har jag även lagt in slutpriserna i tabellen nedan

nr 291 Öre klipping 1625Hammarpräglad
från Säter
sm 11115 kända ex800 kr
nr 301/2 Öre klipping 1627Hammarpräglad
från Säter
valör 1/2
sm 118a14 kända ex2900 kr
nr 331 Öre klipping 1626Arbogasm 12910 kända ex34000 kr
nr 361 Öre 1627Nyköping
vinge nedåt och
årtalet MDCXXVII
sm 149a12 kända ex5200 kr
nr 592 Mark 1668delad omskriftsm 117a8 kända ex5200 kr
nr 651 Mark 1665mm IK
brett porträtt
CAROLVS
sm 159a5 kända ex7600 kr
nr 804 Mark 1711sm 5113 kända ex10500 kr
nr 1011 Riksdaler 1738mm HMsm 7915 kända ex11000 kr
nr 1041 Mark 1720sm 11914 kända ex9400 kr

Det är lite förvirrande just nu, dels för att liveauktionerna och webbauktionerna har samma nummer och dels för att man kör med dubbla sm-referenser. Men båda problemen är väl av övergående natur. Jag använder fortfarande gamla sm-boken som referens och jag bävar lite inför tanken att jag en dag måste gå igenom alla mina sidor och uppdatera till en nyare referens. Men den dagen, den sorgen!

Jag fick ett mail…

Jag fick ett mail från Janne Holmberg, som väl känner till min aversion mot hammarpräglade klippingar, och jag tycker att fler kan få ta del av både mailet och bilden han bifogade.

“Hej

Måste få skicka en bild på en fantastisk klipping, från Avesta myntmuseum, och enligt mig den bästa hammarpräglade som finns. Kan du få in den på någon sida vore det ju skoj. Då får man se hur vackra dessa mynt kunde vara, när de blev tillverkade med noggrannhet jämfört med den vanliga snabba tillverkningsteknik som utfördes. Detta museum måste du planera in i framtida resor. I år öppet under sommaren tors – lördag kl 13 – 15. 2 tim behövs  första gången.”

Kanhända försöker jag klämma in ett besök i Avesta. Har länge vetat att museet är värt att besöka, men det har aldrig blivit av. Och, tja, i det där skicket skulle nog även jag kunna tänka mig att äga en hammarpräglad klipping

En bra fråga

För en tid sedan fick jag en mailfråga som löd så här:

Hej!

Jag håller på att stämma av min kopparmyntsamling mot din hemsida och funderar på om det kan ha smugit sig in ett litet fel? Du skriver under Typsida – Karl XIII – 1 Skilling – Typ 1 med långa pilfjädrar: “Denna frånsidesvariant användes bara under en del av 1812 och är därför ganska sällsynt.”

Men Tonkins “Myntboken 2016” och Delzannos “Sveriges Myntbok” hävdar båda att det är varianten med korta pilfjädrar som är mer sällsynt 1812, i vart fall har den varianten ett högre listpris. Vet du hur det förhåller sig?

Jämförelse mellan långa och korta pilfjädrar
Utdrag ur Delzannos “Myntårsboken 2022”

Ju mer jag tänkt på frågan desto intressantare har den blivit. Det är nämligen så att man 1812 började med långa pilfjädrar och höll på med det större delen av året. Jag vet inte när man övergick till korta fjädrar, men slutresultatet är i alla fall att det finns betydligt färre kvarvarande mynt med korta pilfjädrar just det året (1812). Det jag menade i min kommentar var dock att under perioden 1812-1817 var varianten med långa fjädrar sällsyntare eftersom den bara präglades 1812.

Detta leder till frågan om vilken variant 1812 som egentligen är mest eftertraktad och därför bör betinga ett högre pris? Är man ren typsamlare så spelar ju årtalet ingen roll och man kan ju välja ett “billigare” årtal. Går man ett steg längre och även vill ha viktiga varianter som inte har med årtalet att göra så eftertraktar man “långa fjädrar” 1812 och “korta fjädrar” av vilket årtal som helst. Det är endast när man vill ha alla årtal och alla varianter som korta fjädrar 1812 blir värd priset i värderingsboken. Hur stor del av samlarkåren samlar Karl XIII på detta sätt?

Nu är det dock även så att en värderingsbok på sätt och vis är en självuppfyllande profetia. En högt värderad variant blir extra eftertraktad bara för att den är högt värderad. Det är rätt ologiskt men många samlare tänker som så att “ska jag bara ha ett ex av Karl XIII:s Skillingar ska det banne mig vara det bästa och sällsyntaste som jag kan hitta” och då blir ju också konkurrensen om dessa mynt större.

Ett annat exempel på samma fenomen är Riksdalern 1814 med NORR; mer än dubbelt så dyr som ett likvärdigt exemplar av ett senare årtal.

Nåväl, nu var mitt inlägg bara en reflexion över ett förmodligen olösligt problem. Självuppfyllande profetior som redan finns kan ju knappast trollas bort. Det man kan göra som enskild samlare är att klargöra för sig själv vad man egentligen samlar på och bortse från vad (man tror att) andra samlare eftertraktar. Kanske svårare i praktiken än i teorin…

Hertig Johan av Östergötland

Så har jag då lagt upp hertig Johans sidor. Det tog några månader det också, även om omfattningen av hans myntning inte var så stor. När jag tittade på saken så blev jag förvånad över hur många auktioner som hållits utan att kunna erbjuda ett enda av hertigens mynt. Exempelvis så hade Hirsch Mynthandel 3+2 av hertigens mynt på sina 2 första auktioner, men på de övriga 37 auktionerna har jag bara hittat 3 mynt totalt. Man kan alltså säga att det krävs ett visst tålamod att samla på hertig Johans mynt.

Ibland är det trögt…

Äsch, nu får det vara nog! Har suttit och velat med det här blogginlägget över en månad nu utan att kunna bestämma mig för vad jag egentligen vill skriva. Nu får det bli vad det blir.

AuktionTotalsummaAntal
nr
Medelpris
Oslo Myntgalleri auktion 28, 29 och 30
omräknat till SEK
ca 39 miljoner1879ca 20700 kr
MISAB 38 (Kihlbergs samling)ca 10 miljoner484ca 20700 kr
Myntkompaniet 22 (Ove Karlssons samling)ca 10 miljoner935ca 10700 kr
MISAB 40ca 10 miljoner1199ca 8300 kr
Myntkompaniet 23ca 2,6 miljoner532ca 4800 kr
Hagander 1-4 (2011-2012)
omräknat till SEK
ca 70 miljoner893ca 78000 kr

Här har jag suttit och lekt med siffrorna. Ville jämföra vårens svenska auktioner utifrån de enda objektiva mått som man får “gratis”, nämligen omsättningen och antalet auktionsnummer. Tog även med Oslo Myntgalleris senaste rekordauktion och Haganders samling för att få lite spridning på siffrorna. Jag avstår dock denna gång att komma med några djupa analyser. Det får var och en göra själv!

Sincona 76 (samlung Annemarie und Gerd Köhlmoos)

nr 15991 Dukat 1683porträtt med mantelsm 375 kända exex Hagander 4
nr 16094 Mark 1720sm 10715 kända exex Künker 271
nr 16101/2 Riksdaler 1723Krellmyntsm 923 kända exex Künker 96
nr 16121/2 Riksdaler 1734sm 9815 kända exex Künker 180
nr 16131 Dukat 1747FRIDERICVSsm 376 kända exex Hagander 2
nr 16151 Riksdaler 1754gs F under bildensm 44a7 kända exex Hagander 4
nr 16201 Dukat 1787sm 3111 kända exex Hagander 2
nr 16231 Dukat 1795sm 37 kända exex Hagander 4
nr 16241 Dukat 1816sm 811 kända exex WAG 23
nr 16294 Dukater 1846sm 115 kända exex Hagander 1

Själv tycker jag antalet raritetssidor som jag måste uppdatera också säger en hel del om en auktion och Sinconas auktionsdagar i maj var något av ett utropstecken bland europeiska auktioner. Den första auktionsdagen såldes totalt 1775 mynt från hela världen från Ingamarie och Gerd Köhlmos samling. Samlingen var tydligen hopsamlad under de senaste 20 åren och man har verkligen samlat med omsorg. 49 svenska mynt varav 10 riktiga rariteter och man kan ju förmoda att det var liknande med mynten från andra länder. Imponerande, speciellt som det ryktas att det här är parets andra samling. Den första såldes på 1990-talet!

Sincona 77

nr 30731 Dukat 1753sm 510 kända ex
nr 30741 Riksdaler 1754gs F under bildensm 44a7 kända ex
nr 30761 Dukat 1790sm 344 kända exex Hagander 2
nr 30822 Dukater 1836sm 715 kända ex

På auktionen dagen efter sålde man ytterligare 3000 nummer från andra inlämnare och även här hittar man några svenska rariteter. Väldigt ovanligt med så bra svenskt material från en utländsk auktionsfirma.

Myntkompaniet 23

nr 1321 Dukat 1716sm 1814 kända ex
nr 1378 Mark 1698axelharnesksm 318 kända exex MISAB 36
nr 1612 Mark 1722sm 11313 kända exex MISAB 8
nr 1701 Riksdaler 1759sm 4812 kända exex MISAB 5
nr 1834 Mark 1755sm 847 kända ex

På Myntkompaniet den 14/5 såldes också en del rariteter, men det här var ju inte alls en auktion av samma dignitet som den man hade i mars.

SNF 178

nr 41 Öre 1635 Göteborgårtalet i omskriftensm–3 kända exex Svensson

På SNF:s årsmöte i Göteborg den 21/5 hölls också auktion och även där fanns en raritet med. Mynten i Svenssons samling börjar tryta och det finns tråkigt nog inte så mycket intressant kvar, men den här göteborgsrariteten var ju rolig.

Rariteter på MISAB 40

Så har man varit på en myntauktion igen, för min del den första sedan i höstas. Alltid lika trevligt att träffa likasinnade igen och nu speciellt när det gick under normala former utan inskränkningar. Man kan dock konstatera att det var ganska glest i bänkraderna, vilket förmodligen berodde på att det var valborg och många hade andra begivenheter inbokade på hemmaplan. Ska man gå efter prisresultaten på objekten så satt nog de flesta framför datorn och bjöd i stället.

30 raritetssidor har jag fått uppdatera vilket är en minskning gentemot de båda fantastiska auktionerna i mars, men ändå fullt godkänt. I listan nedan har jag noterat att 14 av dessa är “nya” exemplar, det vill säga tidigare okända av mig. En stor anledning till detta är att det denna gång kommit in flera gamla samlingar vars mynt ofta inte inköpts på de större auktionerna. I kolumnen längst till höger har jag markerat dessa mynt med initialerna för Karl-Einar Strid, Upplands Enskilda Bank och Einar Andersson. En eftersläntrare från Ove Karlssons samling finns även med.

Kan dock påpeka att “antalet kända ex” för Karl XI:s 2-marker kanske inte stämmer med antalet på respektive raritetssida eftersom jag just nu även håller på att uppdatera dessa sidor med Berndt Göhles fantastiska samling som han redovisat i sin nya bok. Sällan eller aldrig som man får ta det av så mycket användbart material på en och samma gång. Återkommer om detta i ett senare inlägg.

nr 1831/2 Riksdaler utan årGIIA:s begravningsm–11 kända ex
nr 1841/4 Riksdaler utan årGIIA:s begravningsm–7 kända exny
nr 2091/2 Riksdaler 16401639 års åtsidasm–3 kända exnyKES
nr 2132 Mark 1641sm 5412 kända ex
nr 2191 Mark 1647sm 739 kända exnyKES
nr 2211 Mark utan årsm 79a8 kända exnyUEB
nr 239Dukat 1677sm 306 kända ex
nr 2464 Mark 1673bakvänd valörfyrasm 73b7 kända exKES
nr 2474 Mark 1683utan mmsm 74a7 kända exKES
nr 2494 Mark 1689sm 8013 kända exnyUEB
nr 2542 Mark 1664Typ 10:7sm–5 kända exnyKES
nr 2552 Mark 1664Typ 9:1sm 9911 kända exny
nr 2622 Mark 1669Typ 27:2sm 120b11 kända exKES
nr 2692 Mark 1680SVECIAEsm 1357 kända exnyKES
nr 2721 Mark 1664mm IK, SVECIAsm 156a1 känt exKES
nr 2731 Mark 1671årets mindre porträttsm 1647 kända exKES
nr 3231 Dukat 1716sm 1813 kända ex
nr 3288 Mark 1701sm 3515 kända exOK
nr 3304 Mark 1715sm 5415 kända exny
nr 3322 Mark 1699axelharnesksm 599 kända exny
nr 4251 Dukat 1769sm 325 kända exny
nr 4341/4 Riksdaler 1753sm 7010 kända ex
nr 4394 Mark 1752vertikalt räfflad randsm 81b10 kända exnyUEB
nr 44010 Öre 1755sm 919 kända exny
nr 4425 Öre 1761sm 1077 kända exny
nr 4671 Dukat 1778sm 1410 kända exEA
nr 4681 Dukat 1782rent årtalsm 215 kända exEA
nr 5101 Dukat 1793sm 111 kända ex
nr 5111 Dukat 1795sm 37 kända exEA
nr 5121 Dukat 1801Ädelforssm 118 kända exEA

2 Mark 1720 med “rent” årtal

Det jag tycker är roligast att blogga om är när jag kan visa något som de flesta aldrig sett förr. Här ett sådant exempel! Av de numera 11 exemplaren av 2 Mark 1720 med kronor på manteln (sm 111b) som jag känner till så är detta det enda där man inte kan ana sig till någon ompunsning av årtalet (1720/19). “Äsch”, tänker kanske någon, “det är väl bara svagpräglat”. Ja, det skulle det kunna vara, men det blir mindre troligt när man tittar på bildcollaget nedan.

Till vänster har vi ett ex som såldes på MISAB webb 26 och där ser man tydligt den lilla spetsen på nian som sticker fram vid årtalsnollan. Den ser ut som ett bakvänt Q. Till höger har vi en annan bild av myntet ovan och inte heller där ser man någon ompunsning. Nästa steg i den här slutledningen är att försöka avgöra om mynten är stampidentiska eller inte, och i det här fallet är det lätt; titta bara på kronringarna. De är helt olika vilket ju bevisar att det är två olika stampar som använts.

Nu är ju det här inget riktigt bevis eftersom båda stamparna mycket väl kan ha samma ompunsning och därför kommer ägaren att ta med sitt mynt till Frimynt för att få det vederbörligen luppat. Förmodligen blir det till Hamrin han går. Om han inte har den redan så vill han nog gärna ha med denna variant i sin nästa volym av “Mynten i Sverige”. Själv är jag dock redan övertygad om att detta är det första kända exemplaret med rent årtal. Roligt!