Rariteter på Künker 380

Så har det varit en stor svensk auktion på Künker igen. Om jag inte missminner mig så är det den största sedan Hagander 4 för drygt 10 år sedan. Precis som då var det mestadels guldmynt även denna gång. I mindre skala givetvis; en 1/4-dels Hagandersamling var det ju inte. Men god nog för att det blev lite feststämning. 20 raritetssidor har jag fått uppdatera varav dukaten 1794 två gånger. Såg att jag kanske borde dela upp dukaterna 1751 och 1765 beroende på om de har gs eller inte. Får väl se om jag känner mig hågad någon dag

nr 3421 Carolin 1607sm 107 kända ex
nr 3438 Daler 1659sm 476 kända ex
nr 3441 Dukat 1669sm 157 kända ex
nr 3451 Dukat 1697sm 35 kända ex
nr 3461 Dukat 1701sm 67 kända ex
nr 3472 Dukat 1702sm 15 kända ex
nr 3481 Dukat 1717sm 1912 kända ex
nr 3551 Dukat 1732FRIDERICVSsm 15b1 känt ex
nr 3561 Riksdaler 1734sm 767 kända ex
nr 3571 Öre i guldsm 4512 kända ex
nr 3581 Dukat 1740sm 2310 kända ex
nr 3591 Dukat 1746ostindiskt guldsm 355 kända ex
nr 3611 Dukat 1751utan gssm 1a4 kända ex
nr 3621 Dukat 1753sm 510 kända ex
nr 3631 Dukat 1765gs CFsm 25b1 känt ex
nr 3641 Dukat 1769sm 325 kända ex
nr 3651 Dukat 1774sm 77 kända ex
nr 3671 Dukat 1791sm 3510 kända ex
nr 3681 Dukat 1794sm 212 kända ex
nr 3691 Dukat 1794sm 212 kända ex
nr 3744 Dukater 1739sm 310 kända ex

Karl IX sidor är publicerade

Åtminstone för perioden 1604-1611 när han var kung. Det blev ett 70-tal raritetssidor även den här gången så man kan ju inte säga att rariteter är någon sällsynt företeelse. Många olika men få av varje.

Jag besväras av en efterhängsen skrivkramp för närvarande så jag ska inte säga så mycket mer. Gå in på sidorna i stället och känn er som hemma. Ni har väl det ni gör ett tag. Själv ska jag bekanta mig med Karl som riksföreståndare.

Gamla myntkataloger

Jag börjar bli alltmer begeistrad över gamla myntkataloger, speciellt om de har blivit inbundna och är fulla av anteckningar. Man kan nog säga att det är mitt viktigaste samlarområde för närvarande. Detta har naturligtvis sin upprinnelse i min raritetsforskning och mina försök att få till långa provenienskedjor, men man kan även dra andra slutsatser av fullklottrade gamla kataloger. För att illustrera vad jag menar så har jag jämfört 3 kataloger enligt tabellen nedan.

antal köparnoteringar
(antal nr totalt)
antal köpare
J.P.Westrings samling1837969 (av 1655)57
Johan Scharps samling del 11851697 (av 1307)52
Axel Frölings samling del 11857531 (av 686)37

Som synes fattas det köparnoteringar på en hel del nummer, men detta gäller främst medaljer samt mynt efter 1750. De svenska mynten fram till och med Fredrik är mycket noga bokförda. Adolf Fredrik och framåt var väl helt enkelt för “moderna” mynt på den tiden. På Scharps auktion såldes exempelvis en 4 dukat, men man brydde sig inte ens om att tala om ifall årtalet var 1846 eller 1850.

Det första jag själv slogs av var antalet köpare på auktionerna. Att det skulle vara 57 köpare i samma lokal i Stockholm 1837 känns nästan osannolikt. Numera börjar väl MISABs köpare per auktion närma sig 200, om man inte redan överskridit det antalet, men vi har ju internet och snabba resemöjligheter. 1837 fanns det ju inte ens telefon och snabbaste färdmedlet var häst och vagn. Vi får nog anta att rätt många av buden kom via brev.

En annan sak värd att notera är att det nog skedde en generationsväxling bland myntsamlarna under dessa år. Av de 57 köparna på Westrings auktion fanns endast 7 kvar på Scharps auktion 1851, och det var endast 3 köpare som var med på alla tre auktionerna: KMK, Lunds Museum och Riksbanken.

1837 var Johan Scharp den obestridde kungen bland myntsamlare. Han köpte 191 nummer vilket i stort sett var 1/5 av mynten. Den som köpte näst mest var en numera bortglömd herre som hette “Born” som kom upp i 104 nr. Inte heller KMK och Riksbanken var några små köpare vid denna tid; de kom upp i sammanlagt 135 resp. 103 nummer på de 3 auktionerna.

På Scharps auktion 1851 deltog bland andra 3 “ungdomar” som senare kom att göra sig stora namn inom numismatiken; Olof Hallborg (36 år), Wilhelm Theodor Strokirk (28 år) samt Johan Otto Wedberg (25 år). Detta var kanske Wedbergs första större auktion och han köpte bara 1 mynt, en Riksdaler 1632. Än intressantare var kanske att det även var en viss “Bonnier” som köpte 13 medeltidsmynt. Lite svårt att tänka sig att det skulle ha varit Isidor Adolf Bonnier som senare gjorde sig känd för att ha skapat den dittills största samlingen av Karl XI:s mynt; han var nämligen bara 3 år 1851. Att det skulle ha funnits en äldre Bonnier som också samlade mynt är helt nytt för mig och säkerligen även för de flesta andra. Man lär så länge man lever!

När jag gick i genom dessa auktionskataloger gjorde jag excell-ark där jag förde in alla köpare och vad de hade köpt. Döm om min förvåning när jag kom till sista sidan av Frölings katalog och hittar en uppställning som är nästan identisk med den jag just hade gjort. Min mani är alltså inte unik, det har funnits andra som lidit av samma bokstavskombination;-)

Skämt åsido så hette katalogens förste ägare Carl von Nackreij. Efter att ha googlat har jag bara hittat 1 person med det namnet som passar in och han föddes 1833 och dog ogift 1874, utan att ha gjort något utmärkande som historikerna uppmärksammat. Förutom anteckningarna i denna katalog vill säga.

För att förklara uppställningen så anger den första siffran efter namnen antalet mynt/medaljer som köparen köpt och siffrorna längst till höger anger deras totala köpesumma. På den här auktionen var Meinander nästan lika dominerande som Scharp var på auktionen 1837. Som man också kan se så köpte von Nackreij själv 6 nummer; 3 medeltidsmynt, 1/48 Thaler 1691 från Bremen samt 2 medaljer från Gustav II Adolf.

Ulrika Eleonoras 1 Öre km 1719-1720

Efter en del uppmuntran av Janne Holmberg fick jag i helgen för mig att uppgradera typsidan med 1 Öre km 1719-1720. Det går rätt fort när man väl kommer igång och det är ju synd att det händer så sällan. Jag har ju över 2000 sidor att hålla ordning på nu och bland dem så är det rätt många som borde ses över.

I vilket fall så har jag utgått ifrån Nya SM-boken, men i vanlig ordning gjort min helt egna uppställning. Det mest drastiska är att jag delat in de överpräglade varianterna i 3 typer beroende på deras vikt för att göra uppställningen mer överskådlig. Rätt intressant det där att ju djupare man dyker i variantträsket desto fler typer vill man ha att sortera varianterna under. När jag lever mitt liv som typsamlare vill jag tvärtom att det ska vara så få typer som möjligt så att det inte ska bli så dyrt att förvärva dem…

Det som fattas nu är bilder till raritetssidorna som bör göras till de svårare varianterna och där behöver jag hjälp. Så jag tar tacksamt emot alla bilder som ni vill dela med er av.

Det finns alltid ett ex till…

När jag skrev rubriken så drog jag mig till minnes en rolig Lindemansketch med Hasse och Tage. Det var en “professor Lindeman” som försökte förklara för Tage Danielsson vad en atom är. Bland annat sa han “En atom är så liten att om man fyller en låda till brädden med atomer så ryms det alltid en till”. Träffsäkert eller hur?

Nu var det inte det det här blogginlägget skulle handla om; det skulle handla om ovanstående mynt som såldes på Morton & Eden auktion 116 den 19-20 juli 2022. Dukaten 1756 ska inte finnas på marknaden, det har varit den allmänna åsikten i 100 år eller mer. I gamla SM-boken får vi veta att det finns ett unikt exemplar på Erimitaget i St. Petersburg. Det ska vara det enda och ändå dyker detta andra ex upp på en auktion i London. Jag vet inte om det skulle ha varit lika förvånande ens om det kommit fram en okänd 10-dalersplåt. Där har ju trots allt Bengt Hemmingsson aviserat i “Samlad Glädje 2009” att det “kan” finnas ett ex till.

Det jag vill komma fram till är att man aldrig kan vara säker på att man känner till alla ex av en raritet. Tvärtom verkar det vara så att det oftast finns minst ett ex till.

Künker 373 nu i september trodde vi att historien skulle återupprepa sig med en Dukat 1668, även den okänd i privat ägo. Nu visade det sig dock att allt nog inte var som det skulle med detta mynt. Redan i objektsbeskrivningen fick vi veta att vikten var 3,18 g, vilket är alldeles för lite. Detta behöver dock inte betyda mer än att någon ägnat sig åt metallstöld, dvs karvat guld från kanterna eller uppgraverat myntbilden. Svenskar på plats i Tyskland kunde emellertid konstatera att det inte fanns några tecken på metallstöld. Även på andra sätt kändes myntet fel. Någon misstänkte exempelvis att det var förgyllt. Summasumarum så var det inte många som vågade bjuda på objektet och slutpriset hamnade på 4200 euro, vilket bara är 1/5 av vad myntet i London såldes för. Den allmänna meningen är nog att detta är en förfalskning.

När jag nu ändå håller på så kan jag ju även fundera lite på hur porträttet på denna typ VII från 1668 egentligen ska se ut. I gamla sm-boken så visas båda sidor av ett perforerat ex och då vet man ju att det är 1668. Den mittersta bilden är från nya sm-boken som visar samma typ kan man tycka men av årgång 1666. Där ser man mer av det bara bröstet. Delzanno å sin sida visar sm-böckernas typ VIII från 1667 med ett spänne som håller ihop manteln. Eftersom det vänstra myntet bevisligen är från 1668 så kan vi nog vara överens om att det är så 1668 års dukat med mantel ska se ut.

Om vi slutligen jämför exemplaret som vi vet är från 1668 med Künkers ex så ser vi att de är mycket lika. Bilderna är för olika för att jag ska kunna svära på att de är stampidentiska, men jag tror att de är det. Detta friar dock inte Künkers ex från fakemisstanken. Det finns många sätt att förfalska mynt på.

Rariteter på MISABs kvalitetsauktion 41

Länge sedan jag visade bilder från någon myntauktion, men i helgen var det ju läge att föreviga när MISABs nya ägarkonstellation presenterade sig. 5 mycket glada och nöjda herrar som förhoppningsvis kan föra MISAB mot nya framgångar. Vi får önska lycka till!

Vad gäller rariteterna på auktionen så har jag fått uppdatera 24 raritetssidor och därtill gjort 3 nya sidor. De nya är dels några mynt från Karl IX (nr 90 och 96) vars myntning jag börjat gräva ner mig i, och dels 4 Öre 1717 med krona från 2 Öre (nr 216). Dessa har en betydligt lägre säkerhet än övriga nummer eftersom jag ännu gått igenom alldeles för få kataloger, men det är i alla fall en början.

nr 901 Riksdaler 1610MVEMsm 23b7 kända ex
nr 964 Mark 1610MVEMsm 40b7 kända ex
nr 1041 Riksdaler 1617
(Hertig Johan)
stor bildsm 59 kända ex
nr 1071 Riksdaler 1632skärpknut
rättvänt vapen
sm 31a8 kända ex
nr 1141 Riksdaler 1617kröningensm 8213 kända ex
nr 1151/4 Riksdaler utan årbegravningen 1634rf 13b5 kända ex
nr 1361/4 Riksdaler 1644mm upptillsm 39a4 kända ex
nr 141Mark 1647sm 716 kända ex
nr 142Mark utan årtalmm glödhakar
Rethes sveakronor
sm 79a8 kända ex
nr 156Öre 1659mm GWsm 31b13 kända ex
nr 161Dukat 1662sm 22 kända ex
nr 162Dukat 1681FACTsm 3511 kända ex
nr 1722 Mark 1664Smal fältbindel
14 blad i kransen
krontyp A
sm 992 kända ex
nr 1732 Mark 1664Stort porträtt med
fältbindel, delad omskrift
CAROLVS R, krontyp C
sm 100c9 kända ex
nr 1792 Mark 1671Avvikande porträttypsm 1232 kända ex
nr 196Dukat 1707sm 93 kända ex
nr 197Dukat 1708sm 1011 kända ex
nr 2058 Mark 1701sm 3515 kända ex
nr 2164 Öre 1717Krona från 2 Öresm 117b2 kända ex
nr 249Dukat 1728sm 136 kända ex
nr 250Dukat 1735sm 177 kända ex
nr 2644 Mark 1738sm 11013 kända ex
nr 3121/3 Riksdaler 1782Kastmynt till prins
Carl Gustavs födelse
sm 10014 kända ex
nr 3421/3 Riksdaler 1818Kastmynt till begravningen
med jordglob
sm 339 kända ex
nr 347Dukat 18201820 års bildsm 159 kända ex
nr 348Dukat 18201820 års bildsm 159 kända ex
nr 350Dukat 1833sm 2811 kända ex

Rariteter på MISABs webbauktion 41

Så har det varit en auktion igen med en del rariteter som jag känner ett visst behov att få redovisa. Jag tycker att MISAB har varit väldigt försiktiga med att ange svårighetsgraden, men de är ju bra för de som är pålästa. Man slarvar med bilderna också, och man får oftast se mer bakgrund än mynt. Ändå blir det överlag bra priser och för att illustrera det har jag även lagt in slutpriserna i tabellen nedan

nr 291 Öre klipping 1625Hammarpräglad
från Säter
sm 11115 kända ex800 kr
nr 301/2 Öre klipping 1627Hammarpräglad
från Säter
valör 1/2
sm 118a14 kända ex2900 kr
nr 331 Öre klipping 1626Arbogasm 12910 kända ex34000 kr
nr 361 Öre 1627Nyköping
vinge nedåt och
årtalet MDCXXVII
sm 149a12 kända ex5200 kr
nr 592 Mark 1668delad omskriftsm 117a8 kända ex5200 kr
nr 651 Mark 1665mm IK
brett porträtt
CAROLVS
sm 159a5 kända ex7600 kr
nr 804 Mark 1711sm 5113 kända ex10500 kr
nr 1011 Riksdaler 1738mm HMsm 7915 kända ex11000 kr
nr 1041 Mark 1720sm 11914 kända ex9400 kr

Det är lite förvirrande just nu, dels för att liveauktionerna och webbauktionerna har samma nummer och dels för att man kör med dubbla sm-referenser. Men båda problemen är väl av övergående natur. Jag använder fortfarande gamla sm-boken som referens och jag bävar lite inför tanken att jag en dag måste gå igenom alla mina sidor och uppdatera till en nyare referens. Men den dagen, den sorgen!

Jag fick ett mail…

Jag fick ett mail från Janne Holmberg, som väl känner till min aversion mot hammarpräglade klippingar, och jag tycker att fler kan få ta del av både mailet och bilden han bifogade.

“Hej

Måste få skicka en bild på en fantastisk klipping, från Avesta myntmuseum, och enligt mig den bästa hammarpräglade som finns. Kan du få in den på någon sida vore det ju skoj. Då får man se hur vackra dessa mynt kunde vara, när de blev tillverkade med noggrannhet jämfört med den vanliga snabba tillverkningsteknik som utfördes. Detta museum måste du planera in i framtida resor. I år öppet under sommaren tors – lördag kl 13 – 15. 2 tim behövs  första gången.”

Kanhända försöker jag klämma in ett besök i Avesta. Har länge vetat att museet är värt att besöka, men det har aldrig blivit av. Och, tja, i det där skicket skulle nog även jag kunna tänka mig att äga en hammarpräglad klipping

En bra fråga

För en tid sedan fick jag en mailfråga som löd så här:

Hej!

Jag håller på att stämma av min kopparmyntsamling mot din hemsida och funderar på om det kan ha smugit sig in ett litet fel? Du skriver under Typsida – Karl XIII – 1 Skilling – Typ 1 med långa pilfjädrar: “Denna frånsidesvariant användes bara under en del av 1812 och är därför ganska sällsynt.”

Men Tonkins “Myntboken 2016” och Delzannos “Sveriges Myntbok” hävdar båda att det är varianten med korta pilfjädrar som är mer sällsynt 1812, i vart fall har den varianten ett högre listpris. Vet du hur det förhåller sig?

Jämförelse mellan långa och korta pilfjädrar
Utdrag ur Delzannos “Myntårsboken 2022”

Ju mer jag tänkt på frågan desto intressantare har den blivit. Det är nämligen så att man 1812 började med långa pilfjädrar och höll på med det större delen av året. Jag vet inte när man övergick till korta fjädrar, men slutresultatet är i alla fall att det finns betydligt färre kvarvarande mynt med korta pilfjädrar just det året (1812). Det jag menade i min kommentar var dock att under perioden 1812-1817 var varianten med långa fjädrar sällsyntare eftersom den bara präglades 1812.

Detta leder till frågan om vilken variant 1812 som egentligen är mest eftertraktad och därför bör betinga ett högre pris? Är man ren typsamlare så spelar ju årtalet ingen roll och man kan ju välja ett “billigare” årtal. Går man ett steg längre och även vill ha viktiga varianter som inte har med årtalet att göra så eftertraktar man “långa fjädrar” 1812 och “korta fjädrar” av vilket årtal som helst. Det är endast när man vill ha alla årtal och alla varianter som korta fjädrar 1812 blir värd priset i värderingsboken. Hur stor del av samlarkåren samlar Karl XIII på detta sätt?

Nu är det dock även så att en värderingsbok på sätt och vis är en självuppfyllande profetia. En högt värderad variant blir extra eftertraktad bara för att den är högt värderad. Det är rätt ologiskt men många samlare tänker som så att “ska jag bara ha ett ex av Karl XIII:s Skillingar ska det banne mig vara det bästa och sällsyntaste som jag kan hitta” och då blir ju också konkurrensen om dessa mynt större.

Ett annat exempel på samma fenomen är Riksdalern 1814 med NORR; mer än dubbelt så dyr som ett likvärdigt exemplar av ett senare årtal.

Nåväl, nu var mitt inlägg bara en reflexion över ett förmodligen olösligt problem. Självuppfyllande profetior som redan finns kan ju knappast trollas bort. Det man kan göra som enskild samlare är att klargöra för sig själv vad man egentligen samlar på och bortse från vad (man tror att) andra samlare eftertraktar. Kanske svårare i praktiken än i teorin…

Hertig Johan av Östergötland

Så har jag då lagt upp hertig Johans sidor. Det tog några månader det också, även om omfattningen av hans myntning inte var så stor. När jag tittade på saken så blev jag förvånad över hur många auktioner som hållits utan att kunna erbjuda ett enda av hertigens mynt. Exempelvis så hade Hirsch Mynthandel 3+2 av hertigens mynt på sina 2 första auktioner, men på de övriga 37 auktionerna har jag bara hittat 3 mynt totalt. Man kan alltså säga att det krävs ett visst tålamod att samla på hertig Johans mynt.