Oslo Myntgalleri 39

Jaha, jag höll visst på att glömma denna, den 10:e auktionen med intressanta svenska mynt denna fantastiska höst. 14 rariteter har jag räknat in på den, varav 7 nya bekantskaper. Jag kan väl åter påpeka att när det står ”ex privat” på plåtmynten så betyder det att Tingström kände till fler ex än jag gör. Men jag har hunnit ikapp och förbi på rätt många plåtar nu. Det känns inspirerande!

NrValör och årVariantSm-nrFörekomst
Karl XIV Johan8284 Dukat 1839310 kända ex
829do310 kända ex
8302 Dukat 715 kända ex
Riksförest. Karl8651/4 Daler 1600159 kända ex
Kristina8681/2 Riksdaler 1647323 kända ex
Fredrik8742 Riksdaler 172758b13 kända ex
8821/2 Riksdaler 1726stor bild978 kända ex
8844 Daler sm 173620411 kända exny
8852 Daler 172822315 ex privatny
8862 Daler sm 17412367 ex privatny
8872 Daler sm 174924414 kända exny
8891/2 Daler sm 172127813 ex privatny
8901/2 Daler sm 172428113 kända exny
Gustav III9011 Riksdaler 1788bakåtkammat
hår
51a10 kända exny

Henrik Pripps samling

Jag har roat mig med att uppdatera Pripps samlingssida vilket var intressant. När jag gick in på djupet på den så märkte jag nämligen att det inte riktigt var den fantastiskt fina samling som Ahlströms och Törngrens recensioner fått mig att tro. Det var fler mynt än jag föreställt mig (drygt 5200), men 60% av dem saknar proveniens. Tydligen var Pripp väldigt dålig på att själv dokumentera sina inköp och de flesta av de som finns har räddats av andra.

Det fanns 22 rariteter i samlingen som saknade proveniens och av dessa är 1 Dukat 1759 definitivt den intressantaste. Vid den här tiden kände man bara till ytterligare ett ex i privat ägo och det var Oldenburgs som såldes till Antell på auktionen 1898. Var Oldenburg köpte sitt ex är oklart men det var ju före 1883 när han gav ut sin förteckning. Förmodligen var det ett exemplar som såldes på Bokauktionskammarens auktion 1/12 1882 som sedemera hamnade i Pripps samling. Men hur gick det till? Pripp var 21 år vid det tillfället och det är ju inte troligt att han själv köpte en så tung pjäs redan då. Troligare är då att myntet kom via Åhmans eller Engblads samlingar som Pripp köpt i sin helhet 1890 resp. 1895. Dessvärre kan jag inte skriva in försäljningen 1882 i Pripps provenienskedja eftersom det dök upp ytterligare ett ex så sent som på Künker 201 (2012). Dessutom hade ju även Svensson ett exemplar som numera ägs av KMK. Så det är definitivt inte lätt att räkna ut dessa mynts vandringar mellan olika samlingar.

MISAB Internetauktion 62 med en bortglömd variant

(MISABs foto)

MISABs internetauktion 62 avslutades i helgen och det är väl den 9:e auktionen som jag finner anledning att kommentera denna hektiska höst. Ur raritetshänseende är det också den minst intressanta med endast 8 rariteter (varav 5 plåtmynt från Fredrik). Enligt mitt förmenande var nog nr 18, en Örtug 1530 från Stockholm, det enda riktigt intressanta myntet och jag ska förklara varför.

Så här illustrerar SM-boken Stockholmsörtugarna typ 3 (sm-numren har jag lagt in). Här ser man att det finns 4 varianter 1530, men sm-boken har bara satt ut nummer beroende på om årtalet är helt eller förkortat. Att det förekommer två olika sköldar på åtsidan tar man ingen hänsyn till, och man kan ju fråga sig varför. Bland Gustav II Adolfs rundmynt i koppar har man exempelvis grottat ner sig ordentligt och på Säters 1-öringar redovisar man inte mindre än 9 sköldar med olika form. Tänk hur enkelt det skulle ha varit att lyfta fram att dessa Örtugar 1530 har två viktiga åtsidesvarianter också, och inte bara koncentrera allt intresse till frånsidan. En annan sak man kan fundera över är om sköldtypen verkligen är en mindre viktig variant än ett förkortat årtal?

I vilket fall så är den variant som såldes nu med raka sköldar på båda sidor för närvarande känd i endast två exemplar. Det andra kända exemplaret såldes händelsevis så sent som på MISABs internetauktion 60 för några månader sedan. Det myntet missade även jag!

Nu när jag ändå är igång ska jag väl också visa upp raritetslistan från helgens MISABauktion. Jag undviker så långt det är möjligt att skriva ”MISABs internetauktion 62” eftersom det är så långt och krångligt. Det skulle vara bra för mitt pekfinger om man följde andra auktionsfirmors exempel och förkortade till ”e62”.

NrValör och årVariantSm-nrFörekomst
Gustav Vasa181 Örtug 1530
Stockholm
raka sköldar
på båda sidor
69b2 kända ex
Karl X Gustav571 Öre 1659mm GW32c14 kända ex
Karl XI652 Mark 1669Göhle 5826 kända ex
Fredrik1194 Daler sm 174120911 ex privatny
1202 Daler sm 172622114 kända exny
1211/2 Daler sm 172828513 kända exny
1221/2 Daler sm 173228910 kända exny
1231/2 Daler sm 173329012 ex privatny

Rariteter på Myntkompaniet 31

Så är det dags att sammanfatta även Myntkompaniet 31. En riktigt bra auktion med 28 mynt som jag fick lägga till på respektive raritetssidor. Verkar ha varit en gammal orörd samling som såldes eftersom nästan alla var nya bekantskaper som inte visats på bild tidigare. Extra kul för mig eftersom min huvudmålsättning ju är att minska det så kallade ”mörkertalet”. Den här gången var det också två mynt, nr 50 och nr 331, som kröp över min gräns på 15 kända exemplar och därför förpassas dessa till ”förrådet” på respektive typsida. Fortfarande sällsynta naturligtvis, men för många för att jag ska fortsätta hålla utkik efter dem.

Före auktionen var jag lite fundersam om auktionsfirman tagit sig vatten över huvudet när man tänkte auktionera ut över 1600 nummer på samma dag, men jag tycker man klarade det med glans. Ett smidigt system som känns snabbt både för budgivarna i salen och på internet. Det ska man ha credit för! Problemet är bara att blotta mängden objekt som ska säljas är så stort att man som budgivare inte orkar hålla fokus hela tiden. Så dra gärna ner antalet objekt per auktion och ha fler auktioner i stället. Då blir det riktigt bra!

NrValör och årVariantSm-nrFörekomst
Gustav Vasa181/2 Mark 1558vågigt skägg13712 kända exny
192 Öre 1557årtalet på
frånsidan
14311 kända exny
Johan III501 Öre 1575bröstbild8016 kända exny
Sigismund811/2 Öre 1597REG SVE23b10 kända ex
841 Fyrk 15972910 kända exny
Karl IX971 Mark 1608SVCOR60b4 kända exny
1071 Öre 1611
Göteborg
9512 kända exny
Hertig Johan1091 Öre 1617SVCIAE6 f4 kända exny
Gustav II Adolf1131 Öre 1618dödskallar82b13 kända ex
1151 Öre 16238712 bilderny
1511/2 Öre 1628
Nyköping
slät sköld
med voluter
18710 kända exny
Kristina1751 Öre 1637REGNI NOVA88b5 kända exny
1771 Öre 1635
Göteborg
Årtalet i
omskriften
915 kända exny
Karl XI1992 Mark 1663utan mm94c6 kända exny
2012 Mark 1664Typ 11A,
mm IK
valören 2 M
104a7 kända exny
2062 Mark 1668Typ 20B121a9 kända exny
2221 Mark 1665Typ 3C
krontyp E1
164a9 kända exny
2231 Mark 1671Typ 7B men
XI rättstavat
169b9 kända exny
2294 Öre 1667SYLFVER196a4 kända exny
2354 Öre 1669utan mm
bred krona
198d5 kända exny
2364 Öre 1669utan mm
smal krona
198e9 kända exny
2514 Öre 16812105 kända exny
2534 Öre 16832126 kända exny
2544 Öre 16842135 kända exny
Fredrik3311/4 Rd 17488 kors106c16 kända exny
Adolf Fredrik3341 Daler sm 17511402 kända exny
Fredrik3431 Daler sm 172224815 ex privatny
Adolf Fredrik3691/2 Daler sm 175715614 ex privatny

Huvudbry

När man inte begriper något själv så är nog det bästa man kan göra att fråga om det är någon annan som begriper mer. Det jag kört huvudet i väggen med den här gängen gäller två försäljningar av 1 Öre Stockholm 1532 i Hirsch lagerlista 12 (1957) respektive lista 25 (1961.

Det jag inte begriper är att Harry Glück refererat till Appelgren 210/174 vilket är en kombination som inte går ihop. App 210 är mycket riktigt 1532 men app 174 ska ha årtalet 1522 och någon hybrid dem emellan finns inte vad jag vet.

Det här är sällsynta mynt så det är inte lätt att hitta bra bilder, men det syns tillräckligt väl att det översta myntet har årtalet 1532 (app 210) och det nedre myntet har 1522 (app 174). Glück skrev samma referens två gånger med 3,5 års mellanrum och angav båda gångerna samma kvalitet, så det bör ju vara samma mynt det handlar om. Och det kan ju inte vara något misstag från hans sida; han måste ha menat något, men vad? Är det någon som kan lista ut det här så att jag kan sova lugnt inatt?

Rariteter på Schulman 380

Så har då Schulmans också haft sin första svenska auktion och innehållsmässigt var den riktigt bra. 22 rariteter är fullt godkänt. Hur den gick prismässigt har jag inte satt mig in i, men jag såg att det blev en del osålda objekt. Vi får hoppas att utbytet blev så bra att det blir en fortsättning. Det är bra med konkurrens.

nrValör och årVariantSm-
nr
Förekomst
Gustav Vasa20201 Mark 153915214 kända ex
20262 Öre 1544naturligt skägg20910 kända ex
Erik XIV20281 Daler 1563CVI VVLT DEVS DAT7b8 kända exny
203216 Öre klipping
1562
kors under valören
punkt i skölden
43d13 kända ex
20398 Öre klipping
1567
5511 kända exny
Johan III20491 Mark klipping
1572
stort IR1465 kända exny
Gustav II Adolf20681 Öre 16238710 bilderny
Kristina20991/4 Rd 1641delat årtal36a9 kända ex
Karl XI21271 Dukat 1680harnesk366 kända exny
Karl XII21648 Mark 1697309 kända ex
21824 Daler sm 171715115 kända exny
21832 Daler sm 171817014 kända exny
Fredrik22071 Dukat 17288 F i kors137 kända ex
22191/2 Rd 1726stor bild97(a)8 kända ex
22342 Daler sm 172622113 kända ex
22352 Daler sm 17382338 ex privatny
22361 Daler sm 173526110 ex privatny
22371/2 Daler sm 172127813 ex privatny
Adolf Fredrik22661 Daler sm 17551448 ex privat
22671 Daler sm 175914816 kända exny
23235 kopek 1764mindre myntämne1062 kända exny
23771 Dukat 17322715 kända ex

Nya varianter

Bland det roligaste jag vet är när jag får chansen att rapportera om nya varianter och det händer trots allt fortfarande då och då. I det här fallet var det Gunnar Andersson uppe i Umeå som hade suttit och kollat in min raritetssida över kända ex av Riksdaler 1760 och då upptäckt att ett exemplar skilde sig från de andra. Det vanliga på detta årtal är att det finns 11 serafer på frånsidan men ett exemplar som såldes på MISAB 12 har faktiskt bara 9 serafer. Han har också undersökt årtalet på det tydligaste bilderna och kommit fram till att 11 serafer också verkar betyda 1760/59, medan 9 serafer är en stamp som även användes 1761.

Han har även upptäckt att en 1/24 Riksdaler 1783 som han nyss köpt faktiskt har dubbelt ompunsat årtal nämligen 1783/80/79. Jag är inte säker på att den här varianten inte är omskriven tidigare, för jag har något svagt i bakhuvudet att jag hört det förr. Men det spelar inte så stor roll för vi kan ta det igen.

Slutligen har tydligen Petra Holmberg hittat det första kända exet av 1/2 Öre sm 1721 med rutad rand. Alltså överpräglat på nödmyntet Hoppet vilket även syns på att myntämnet är betydligt tunnare än en vanlig 1/2 Öre sm. Hon har inte fått till någon bra bild av myntet ännu, men det lär nog med tiden bli regelmässigt registrerat.

Haljak 39

Den som trodde att auktionshösten var över trodde fel. Haljak är väl den utländska auktionsfirma som, näst efter Künker, levererar flest intressanta svenska mynt. Men det är en helt annan kategori av mynt som Haljak bjuder ut, inte statusmynt som bara ett fåtal har råd att köpa, utan till övervägande delen småmynt som ofta kan vara väl så intressanta. Dagens auktion innehöll 11 öresvalörer som jag har på mina raritetssidor och jag har inte sett någon av dem till salu tidigare. Vi får hoppas att samtliga köptes av svenska samlare!

LotValör och årVariantSm-
nr
Förekomst
Johan III1161/2 Öre 1575979 kända exny
1441 Örtug 1589stjärna88c16 kända exny
Sigismund1491/2 Öre 15992511 kända exny
Karl IX1541 Öre 1609bladornament75b3 kända exny
1581 Öre 1611bladornament77b14 kända exny
1591 Öre 1611”blomma”77c5 kända exny
1601 Öre 1611bärkvist77d2 kända exny
1611 Öre 1611stjärna inom
pärlring, stor vase
77e11 kända exny
1621 Öre 1610
Göteborg
Hybrid 2
1610)(1010
92b3 kända exny
1631 Öre 1611
Göteborg
9511 kända exny
Hertig Johan1671 Öre utan årutan valör6m11 kända exny

Schulmans mynthandlarätt

Nedanstående blogginlägg skrev jag redan för 5-6 år sedan, men av någon anledning blev det aldrig publicerat. Det är dock en intressant historia om ett företagsnamn som lever vidare efter över 140 år och nu när man öppnat en filial i Kungsbacka under ledning av Olle Cederholm och ska ha sin första ”svenska” auktion den 26/10 så är det väl ändå dags att visa upp den. Auktionen innehåller också nära 600 svenska mynt så den är väl värd att ta sig en titt på.

Jacob Schulman 1849-1914

Han föddes i staden Hilversum, 3 mil sydost om Amsterdam, i en välbärgad judisk familj. Fadern David Israel Schulman var juvelerare, klockmakare och drev ett antikvariat. Jacques gifte sig 1873 och fick med tiden 7 barn.

Förmodligen till stor del beroende på faderns antikvariat blev Jacques tidigt intresserad av mynt och 1880 startade han sin egen mynthandel i Amersfoort, den näst största staden i Utrecht-provinsen. Redan från början förde han noggranna register på alla mynt och medaljer i lager, försäljningar och auktioner. Det var infört på registerkort på samma sätt som man brukat göra på alla bibliotek. Detta resulterade slutligen i 400000 kort som fortfarande finns bevarat i Schulmans bibliotek.

Maurits Schulman (1876-1943) och Andreas Schulman (1877-1936)

1902 flyttas verksamheten till Amsterdam och tillsammans med de båda sönerna Maurits och Andreas utvecklar Jakob snart företaget ”J.Schulman BV” till ett av de ledande i mynthandlarna i Europa. För oss svenskar är Schulmans från den tiden främst förknippat med köpet av Israel Berghmans samling 1921, försäljningen av Andreas Bernströms samling 1928 samt försäljningen av Georg de Lavals dubbletter 1933.

Efter att nazisterna kommit till makten på 1930-talet så hårdnade klimatet för judiska affärsmän och medan Andreas Schulman och dennes son Jacques höll ställningarna på hemmaplan började brodern Maurits att förbereda för en eventuell flytt till USA. När 2:a världskriget bröt ut 1939 hade han hunnit så långt att han flyttat över en del av lagret och startat en filial i New York med sin son Hans som föreståndare. Själv blev han dock kvar i Amsterdam tillsammans med sin brorson Jacques.

Efter att Andreas dött 1936 och sedan Maurits 1943 övergick ägandet av moderföretaget i Amstardam och filialen i New York till de båda kusinerna Jacques och Hans. Dessa hade båda vuxit upp inom företaget och förutom studieåren i Paris även arbetat där hela sitt vuxna liv. Som läget var med Jacques hemma i Amsterdam och Hans i New York var det följdriktigt med en delning av företaget och om man ska utgå från vad Hans skrivit på sina lagerkataloger var denna delning klar 1945.

Hans Schulman 1913-1990

Hans Schulman blev naturligtvis helt avskuren från hemmet på grund av kriget och tvungen att klara sig på egen hand, vilket han tydligen inte hade några större problem med. Redan i slutet av 1940-talet hade han arbetat upp företaget ”Hans M. F. Schulman” till en av de främsta i USA; en position han sedan behöll i 20 år. För oss svenskar är auktionen den 23-24/3 1956, när Holger Nyströms imponerande dukatsamling säljs, värd att bli ihågkommen.

Tydligen hade Schulman inga barn som var intresserade att ta över och i stället var det Neil S. Berman, som anställts 1968, som tog över när Schulman började varva ner i slutet av 1970-talet. Företagsnamnet ändrades till Neil S. Berman Inc och på 1980-talet var det i stället Hans Schulman som var medhjälparen. Så sent som 1987-1990 var Schulman medförfattare till boken ”The Investors Guide to United States Coins”.

Jacques Schulman 1906-1991

Tillsammans med sin fru Helena, som också var en kunnig numismatiker, förvaltade Jacques moderföretaget väl ända till slutet av 1980-talet, även om själva ägandet av företaget övergick till de båda sönerna Robert och Laurens redan 1969. Han är också ihågkommen för att han 1945 publicerade ”Handbok för holländska mynt från 1795-1945”. Den numrering han använde då används fortfarande. På Svenssonauktionen 1966 fanns det enligt köparnoteringar en ”Schulman” närvarande och det var förmodligen Jacques som menades då.

Bröderna Robert (född 1938) och Laurens Schulman (född 1948)

Jacques och Helenas båda söner Robert och Laurens Schulman övertog alltså ägandet av mynthandeln 1969 men det är osäkert när överföringen av driften skedde. Robert lär ha flyttat till Sydamerika under en period på 1970-talet för att starta ett barnhem och Laurens sökte sig till andra verksamheter. På 1980-talet var dock Robert hemma igen och var väl den som drev företaget fram till försäljningen 2006. Laurens återvände också till numismatiken när han, tillsammans med sin fru Carla,1987 grundade företaget ”Laurens Schulman BV”. Det företaget lever än idag och drivs numera av dottern Yvette (född 1976) som alltså är den femte generationen av mynthandlarätten Schulman. Hon är också mycket aktiv i föreningslivet och bland annat styrelseledamot i Nederländernas Mynthandlarförening.

Vad hände med moderföretaget?

Efter att Jacques Schulman dragit sig tillbaka för gott 1989 drevs moderföretaget ”J.Schulman BV” vidare med samma höga ambitionsnivå som tidigare en bit in på 2000-talet. Tydligen fanns det inte någon släkting som var beredd att ta över och därför såldes det till Eddy Absil hösten 2006. Han var tidigare under många år mynthandlare i Johannesburg och under hans ledning har företaget åter blivit en ledande aktör på myntmarknaden. Företagsnamnet är numera ändrat till ”Schulman BV”. Den ur familjen Schulman som blev kvar i firman längst var Nicolette, en syster till Robert och Laurens, som valde att stanna tills hon gick i pension 2010. I en jubileumsskrift 2015 skrev man: ”Vi vill tacka våra föregångare av många anledningar, Jacob för hans framsynthet, Jacques för hans fenomenala energi, minne och engagemang för holländska och internationell numismatik, Robert för hans öga för kvalitet, hans varma hjärta och hans många hårda arbeten för att fortsätta sin fars företag på samma höga nivå och slutligen, naturligtvis, Laurens för det förtroende han ger oss att upprätthålla Schulman-namnet”.

(bild av Eddy Absil från Schulmans hemsida)

Mängder av varianter på Dalern 1561

På Spink 143 i London (maj 2000) sålde Sten Törngren 25 olika varianter av Dalern 1561, varav 16 ryms i detta bildcollage som han iordningställt. Det påminner mest om ett tallriksunderlägg för den numismatiske finsmakaren. Dessvärre är upplösningen på bilderna inte den bästa, så det är svårt att se vilka varianter han hade med där, men det är ändå en kul kuriositet att ha i sin ägo.

Törngren gick alltså mycket djupt i sitt variantsamlande även på så pass dyra objekt som en 1500-talsdaler. Han älskade stavningsvarianter och olika kombinationer på punkter och bitecken, och samlade detta som ingen annan. De flesta variantsamlare kan dock mycket väl nöja sig med några få viktiga varianter.

Vad är då ”viktiga varianter”? Ja, för det första så anses frånsidesvarianterna på detta årtal vara av underordnad betydelse och intresset numera är helt koncentrerat på porträttets storlek och på konungens krona.

Här är de fem varianter jag själv har dristat mig till att ta med:

A. Stort porträtt, rund krona

B. Stort porträtt, tillplattad krona

C. Mellanstort porträtt

D. Litet porträtt

E. Kronbågar med pärlor

Delzanno har med B, C och D, varav B är uppdelad i 2 varianter beroende på om det finns ett kors eller inte i frånsidans omskrift. Det ska också sägas att storleken på porträttet definieras av hur stor del av pärlringen som bryts.

SM-boken har med A, CD (hopslagna) och E. Det man menar, utan att förklara så bra, är att endera är kronan rund eller tillplattad, eller så är kronbågarna försedda med pärlor.

Om vi återgår till frågan vad som är numismatiskt viktigt så är det utan tvekan A och E. Övriga är ”resten”. A är den första krona som graverades efter Gustav Vasas runda kungakrona som modell. Erik XIV hade dock beställt en ny kungakrona som när den blev färdig visade sig vara något plattare till formen, och därefter återgavs den så även på mynten. A-D är alla graverade av Erik Olofsson, men E som har pärlor på kronbågarna är graverad av Mikael Hoenauer. Denne lär officiellt ha tillträtt 1562 men det finns ett känt ex i Uppsala med hans åtsida kopplad till en frånsida av Erik Olofsson från 1561.

Det lilla problemet med våra referensböcker är alltså att både SM-boken och Delzanno talar om ”stor krona” men menar två olika varianter. SM-boken ligger väl närmast vad som är intressant att veta för en läsare, men man behöver bli mer pedagogiska i sina beskrivningar. I det här fallet räcker det gott och väl att känna till att det finns 3 varianter:

A. Rund krona.

B. Tillplattad krona utan pärlor på kronbågarna.

C. Krona med pärlor på kronbågarna

Själv behåller jag nog även ”stort porträtt med tillplattad krona” eftersom jag har bemödat mig med en raritetssida med den varianten. Lite eftergifter för de egna nyckerna får man ju unna sig.