Hittills har Stack´s sålt ca 20% av de svenska mynten. Det bör betyda att vi kan se fram emot ytterligare 4 år med det nuvarande utbudet.
28 rariteter på denna auktion
| Lot | Valör och år | sm-nr | Förekomst | |
| Gustav Vasa | 11164 | 4 Skilling 1535 efterprägling | 260 | 5 kända ex |
| 12146 | 1 Daler 1534, ”spiran” | 109 | 7 kända ex | |
| 12149 | 2 Mark 1560 | 120 | 8 kända ex | |
| Hertig Karl (XI) | 12152 | 2 Mark 1587 | 5 | 13 kända ex |
| Riksföreståndare Karl (IX) | 12151 | 1 Daler 1598 | 6 | 10 kända ex |
| Karl IX | 12155 | 16 Mark 1607 | 10 | 10 kända ex |
| 12157 | 20 Mark 1611 | 32 | 9 kända ex | |
| Hertig Johan | 12158 | 1 Rd 1617, stor bild | 1a | 10 kända ex |
| Gustav II Adolf | 12159 | 1/2 Mark 1617 REFVG | 76 | 10 kända ex |
| 12160 | 4 Mark 1620 liten bild | 62 | 2 kända ex | |
| Kristina | 12165 | 1/4 Rd 1641 uppsatt hår | 35 | 5 kända ex |
| Karl X Gustav | 12171 | 1 Dukat 1656 | 6 | 5 kända ex |
| 12197 | 8 Daler sm 1659 | 47 | 11 kända ex | |
| Karl XI | 12174 | 8 Mark 1667 | 59 | 15 kända ex |
| 12176 | 1 Dukat 1668 | 14 | 7 kända ex | |
| 12178 | 1 Mark 1673 | 172 | 3 kända ex | |
| 12180 | 1 Dukat 1675 | 24 | 3 kända ex | |
| 12182 | 1 Dukat 1686 | 44 | 5 kända ex | |
| 12183 | 1 Dukat 1691 | 49 | 8 kända ex | |
| 12198 | 1/2 Daler 1685 | 327 | 2 kända ex | |
| Karl XII | 12187 | 8 Mark 1701 | 35 | 16 kända ex |
| 12190 | 4 Mark 1715 | 54 | 16 kända ex | |
| 12199 | 4 Daler sm 1716 | 150 | 11 kända ex | |
| 12203 | 2 Daler sm 1718 | 170 | 15 kända ex | |
| 12201 | 2 Daler sm 1714 kanonmetall | 198 | 5 kända ex | |
| Fredrik | 12194 | 1 Dukat 1734 | 16 | 2 kända ex |
| 12195 | 1 Dukat 1740 | 23 | 11 kända ex | |
| 12196 | 1/4 Dukat 1741 Ädelfors | 47 | 8 kända ex |
Sveriges första dalermynt
1534 började man, som bekant, för första gången prägla dalrar i Stockholm. Det var ingen försiktig början; det blev inte mindre än 4 typer samma år. Namnet på dessa är nog bland det första som nutidens alla myntintresserade lär sig om Gustav Vasas myntning: Baretten, Kronan, Svärdet och Spiran. Det har dock inte alltid varit så enkelt. Faktum är att dessa exakta benämningar inte kommit i bruk förrän under de senaste 50 åren. Före det så var beskrivningarna i auktionskatalogerna både vagare och mer kompicerade.
Exempelvis så såldes tre av dessa typer på Hirsch 1 (Svenssonauktionen 1966) och då med följande beskrivningar:
nr 156. 1 Daler 1534, ”majkransen”, app 478.
nr 157. 1 Daler 1534 med krona och liten kåpa, app 482.
nr 158. 1 Daler 1534, ”kronan”, app 484.
Tack vare bilderna i katalogen kan man identifiera dessa som Baretten, Svärdet och Spiran! Det hade varit betydligt svårare att identifiera typerna i en katalog från 1800-talet, där man varken hade bilder eller Appelgrens referenser att luta sig mot.
Att skilja ut Baretten och Kronan var egentligen inget större problem då heller; båda har en konung i helfigur men förutom huvudbonaden så har ”Baretten” årtalet på åtsidan och MONETA NOVA på frånsidan. ”Kronan” har årtalet på frånsidan och OMNIS POTESTAS i omskriften. Något av detta kunde även dåtidens katalogmakare oftast (men inte alltid) precisera. Värre var det med ”Svärdet” och ”Spiran”.
Bilden ovan visar det exemplar av ”Spiran” som nu såldes på Stack´s auktion. Det har proveniensen Humble (1852) –> Bille-Brahe (1852-1922) –> Bruun. Det enda i Humbles katalog som tyder på att det är Spiran som säljs är stavningen ”POTETAS” i frånsidans omskrift (jfr bilden av Svärdet nedan).
Jag har många gånger reflekterat över de monumentalt annorlunda förutsättningar som 1800-talets numismatiker och myntsamlare upplevde, jämfört med det vi har idag. Bristen på referenslitteratur och de långa avstånden var problem vi knappt kan föreställa oss idag. 1852, när Humbles auktion hölls, fanns ingen järnväg i Sverige. Bodde man inte i Stockholm var det båt eller häst och vagn som gällde. Bille-Brahe prioriterade ändå att vara på plats på åtminstone de större auktionerna. För många andra var skriftliga bud med utgångspunkt från otillfredsställande kataloger det enda rimliga alternativet.
