Raritetssidan

Välkommen till Raritetssidan!

Navigeringen är enkel; följ bara länkarna nedan.

Karl XV

Oscar I

Karl XIV Johan

Karl XIII

Gustav IV Adolf

Gustav III

Adolf Fredrik

Fredrik I

Ulrika Eleonora

Karl XII

Karl XI

Karl X Gustav

Kristina

Gustav II Adolf

Hertig Johan av Östergötland

Karl IX

Karl (IX), Riksföreståndare

Karl (IX), hertig av Södermanland

Sigismund

Johan III  

Hertigarna Johan och Karl

Erik XIV    

Förklaringar

Detta är ett tappert försök att specifiera hur många exemplar det finns av olika mynt som allmänt betraktas som rariteter. Olika handlare och auktionsfirmor anger ju ofta raritetsgraden i ett eller flera R. Följande skala har länge varit den vanligast förekommande:

RRRR = 1-2 exemplar i privata samlingar

RRR  = 3-5 exemplar i privata samlingar

RR    = 6-10 exemplar i privata samlingar

R     = mer än 10 exemplar i privata samlingar,dock sällan förekommande i handeln

Som köpare har man mycket sällan möjlighet att kontrollera om dessa raritetsangivelser är riktiga, åtminstone vad det gäller mynt som man inte har djupa specialkunskaper om. Detta tänker vi nu försöka råda bot på genom att samla uppgifter om kända försäljningar på ett och samma ställe. Vi började med Karl XV:s och Oscar I:s rariteter och nu är alla regenter tillbaka till Adolf Fredrik genomarbetade. För närvarande pågår arbetet med Fredriks mynt.

Metodik

Som grund för sammanställningen har ca 120 auktionskataloger genomgåtts (se lista nedan) med avseende på auktioner på mynt präglade 1772-1872. I början räknades auktioner på alla valörer och årtal, men antalet bevakade varianter minskade snabbt allteftersom vi kunde avfärda olika årgångar som allför vanliga för att vara intressanta. Den normala gränsen för ett sådant avfärdande sattes vid 15 försäljningar, men i en del fall med “klassiska rariteter” (som tex 50 öre 1862, Troyska ass 1827 med 7 serafer, 5 kopek 1787 samt “pojkören” 1772) fortsatte räknandet ända upp mot 25 försäljningar. För dukatvalörerna har dock samtliga försäljningar räknats för att fastlägga hur vanligt förekommande dom olika dukattyperna är.

Nu är det inte alla varianter som man med någon större säkerhet kan räkna försäljningar av på detta sätt. Det är mycket lätt hänt att svåra varianter av vanliga årgångar blir förbisedda av misstag. Guldmynten och dom större silvervalörerna är inga problem, där är oftast objektsbeskrivningen felfri. Värre är det med kopparmynten i normalkvalitet eller sämre, där kan man inte ens lita på att årtalsrariteterna är riktigt beskrivna. Exempelvis har vi endast hittat 7 försäljningar av 1 Skilling Banco 1853, men 6 av dessa är inte ens fotograferade. Då är det svårt att uttala sig om antalet kända ex!

Ett annat problem är att ringpräglade mynt i hög kvalitet ofta saknar tydliga kännetecken, man kan inte skilja dem åt med hjälp av dom bifogade bilderna. Och mynten är traditionellt fotograferade i skala 1:1 vilket gör att små mynt missgynnas. Värst är det med årtalsrariteterna 1862, som för det mesta är helt ocirkulerade. Av 10-öringen kan vi endast verifierade 5 exemplar, men vi har därutöver 9 dokumenterade försäljningar av exemplar som inte går att skilja på. Trist när man inte kan vara mer precis än “5-14 kända ex”.

Genomgånget matrial:

De allra flesta svenska kataloger med bilder, från 1960-talet och framåt, är genomgångna. Utöver detta tillkommer även ett stort antal utländska kataloger. Vad gäller guldmynten så ingår även Ottar Ertzeids genomgång av över 2000 kataloger totalt. 

Viktigt att komma ihåg!

Mörkertalet när det gäller rariteter är mycket stort. Det finns fortfarande sällsynta mynt som aldrig varit ute till offentlig försäljning och därför heller aldrig funnits med i någon katalog. Dom har i stället sålts privat, generation för generation. Det finns också fortfarande mynt som har gömts undan och glömts bort, och väntar på att någon ska hitta dem igen. Mynt på vindar, husväggar, källare och mynt som är nergrävda eller undanstuvade på förlista skepp. Vi kan därför aldrig någonsin vara säkra på att vi känner till alla existerande exemplar av en sällsynt mynttyp eller variant. För att poängtera detta talar vi också hela tiden om “kända ex i privat ägo”.