Om jag inte missat någon så var det här den 10:e Bruunauktionen. Jag har fått det till att man hittills har sålt 803 helsvenska mynt från Gustav Vasa och framåt. Detta är en knapp tredjedel av det som ska ha funnits i Bruuns samling. Enligt ”price realized” som anges på NumisBids så har man hittills sålt för 2 789 922 euro. Detta ger ett snitt på 3474 euro per mynt, men det är stor skillnad på de enskilda auktionerna. Den första hade ju ett snitt på 31784 euro och exempelvis den här sista hamnar på 324 euro. Men, det finns rariteter även bland de enklare mynten!
| Lot | Valör och årtal | Variant | SM-nr | Förekomst | |
| Gustav Vasa | 11006 | 1 Fyrk Stockholm 1528 | vasesköld) (sveasköld | 82b | 14 kända ex |
| 11009 | 2 Öre 1543 | 207 | 10 kända ex | ||
| Erik XIV | 11013 | 1/2 Öre 1567 | 41 | 4 kända ex | |
| Johan III | 11018 | 1 Fyrk 1577 | 116 | 10 kända ex | |
| 11021 | 1 Fyrk 1586 | 123 | 10 kända ex | ||
| 11022 | 1 Mark 1591 | blommor i omskriften | 62a | 5 kända ex | |
| Sigismund | 11024 | 1 Öre 1598 | 19 | 8 kända ex | |
| Karl IX | 11026 | 1/2 Mark 1608 | 67 | 13 kända ex | |
| Karl XI | 11070 | 4 öre 1683 | 212 | 11 kända ex | |
| Karl XII | 11099 | 1 Mark 1699 | 81 | 11 kända ex | |
| Karl XIII | 11130 | 1/6 Riksdaler 1815 | 22 | 8 kända ex |
Besvärliga varianter
Den här gången väljer jag inte att tala om någon av rariteterna i listan ovan; i stället hamnar mitt fokus på lot 11050 som är en 2-öring 1665. Den är helt felbeskriven, men frågan är hur den egentligen ska beskrivas.
Räknar man in alla detaljer på myntet (årtal, valörtvåa, myntmästarmärke, kronor, krans och punkter) så är det Göhles nr 67. För de allra flesta spekulanter saknar detta betydelse eftersom de inte satt sig in i mångfalden av kronor och kransar. Det finns kanske bara en handfull specialsamlare som förstår innebörden. De flesta ser bara en välpräglad 2-öring som kan vara trevlig att äga. Hur gör man en beskrivning som är till nytta för så många som möjligt?
Viktigast är att i grunden ha ett referensverk som tydligt visar de typer och årtal som förekommer. Där kan man också lägga till viktiga varianter som betyder något (som exempelvis myntmästarmärket). Alla övriga varianter bör man överlåta åt variantförteckningar. Dessvärre anser jag att både SMB och SM-boken avsatt alltför mycket utrymme åt kronvarianter, utan att nämna något om den uppsjö av kronor som förekommer på dessa 2-öringar. Det blir bara förvirrande! SM-boken har exempelvis med 8 varianter för 1665, men ingen av dessa finns i verkligheten eftersom man visar fel bilder. Om jag fått bestämma så skulle SM-bokens uppställning sett ut så här:
| År | Valör | Mm | Antal kända varianter | |
| Nr 214a | 1664 | II O | IAK | RRRR |
| Nr 214b | 1664 | II ÖR | IK | 33 |
| Nr 214c | 1664 | 2 ÖR | IK | 15 |
| Nr 215a | 1665 | II ÖR | IK | 33 |
| Nr 215b | 1665 | 2 ÖR | IK | 11 |
| Nr 215c | 1665 | 2 ÖR | pil | 34 |
| Nr 216 | 1666 | 2 ÖR | pil | 98 |
| Nr 217 | 1667 | 2 ÖR | pil | 38 |
| Nr 218 | 1669 | 2 ÖR | pil | 3 |
Här har jag också tagit med valörtvåan som en variant. Den är kanske inte så viktig, men det blir ju en tydlig uppdelning av 1664 och 1665. Det blir totalt 9 huvudvarianter och detta vore fullt tillräckligt för de allra flesta samlare. De som vill veta mer om kronor och kransar med mera kan fördjupa sig i exempelvis Göhles variantförteckning som innehåller 347 nummer. Det är fler än de som uppräknas i tabellen, men han har ju även med alla variationer.
Jag försöker vanligtvis så gott det går att ange sällsynthetsgrad på alla sm-nummer men när det gäller dessa 2-öringar och en del andra myntgrupper så är det bara att kasta in handduken. Som synes kan jag inte ens göra det i denna förenklade sm-version.
