Intensiv höst! 10 intressanta auktioner på 96 dagar är nästan mer än man pallar med. För min del har det inneburit 265 raritetssidor att uppdatera, varav 170 innebar införandet av tidigare okända exemplar. Hoppas att det blir lugnt nu några månader;-)
11 rariteter varav 9 nya på denna auktion
| Lot nr | Valör och år | SM-nr | Förekomst | ||
| Gustav Vasa | 21 | 1 Fyrk 1529 Stockholm | 88 | 12 kända ex | ny |
| Johan III | 48 | 4 Öre klipping 1592 | 155 | 5 kända ex | ny |
| Gustav II Adolf | 70 | 1/2 Öre 1628 Säter | 175a | 6 kända ex | ny |
| Kristina | 82 | 4 Mark 1647 | 50a | 12 kända ex | ny |
| 84 | 1 Mark 1650, utan REG | 80b | 3 kända ex | ny | |
| Karl XI | 110 | 1 Mark 1663, mm GW | 159 | 13 kända ex | |
| Karl XII | 138 | 2 Daler sm 1712 | 159 | 16 kända ex | ny |
| Fredrik | 167 | 1 Daler sm 1744 | 270 | 10 ex privat | ny |
| 168 | 1/2 Daler sm 1721 | 278 | 13 kända ex | ||
| Gustav IV Adolf | 233 | Besöket i Avesta 1794 räfflad rand, mindre ämne | 67c | 3 kända ex | ny |
| Karl XIV Johan | 249 | 1 Riksdaler 1837 | 65a | 15 kända ex | ny |
Besöket i Avesta 1794
Jag är inte mycket till kopparsamlare, men det här myntet tycker jag är intressant. Det präglades med anledning av den unge kungens besök i Avesta den 9:nde juli 1794. Det var först tänkt som en medalj, men värdet blev senare satt till 1/2 Skilling. Till en början bör dock värdet ha varit satt till 1 Öre sm eftersom den verkliga skillingmyntningen inte startade förrän 1802.
Under perioden 1778-1802 låg den svenska kopparmyntningen i träda och 1794 bör bristen på på skiljemynt ha börjat bli akut. Mot bakgrund av detta kan man ha förståelse för att beslutsfattarna fann det lockande med en nödlösning; att låta Avestamedaljen som egentligen väger 10% för lite få samma värde som 1 Öre sm. Nedan en tabell över diametrar och vikter över kända ”Avestapräglingar”
| SM-nr | Rand | Diameter i mm | Vikt i gram | |
| 67a | rutad rand | 31-32 mm | 14,2 g* | sällsynt |
| 67b | räfflad rand | 30-32 mm | 11-13 g | vanlig |
| 67c | -”- | ca 29 | 9-10 g | RRR |
| 67e | -”- | ca 29 | 4,5-6 g | RRR |
| -”- | 27,4 | ca 6 g | RRRR | |
| -”- | 26,8 | ca 9 g | RRRR | |
| slät rand | 31-32 mm | ca 12 g | RRRR | |
| 67d | -”- | ca 30 mm | ca 7 g | RRR |
Diametrarna varierar mellan 26,8 och 32 mm, och vikterna mellan 4,5 och 14,2 g. Det är bara de största, de med rutad rand, som håller måtten för 1 Öre sm. Enligt SM-boken är dessa de första som präglades, men logiskt sett borde de ju ha kommit sist, efter att värdet blivit officiellt. Alla andra präglingar, de med lägre vikter, bör ha kommit tidigare; innan det fanns något krav på värde. Förmodligen är de flesta av dessa präglade på olika pollettämnen, varav de flesta är oidentifierade. SM 67b, som är den vanligaste varianten, är förmodligen också den som ursprungligen var tänkt som ämne för medaljen. Kanske präglades exemplaret som såldes nu ännu tidigare; innan man fick de ordinarie plantsen färdiga. Det väger nämligen 9,52 g och har diametern ca 29 mm. Okänt myntämne som det för närvarande bara finns 3 kända ex av. SM 67c och inte 67b som angetts.
Ja, jag har inga bevis för en del av mina funderingar ovan, men det verkar ingen annan heller ha. Jag tror emellertid att det ibland kan vara bra att röra om i grytan. Kunskap kan ibland bli gammal p.g.a. att det inte är någon som tagit upp och tittat på det på länge.
