Efter att härom dagen åter stiftat bekantskap med Anna Maria Lenngrens dikt ”Myntets fyra åldrar” så kom jag på att det nog är hög tid för en 5:e vers också. Den skulle kanske kunna bli ungefär så här:
| Till femte åldern vi nu hunnit |
| när allt går så fort |
| med swish och kontokort |
| att mynten snart försvunnit |
