33 rariteter, varav 14 nya
| Lot | Valör och år | Variant | Sm-nr | Förekomst | ||
| Erik XIV | 35 | 1/2 Daler 1561 | 5b | 4 kända ex | ||
| 40 | 16 Öre 1563 | Olofssons stampar | 44a | 10 kända ex | ny | |
| 42 | 16 Öre 1563 | utan kors | 44e | 2 kända ex | ||
| Johan III | 50 | 3 Mark 1590 | årtalet på frånsidan | 54 | 14 kända ex | |
| 55 | 1/2 Öre 1574 | NOVA STOKHOLM | 96 | 16 kända ex | ny | |
| Sigismund | 62 | 4 Öre 1594 | 11 | 4 kända ex | ||
| Gustav II Adolf | 79 | 2 Mark 1617 | stort porträtt | 65a | 15 kända ex | ny |
| 82 | 1/2 Rd 1620 | drottningens kröning | 100 | 6 kända ex | ||
| Kristina | 111 | 1/2 Rd 1639 | MDCXXXIX | 23d | 15 kända ex | |
| 112 | 1/2 Rd 1640 | 1639 års porträtt | 24a | 5 kända ex | ny | |
| 117 | 4 Mark 1647 | bladslinga under bilden med mm | 48a | 9 kända ex | ny | |
| 120 | 1 Mark 1647 | bladslinga, frånsidans omskrift börjar upptill | 71 | 8 kända ex | ny | |
| Karl XI | 145 | 1 Dukat 1692 | 50 | 8 kända ex | ||
| 154 | 2 Mark 1664 | mm IAK, krontyp F | 104e | 10 kända ex | ny | |
| 167 | 2 Öre 1676 | Landskrona, mm HIH | 258 | 16 kända ex | ny | |
| Karl XII | 199 | 4 Daler sm 1718 | 152 | 4 kända ex | ||
| 201 | 1/2 Daler sm 1717 | 196 | 10 kända ex | ny | ||
| Fredrik | 224 | 1 Dukat 1740 | 23 | 11 kända ex | ||
| Adolf Fredrik | 264 | 1/2 Rd 1755 | 64 | 14 kända ex | ||
| 273 | 2 Daler sm 1756 | 135 | 15 privata ex | ny | ||
| Gustav III | 280 | 1 Dukat 1772 | 3 | 7 kända ex | ||
| 281 | 1 Dukat 1781 | 19 | 6 kända ex | |||
| 292 | 1/6 Rd 1783 | RXE | 81b | 9 kända ex | ny | |
| Gustav IV Adolf | 306 | 1 Dukat 1896 | Ädelfors | 5 | 10 kända ex | |
| 307 | 1 Dukat 1805 | 16 | 15 kända ex | |||
| 326 | 1/2 Skilling 1794 | Pollettämne slät rand | 67d | 3 kända ex | ||
| 327 | 1/2 Skilling 1794 | Polletämne räfflad rand | 67e | 5 kända ex | ||
| Karl XIII | 338 | 1/3 Rd 1818 | begravningen med jordglob räfflad rand | 33 | 9 kända ex | |
| Karl XIV Johan | 342 | 4 Dukat 1839 | 3 | 10 kända ex | ||
| 345 | 1 Dukat 1825 | 20 | 16 kända ex | ny | ||
| 347 | 1 Dukat 1833 | 28 | 12 kända ex | ny | ||
| Karl XV | 404 | 1 Carolin 1871 | stort öra | 12b | 11 kända ex | ny |
| 406 | 1 Carolin 1872 | stort öra | 13b | 7 kända ex |
Mysteriet med Svenssons Ädelforsdukat 1796
Som nr 306 såldes en Ädelforsdukat 1796 och MISAB presenterar en lång och fin provenienskedja:
Denna provenienskedja är hämtad från Ahlström 63. Till en början är den endast en variation på ett närmast oräkneligt antal liknande fall: Nordqvist –> Bukowski 125 (1899) –> Meissner (1899-1904) –> Bukowski 159 (1904) –> C.W.Burmester (1904-1906) –> Berghman (1906-1913) –> Svensson
Bukowskis kataloger är ofta fullständigt försedda med köparnoteringar eftersom firman faktiskt sålde dessa till kunder som ville betala en slant för det. Sedan är det allmänt känt att Israel Berghman köpte Burmeisters samling 1906 och sedan i sin tur sålde allt till Svensson 1913. En proveniensforskningens ”motorväg” från 1800-talets slut till dess att försäljningen av Svenssonsamlingen påbörjades på 1960-talet. Dessvärre har jag sett exempel på mynt som Burmeister uppenbarligen köpt, men som INTE hamnat i Svenssons samling. Därför frågade jag Sonny Serrestam, som skrivit provenienskedjan ovan, om han var säker på att Ädelforsdukaten i fråga verkligen hamnade hos Svensson.
Det visade sig att Sonny i sin ägo har en inbunden förteckning som Svensson gjort över sin samling fram till 1917. Var denna bok funnits under alla år kan man bara spekulera över, men huvudsaken är trots allt att den finns bevarad. I den boken står det klart och tydligt att dukaten i fråga ägdes av Svensson 1917. Därmed kan man nog lugnt utgå från att provenienskedjan ovan är riktig fram till dess. Problemet är bara bilden här nedan.
Den här bilden hittar man i Reichmans katalog XXXV där Karl Vogelsangs samling såldes i oktober 1925. Den där repan under L i ADOLPH visar utan minsta tvekan att dukaten är identisk med det exemplar som nu sålts på MISAB. Enligt Reichmans anteckningar var det också mycket riktigt Sven Svensson som var köpare 1925.
Visst är det fantastiskt! Här hade vi en provenienskedja som verkade vattentät och så slås den sönder på det mest oväntade sätt. Nu står vi här med två proveniensändar som inte passar ihop och vi har ingen aning om hur det hänger ihop. Vi har ingen aning om vad som hände med Svenssons första ex och vi vet inte var Karl Vogelsang köpte det andra, och därmed är allt vi kan bidra med spekulationer.
Det här visar med all önskvärd tydlighet att nästan inga provenienser där foto saknas är 100%-igt säkra. Det finns nästan alltid en viss osäkerhet inblandad. Man får ofta utgå från att det mest sannolika scenariot är det rätta och hoppas på att det en dag dyker upp en ny pusselbit som ökar säkerheten.
