Tidigare postat 5/2 2013
Ibland är livet roligare än vanligt. Jag fick härom veckan ett mail av en samlare som ville skicka över en av sina klenoder för fotografering och dokumentering på min “Typsamlingssida”, han hade nämligen sett att det saknades en bild på den där. Det är en 1-öring 1909 med mellanstort kors, en av Gustav V:s absolut svåraste varianter. Sällsynt inte bara till antal existerande ex utan också för att den är så okänd för dom flesta att mynthandlarna oftast inte bryr sig om att hålla ögonen öppna efter den. Nu blir det hela heller inte sämre av att myntet i fråga håller en mycket hög kvalitet, på gränsen till 01/0, och det kan mycket väl vara det bästa existerande exemplaret. Inte att undra på att ägaren är stolt över den.
Det experimenterades en hel del med 1-öringarna 1909 och Hamrin har i SMF tagit med 5 olika varianter med avseende på korsstorlek och bredd på öretexten. Collaget ovan visar dom 3 korsstorlekarna med det mellanstora i mitten. Som synes är det inte så mycket korsets storlek som är iögonenfallande, än tydligare är ju att korsgloben är så liten och att den saknar kors. Men det är ju som sagt inte många som tänker på det, oftast brukar denna variant säljas som “litet kors”.
Visst kan detta beskrivas som “knappologi”, för lite skillnad för att bry sig om, men man ska tänka på att man vid den här tiden inte graverade enskilda stampar. Man gjorde i stället matriser, en stamp till stampen, och det var meningen att dessa skulle räcka till ett stort antal stampar och göra dem helt lika. För att matriserna skulle vara flexibla och användbara under flera år utelämnades oftast dom sista årtalssiffrorna och myntmästarmärket, vilka sedan punsades in för hand i dom olika stamparna. Dom ompunsningar man ser på Gustav V:s mynt är följdaktligen också just på årtal och mm. Till 1-öringarna 1909 färdiggjorde man alltså 3 matriser varav bl.a. denna med “mellanstort kors” nästan inte blev använd alls.
Tillägg inlagt maj 2019
Så här i efterhand kanske man kan modifiera ovanstående resonemang något. Det man slås av är att man använde sig av flera korsstorlekar även på 5-öringarna (1909) och 25-öringarna (1910). Det verkar som att man prövade sig fram med Gustav V:s första mynt till det som kändes bäst. För att klara det så hade man förmodligen en matris som saknade kors på kronan. Sedan punsade man in de olika korsvarianterna för hand i stamparna. När man så bestämt sig för att använda det stora korset så fick den stampen bli moderstamp för tillverkning av nya matriser. Och samma sak då för öretexten på frånsidan.
Det finns med andra ord goda skäl att anta att de avvikande varianterna 1909 (och 1910 för 25-öringarna) kan betraktas som provmynt.
