Teori och praktik

Oct 21 2018

Jag fick härom dagen ett mail av Lennart Castenhag där han påpekade att vikterna på hans sesslingar 1676-1686 stämmer dåligt med de gällande myntordningarna. Hans tabell ser ut så här:

Vikt enligt myntordning 7,1 g

1676     6,87 g          1

1676     6,32 g          1? 

1677     6,48 g          1/1+

Vikt enligt myntordning: 6,7 g

1680     5,72 g          1

1681     7,36 g          1

1682     6,17 g          1

1683     7,15 g          1+

1683     7,69 g          1/1+)(1+

1686     6,10 g          1+

1686     6,18 g          1?

Vikterna stämmer alltså väldigt dåligt med myntordningarna och det blir inte så mycket bättre när man tar med slitaget i beräkningen. Däremot stämmer det väldigt väl med de erfarenheter Sven-Olof Källerholm har från Karl XI:s 1-öringar: det är stor spridning på vikterna! Enligt 1680 års myntordning för 1/6 Öre så sänkte man alltså den eftersträvade vikten med 0,4 g, från 7,1 g till 6,7 g. Detta har dock inte så stor effekt när felmarginalen på de präglade mynten är minst dubbelt så stor.

I min förteckning har jag delat in sesslingarna i två typer efter myntordningarnas vikter, men i praktiken är det alltså samma typ hela perioden. Ska jag då anpassa förteckningen efter teori eller praktik? Ja, jag väljer givetvis att indela efter gällande myntordning så långt det är möjligt. Myntordningarna är en viktig del av mynthistorien och får inte bli bortglömda. Sen får man helt enkelt acceptera att personalen på myntverken inte klarade av att följa direktiven alla gånger.

Bilden på det vackra myntet ovan kommer från Aurum 4. Dessvärre hade man inte satt ut någon vikt…

Falcoin