Jag har tidigare inte brytt mig om att räkna försäljningar på plåtmynt, men jag gjorde det nu på Karl XI:s mynt. Det är intressant eftersom förekomsten på sätt och vis är tvärtemot alla andra mynttyper. Vanligtvis så göms rariteterna bland mängder av andra mynt som är ganska vanligt förekommande. Bland plåtmynten är det normala att de inte finns i privat ägo. I SM-boken finns 73 nummer listade för Karl XI:s plåtmynt och av dessa har jag bara hittat försäljningar av 36. Bara hälften alltså! De flesta är enstaka försäljningar och de “vanligast förekommande” (2 Daler 1674 och 1676 samt 1 Daler 1676) har jag hittat 12-13 gånger.
För årtalssamlarna är det alltså kört redan från början när det gäller Karl XI:s plåtmynt men det kan kanske vara intressant att se hur det är för en typsamlare.
Dessvärre är nog inte det heller så mycket lättare. I de senaste 50 årens svenska auktionskataloger har jag hittat 6 försäljningar av 8 Daler, 5 av ½ Daler, 1 av koppar från Garpenberg och ingen från Kengis. I princip är det bara de vanligare typerna av 2 Daler och 1 Daler som går att köpa för oss vanliga dödliga.
Huvudanledningen till att jag började med raritetssidorna var att jag ville få ett hum om förekomsten av olika mynt. De angivna svårighetsgraderingarna i auktionskatalogerna stämmer ju inte alltid. Den anledningen faller ju helt bort när så gott som alla mynt i en hel kategori är förtjänta av minst RR. Kvar finns då nyfikenheten i att veta hur många 8 Daler och ½ Daler osv. som faktiskt har varit ute på marknaden och jag kommer nog att göra raritetssidor för plåtmyntstyperna också en dag.
Men inte just nu, för nu har jag fått nog av Karl XI på ett tag och vill göra något annat. Men Karl XI är som en magnet och jag kommer alltid tillbaka.