Tidigare postat 14/10 2015
För erfarna numismatiker och myntsalare innebär ju “mörkertalet” som alltid omnämns i samband med den numismatiska raritetsforskningen inget märkvärdigt, bara en okänd faktor som man måste ta hänsyn till. Nu finns det förhoppningsvis även nybörjare som kan ha nytta av en liten genomgång.
När man som jag försöker kartlägga hur många exemplar det finns på marknaden av en viss sällsynt variant eller årgång så kan man aldrig vara 100% säker på att man hittat alla. Det kan alltid finnas fler exemplar som dyker upp när man minst väntar det. Det är detta okända antal som man ännu inte hittat som kallas “mörkertal”. Själv vill jag gärna dela upp mörkertalet i 3 olika kategorier och därför har jag också delat upp det här blogginlägget i 3 delar för att slippa skriva allt med en gång.
1. Mynt som gömts undan eller tappats bort, och som ännu inte återfunnits.
Vi hör ibland på nyheterna om skattfynd som gjorts i sjunkna skepp, nergrävda i marken, i gamla hus som rivits och på alla andra möjliga och omöjliga ställen. En historia som kanske inte så många har hört är om järnhandlaren i Ramsele som skulle renovera butiken på 1970-talet. När han rivit bort innertaket i källaren upptäckte han ett hål där det låg 20000 kr i gamla utgångna sedlar. Någon tidigare ägare hade gömt sina besparingar på ett säkert ställe och sedan förmodligen avlidit innan han kunde berätta det för någon. Ganska typiskt, skatterna hittas när man minst anar det. Oftast är det dock ganska vanliga fynd som ändock har ett värde på grund av hög ålder, men en och annan gång är det tidigare okända rariteter som kommer i dagen. Ett bra exempel på det skulle ju kunna vara historien som Bengt Hemmingsson berättade i artikeln “Ännu en 10 Daler sm 1644?” i “Samlad Glädje 2009”.
“Förutom de vid denna tidpunkten kända och dokumenterade exemplaren, tre stycken, påstod Appelgren att det fanns ett fjärde. Han angav bara kortfattat att det befann sig i annan enskilld ägo. Det var funnet någon gång i slutet av 1800-talet vid rivningen av ett gammalt hus i Ringarum i Östergötland. Plåten ska ha utgjort en del av fyllnaden i en vägg.”
Att hitta ett 10-dalers plåtmynt som fyllnad i en husvägg skulle verkligen väcka uppståndelse. Annars hör ju dessa stora plåtar till de numismatiska objekt som har lägst mörkertal. Det är väl nästan bara i förlista skepp och vid utgrävningar som sådana fynd kan göras. Så gå nu inte och riv huset för chansen att hitta något sådant är obefintlig. Men man kan ju aldrig vara säker…
Hur gick det då för järnhandlaren i Ramsele? Ja, tråkigt för honom så hade han inte en tanke på att det kunde finnas ett samlarvärde så han gick till banken och löste in sedlarna. 20000 kr var dock mycket pengar på den tiden.
