Som jag tidigare nämnt så är det inte alltid så lätt att identifiera vilka mynt som såldes i gamla kataloger. Man får ofta vända och vrida på objektsbeskrivningarna för att förstå vad som menas. Exempelvis hittade jag nedanstående objektsbeskrivning i Stockholms Bokauktionskammares auktion den 5 oktober 1886 (den andra auktionen med dubbletter från Bonniers samling):
”Carl XI. Tvådaler. 1674. Med CAROLUS.SVE. eljest lik Old 1749. St. kopparmynt 77:18. Vacker. Saknas hos St. och Old.” (St = Stiernstedt)
Jag är ju inte så bra på plåtmynt så min tanke var att CAROLUS.SVE. kanske var ett tecken på att plåten kom från Garpenberg (2 Daler sm präglades ju parallellt i Avesta och Garpenberg just 1674). Men så var det inte.
Från SM-boken får man veta att 2-dalrarna delas in i tre typer beroende på bitecknen under valören i mittstämpeln.
| 1663-1669 | myntmästarmärket mellan 2 liljor | Typ I |
| 1672-1673 | ros mellan 2 liljor | Typ I |
| 1674 | stjärna mellan 2 liljor (Garpenberg) | Typ II |
| 1674-1691 | 3 stjärnor (Avesta) | Typ III |
Man bytte alltså mittstämpel på Avestaplåtarna 1674 och det är det som utgör skillnaden mellan typ I och III. Det SM-boken inte nämner är att man då också bytte hörnstämplar. Tidigare var omskriften CAROLUS D G SVE och efter bytet blev det CAROLUS XI D G SVE. Objektsbeskrivningen ”CAROLUS SVE” i den nämnda katalogen var ju lite förvirrande, men det antydde ju att det inte var den vanliga varianten som såldes och därför började jag söka bland de bilder jag hade. Jag fann det här:
Bilderna kommer från Aurum 2 respektive MISAB 37 och båda plåtarna är präglade i Avesta. Det man kan se är att båda omskrifterna faktiskt användes 1674 och jag undrar hur många plåtmyntssamlare som känner till detta. Stiernstedt gjorde det uppenbarligen, men jag har inte sett något tecken på att Tingström uppmärksammat detta. Anledningen är givetvis att den äldre omskriften är mycket sällsynt 1674. Av de 16 Avestapräglingar jag har bild på så är det bara denna från Aurum 2 som jag kunnat konstatera har den gamla omskriften. Alla övriga är endera oläsliga på mina bilder eller också har de den nya omskriften. Dessvärre är mittstämpeln på Aurumexet svagpräglad nedtill vilket gör det omöjligt att utifrån bilden avgöra om även den är av äldre datum. Christian Hamrin kan kanske vara behjälplig med att ta reda på svaret på den frågan. På Garpenbergpräglingarna 1674 så har förvånade nog 2 av 3 den gamla omskriften.
Avslutningsvis vill jag önska alla en trevlig Midsommar. Det blir nog ett uppehåll i bloggandet nu eftersom jag åker iväg på lite semester nästa vecka. Ha det så gott!
PS. Anledningen till att jag har en bild från Aurum 2, trots att det inte finns någon bild i katalogen, är att jag samlade på mig alla deras bilder medan de låg på internet. DS
