Porträtt med fransade bandändar vid axeln
Myntdata:
Stockholm 1664-1665
1649 års myntordning: 10,4 g 29,5-31 mm 75% silver (valören II M)
1664 års myntordning: 10,4 g 29-31 mm 69,4% silver (valören 2 M)
Okänd upplaga
Myntmästare: Isak Kock (mm IK eller IAK)
Abraham Kock (mm “pil”)
Gravör: Johan Georg Breuer med flera
MM IK och valören II M
Typ 14:1. 1664 krontyp A sm 102, bon– 0 kända ex
Typ 14:2. 1664 krontyp B sm–, bon 151 RRRR
Mm IK eller IAK, valören 2 M och alltid krontyp B
Typ 14:3. 1665 mm IK, CAROLVS sm 106c, bon 189-190 varianter RRRR
Typ 14:4. 1665 mm IAK, CAROLVS sm 106d, bon 191-192 varianter RR
Typ 14:5. 1665 mm IAK, CAROLUS sm 106a, bon 168 0 kända ex
Mm “pil”, hel omskrift med REX SVECIAE och alltid krontyp B
Typ 14:6. 1665 CAROLUS sm 106b, bon 169-175 varianter
Typ 14:7. 1665 CAROLVS sm 106e, bon–
Mm “pil” och delad omskrift med REX SVE
Typ 14:8. 1665 krontyp B sm 106f, bon 176-180 varianter
Typ 14:9. 1666 krontyp B sm 110, bon 195 RRR
Typ 14:10. 1666 krontyp F sm 110, bon 196 RRRR
Stavningsvarianter som CAROLVS eller CAROLUS, SVECIAE eller SVE föranleder normalt inte egna undertyper eller ordningsnummer. I det här fallet är det dock kännetecken för stora stilmässiga skillnader på porträtten vilket tyder på flera olika gravörer.
Typ 14:1 med mm IK, krontyp A och valören II M. (SM-bokens foto)
Typ 14:2. Som 14:1 men med krontyp B och med punkter före och efter K i myntmästarmärket.
Typ 14:3. Nytt porträtt, nytt år och ny valörvariant. (Foto MISAB 13)
Typ 14:4. Jämfört med 14:3 så är skillnaden att det nu är mm IAK. (Foto MISAB 8)
Typ 14:5. Åtsida som 14:6 med nytt porträtt och CAROLUS i omskriften. Mm IAK. (Bild saknas)
Typ 14:6. Som 14:5 men med mm “pil”. (Foto MISAB 2)
Typ 14:7. Med CAROLVS och mm “pil”. (Oldcoins foto)
Typ 14:8. Med delad omskrift och REX SVE i omskriften; krontyp B. (Foto Ahlström 34)
Typ 14:9. I stort sett som föregående men med årtalet 1666. (Foto Arve Arvidsson)
Typ 14:10 med den nya F-kronan som efter 1675 skulle komma att bli den enda förekommande. Valörvarianten “2 M.” ser kanske inte så märkvärdig ut men faktum är att bon 381 (1688) var den enda 2 Mark den förekom på i Bonniers samling. Den här bilden visar alltså inte en äkta bon 196 eftersom det där även ska finnas en punkt efter 2:an. (Foto Ahlström 52)
Kronjämförelse:
En liten illustration, från Bonniers bok, av de båda kronor som oftast kombineras med åtsidorna med delad omskrift 1665. När man ser dem så här är det ingen svårighet att skilja dem åt, men det är inte lika lätt när man ser dem på ett mynt. Det verkar som om även Bonnier hade vissa problem eftersom han hade så många varianter med den högra kronan men ingen med den västra. När man söker efter bilder av försäljningar i kataloger så är utfallet precis det omvända. Här får dock båda kronorna betecknas som B-kronor som man gör i SM-boken.