När det gäller högre valörer, som Dukater och Riksdalrar, är raritetsbestämningen ganska enkel eftersom de oftast är avbildade i de senaste 50 årens kataloger. Det säger sig självt också att högre valörer oftare (i förhållande till hur många befintliga privata ex det finns) säljs på auktion för att man förväntar sig ett högt pris. Av den anledningen är Riksdalern 1610 med MEVM förmodligen 1600-talets oftast avbildade mynt. Den säljs väl avbildad på auktion i genomsnitt 2 ggr per år. Motsatsen gäller för exempelvis nedanstående mynt:
Det är en fyrk 1580! Jag känner till 8 försäljningar på auktion, men den har inte varit avbildad en enda gång. De bilder jag har kommer från privata samlare. Anledningen till att den aldrig avbildas är den genomgående låga kvalitén och att säljaren/auktionisten inte känner till sällsyntheten. Så vilken raritetsbeteckning ska man då ange för myntet? Man kan bevisa 2 exemplar men vet att det statistiskt sett bör finnas 10-15 ex på marknaden. Själv stannar jag i mellanläget eftersom jag, med det underlag jag har, inte kan räkna ihop fler än maximalt 9 exemplar. Enda botemedlet mot detta är jag får hjälp av samlare som äger ett exemplar och som skickar bilder på dem. Speciellt roligt är det ju när jag får bilder på de anonyma exemplaren jag har längst ner på varje raritetssida.
Nu finns det ytterligheter åt alla håll och nedanstående mynt är ett sådant:
Det är en fyrk 1591 och den är oftast avbildad i katalogerna. Anledningen är nog att den ansetts som extremt sällsynt i alla tider och så sent som i MISAB 13 hade man satt XR på den. Jag är ledsen att jag måste rasera denna illusion genom att tala om att jag kan bevisa att det finns minst 10 exemplar på privata händer. Nåja, 10 ex är ju sällsynt det också, även om det inte är extremt.
Slutligen tänkte jag redovisa en liten snabbskanning jag gjorde på Kristinas 2-marker utan år. Sm-boken tar upp 6 varianter med valören II M, beroende på vilken gravör som gjort respektive sida. Jag struntar dock i åtsidorna eftersom det på dåliga bilder är så svårt att se det där lilla hacket på A som finns i alla Michelssons omskrifter.
Utan mm
| Försäljningar totalt | 44 | |
| utan bild | 16 | 36% |
| Rethes kronor (kända försäljningar) | 28 | |
| Michelssons kronor (kända ex) | 3 |
Mm glödghakar
| Försäljningar totalt | 90 | |
| utan bild | 14 | 16% |
| Rethes kronor (kända ex) | 5 | |
| Michelssons kronor (kända försäljningar) | 71 |
Det jag ville visa var att “mm glödghakar” är dubbelt så vanlig som varianten utan mm, men har färre försäljningar utan bild, både i absoluta som procentuella siffror. Ibland kan man undra vad som styr hur väl ett mynt blir presenterat på en auktion. Är det auktionistens förväntningar eller är det bara slumpen?
