Som väl alla samlare av numismatiska auktionskataloger vet så såldes den svenska delen av Otto Smiths samling, från Sigismund och framåt, på Ahlströms 16:e auktion (1977) och då i sammarbete med Gallerie des Monnaies i Düsseldorf. I vederbörlig ordning har Ahlström i katalogen skrivit nedanstående summering av Smiths livsgärning:
En fylligare biografi över den kände “Brännvinskungen” L.O.Smith och hans uppgång och fall kan man läsa på denna länk. Där finns också lite mer om äldste sonen Otto Smith.
Vid en första genomläsning så reagerar man kanske inte så mycket, mer än att man blir imponerad över en samling som tydligen legat i stort sett orörd 1912-1977. Snart börjar dock frågorna hopa sig: vem eller vilka har förvaltat samlingen efter Smiths död 1935 fram till auktionen 1977? Och vid en genombläddring hittar man snart 7 mynt som är köpta på Appelgrens auktion 70 (1939), alltså 4 år efter Smiths död. Hur kan detta komma sig?
Otto Smiths arvingar
Det var så att efter Smiths död delades hans samlingar upp inom släkten och myntsamlingen hamnade hos sonen Erik som nog i någon mån var samlare eftersom det registrerats åtminstone 7 köp 1939. Därefter gick samlingen i arv till dottern Marie-Louise och dennes man Arne Järnbeck. Även där fanns nog en viss samlaranda eftersom det, enligt P.G. Carlsson, fanns med mynt på auktionen 1977 som tidigare ingått i C.O. Algårds samling och som sålts på Ahlström 5 (1974). Att man 1977 kallade samlingen “Dr Otto Smiths samling” var alltså en modifierad sanning, men det var väl helt enkelt en marknadsföringsfiness. Någon egentlig anledning att förlägga auktionen till Düsseldorf fanns väl inte heller, mer än att den på det viset verkade mer intressant. Samma tänk som med Haganders auktioner med andra ord.
Nu var sagan inte riktigt slut i och med detta, mynten före Sigismund blev ju aldrig sålda. Tydligen var en av döttrarna i familjen, Marie-Louise Jernbeck, född 1956, mer intresserad än sina syskon och behöll därför den äldre delen av samlingen. Hon arbetade också ett antal år på Ahlströms Mynthandel från slutet av 1970-talet och framåt, och var exempelvis även med på Schmitzauktionen 1989. 1994 var det dock bodelning efter föräldrarna och mynten hamnade av någon anledning hos systern Adrianne Jernbeck som inte hade någon önskan att behålla dem utan sålde dem på Ahlström 58.
Nedan en förteckning över rariteter i Smiths samling:
Adolf Fredrik
Ädelforsdukat 1763
Dukat 1771
Gustav III
Dukat 1776
Dukat 1789/87 Ahlström 16 (1977) till Schmitz
Gustav IV Adolf
1 Dukat 1795 Ahlström 16 (1977) till Algård
1 Dukat 1796
1 Dukat 1800
1 Ädelforsdukat 1801
Karl XIII
1 Dukat 1817
Karl XIV Johan
1 Dukat 1835 Ahlström 16 (1977) till Schmitz
Karl XV