Typsida – Gustav II Adolf – stormynt typ 7-12

Krönt konung och vanlig sköldform, utan år

Myntfakta:

Stockholm     utan år     ca 53-56 mm    

Myntmästare:  David Kohl

Gravör:  Hans Weiler

Typ 7128 Markca 40 gsm 1 och 387,0% guld endast off. saml.
Typ 824 Mark
(4 Riksdaler)
ca 116 gsm 1287,5% silverendast off. saml.
Typ 920 Mark ca 99 gsm 12 och 3982,1% silverRRRR
Typ 1016 Mark
(3 Riksdaler)
ca 82-83 gsm 1787,5% silverRR
Typ 1112 Mark
(2 Riksdaler)
ca 57-58 gsm 2187,5% silverRRRR
Typ 128 Markca 38 gsm 4282,1% silverRRRR
En viss förvirring har förekommit huruvida silvermynten är präglade efter riksdaler- eller markordningen. Under bilderna nedan ett litet försök att reda ut varför.
Typ 7 i guld. Tidigare trodde man att dessa var präglade i 12 respektive 10 dukaters vikt. Numera är dock bedömningen den att det nog var 128 Mark man hade tänkt sig. (Foto Uppsala UMK)
(Foto Ahlström 55)
ValörRätt MarkviktRätt RiksdalerviktMedelvikt kända ex
Typ 84 Riksdaler
24 Mark
118,47 g117 g116,03 g (1 ex)
Typ 920 Mark98,73 g99,83 g (1 ex)
Typ 103 Riksdaler
16 Mark
78,48 g87,75 g82,63 g (5 ex)
Typ 112 Riksdaler
12 Mark
59,23 g58,5 g57,34 g (3 ex)
Typ 128 Mark39,49 g38,05 g (2 ex)

Typ 8. 24 Mark eller 4 Riksdaler. Viktmässigt stämmer båda valörerna lika bra.

Typ 9. 20 Mark Det enda kända exemplaret väger 99,89 g och det stämmer inte med någon rimlig riksdalervalör. Lite avvikande att den även ligger över den “rätta vikten” för markmyntningen. Det vanliga är ju annars att man hamnar något under.

Typ 10. 16 Mark eller 3 Riksdaler. 4 av 5 vägda ex ligger över den rätta vikten för 16 Mark och det tyder på att det är en riksdalerprägling.

Typ 11. 12 Mark eller 2 Riksdaler. Viktmässigt stämmer båda valörerna lika bra.

Typ 12. 8 Mark. De båda vägda exemplaren väger 37,68 g och 38, 42 g och det stämmer inte med någon rimlig riksdalervalör.

Det ska också sägas att “den rätta vikten” är den vikt som den gällande myntordningen stipulerade. Vikterna är hämtade från Tingströms uppslagsbok och man får reservera sig för tillfälliga myntordningar som inte var kända när boken skrevs.