Raritetssidan – Gustav IV Adolf – 1 Dukat 1797

ex 1.

“praktexemplar”

MM:s samling

(MM:s foto)

ex 2.

kvalitet 01, “bra, delvis svagt utpräglat”

Claes-Olof Algård –> MM:s samling –>?–> Frimärkshuset 149 (2019) –>?

(MM:s foto)

ex 3. 

“vorzüglich”

J.F.H.Oldenburgs samling (inköpt senast 1883) –> Carl Wilhelm Burmesters samling (1899-1906) –> Israel Berghmans samling (1906-1913) –> Sven Svenssons samling nr 4906 (1913-1966) –> Hirsch 1 (1966) –> Claes-Olof Algård (1966-1981) –> Julius Haganders samling (1981-2011) –>auktion Hagander 2 (2011) –>?

Foto Hagander 2)

ex 4. 

kvalitet 1+/01

Holmbergs auktion 120 (1918) –> Bondes samling –> auktion Bonde 3 (2008) –>?

(Foto Bonde 3)

ex 5. 

kvalitet 1/1+, “något böjd”

Hornung 4 (1974) –> Hornung 6 (1975) –> Karl-Erik Schmitz samling (1975-1990) –>SBC och Spinks auktion i Zürich maj 1990 –> Hirsch Mynthandel –>?–> Antikören 17 (1995) –>?–> Ahlström 61 (2000) –> Hans Hirsch –>?

Dom båda första länkarna i provenienskedjan är inom parantes eftersom det inte finns några bevis på att det är samma ex. I Olofsons katalog var myntet inte avbildat men man får veta att kvalitén var lägre än 1+. Det troliga är att det är samma ex. Efter det så köpte nog Schmitz myntet själv på Hornungs auktion eftersom det, enligt Törngren, redan fanns i hans samling när Ingvar Nilsson anställdes 1976. (Spinks foto)

Ytterligare försäljningar:

ex. Christian Hammer –> Bukowski 72 (1891) –> Bukowski

ex. Schmitz –> Kristianstads NF:s auktion 24/1 1976 –> Sven Ohlsson kvalitet 7, hack  Auktionen avsåg Schmitz första samling. Vid auktionstillfället hade Ingemar Nilsson redan hunnit köpa exemplaret till den andra samlingen på Hornung 6 (1975). Varför man inte behöll detta ex som är i bättre kvalitet förtäljer inte historien.

ex. Bernhard Olofsons samling (-1947) –> Manne Jakobssons samling –> förmodligen till Algård 1968

ex. Kunsthallen auction 444 (Danmark 1994) kvalitet 1+/01, “minimala justerspår”