Janne Holmberg har varit och tagit bilder av alla plåtmynt som finns utställda på Avesta Myntmuseum och nu har jag roat mig några dagar med att lägga in dessa (37 st) bilder på raritetssidorna. Det roliga med det hela är ju att Tingström gjorde sig besvär med att skriva in provenienserna så långt han kunde. Oftast är det inte längre än till den förra ägaren, men det är ju gott nog när Axel Ax:on Johnsons plåtmynt huvudsakligen köptes från Georg Nyman (1913-1915), Gustav Cavalli (1917) och Oscar Wasastierna (1920). I några fall har han även hittat anteckningar om var dessa i sin tur har köpt mynten.
Den äldsta proveniensen var en 8 Daler sm 1660 som Cavalli köpte privat av Henryk Bukowski redan i februari 1875. Detta skulle aldrig någon ha kunnat lista ut om inte Cavallis brevsamling sparats och nu ligger i Avesta Myntmuseums förvar. Nu kanske någon tycker att det inte spelar någon roll vad ett mynt på ett museum har för proveniens, men det vill jag definitivt hävda att det har. Varje lös proveniensände som man lyckas fästa på ett specifikt mynt minskar alternativen för övriga lösa ändar. Georg Nyman kände jag exempelvis inte till tidigare, men när jag nu fick en ledtråd upptäckte jag att jag har noteringar om att han bl.a. köpte 18 plåtmynt på Holmbergs auktion 54 (1901). Nu vet jag alltså var alla dessa plåtar hamnat och behöver inte bekymra mig om dem längre.
Men nog om detta, den intresserade lär nog tids nog hitta alla Avestabilder jag lagt in. När jag höll på att lägga in Avestas bild av 1 Daler sm 1718 upptäckte jag något annat mycket intressant. På den sidan hade jag nämligen en bild av en kopia som såldes på Uppsala Auktionsverk 2016. Det jag inte sett tidigare var att jag också hade en bild av förlagan på samma sida.
Att jag inte sett likheten tidigare beror på att bilden från Uppsala är olyckligt beskuren på båda sidor vilket ger plåten en annan profil. Tittar man närmare så ser man i alla fall att alla stämplar är vända på samma sätt och andra tydliga märken och kännetecken på plåten till vänster har sina motsvarigheter på den till höger. Men det är inte samma mynt, vilket man också ser även om det är lite svårare att förklara hur.
Jag frågade Roger Jonsson om saken och han svarade att ”det är den där verktygsmakaren från Norrahammar utanför Jönköping som gjort den. Han samlade på plåtmynt och sedan roade han sig med att göra kopior av dem, med stampar som han själv tillverkat”.
Något mer om denna ”verktygsmakare” visste inte Roger men med tiden kanske jag kan få fram fler uppgifter om honom. Den historien bör vara väl värd att återberätta i något framtida blogginlägg. En sak vet jag redan nu och det är att han vid något tillfälle även ägt den äkta plåten till vänster, vilken nu senast såldes på MISAB 40 (2022).
