Christian Hammer var en norsk lantbrukarson som valde att inte följa i faderns fotspår. Redan som femtonåring började han som lärling hos en juvelerare i Kristiania, och därefter begav han sig till Köpenhamn för att utbilda sig till guldsmed. Han var ytterst läraktig och sparsam, och varje sparad riksdaler gick till förkovran i yrket. Efter ett antal års praktiserande hos olika guldsmeder och juvelerare i Stockholm och i Paris, startade han omkring 1850 en egen guldsmedsfirma i Stockholm. Tack vare sitt stora kunnande, konstfärdighet, god smak och osedvanlig energi utnämndes han redan 1864 av kungen till hovjuvelerare. Sedemera blev han av Oscar II även utnämnd till ordensjuvelerare. Tack vare sina kontakter vid hovet och den mängd uppdrag han fick av adel och borgerskap var han snart en rik man. Han började spekulera i fastighetsaffärer och eftersom Stockholm just börjat expandera så var det i absolut rätt tid. Exempelvis köpte han vid Hamngatan och Nybrogatan ett antal hus i dåligt skick för 150000 riksdaler. Kort tid därefter sålde han dem för 750000 riksdaler till Stockholms stad, som behövde marken för att bygga Birger Jarlsgatan.
Vid sidan om Hammers förtjusning för snabba klipp var han även en sällsynt lidelsfull samlare av konst och antikviteter. Han var intresserad av i stort sett allt: böcker, manuskript, fornfynd, vapen, tavlor, grafik, teckningar, musikinstrument, skulpturer, lås, glasföremål, porslin, kläder, kultföremål, tortyrredskap, historisk kuriosa, skråsaker, gamla smycken, mynt och medaljer. Samlingarna förvarades huller om buller i en 20-rummare invid Rosenbad och i en villa på Djurgården. På förvånansvärt kort tid växte de Hammer fullständigt över huvudet och han tvingades anställa en ung polsk flykting vid namn Henryk Bukowski för att börja bringa lite ordning i oredan. Av alla arbetsuppgifter Bukowski tog sig an i sin ungdom var det nog denna att katalogisera och värdera Hammers oskattbara samling den som bidrog mest till att så småningom göra honom till den främste konst- och antikhandlaren i Europa. Själv arbetade han där i 5 år och hann då med att katalogisera i storleksordningen 70000 föremål, men arbetet skulle allt som allt ta ytterligare 15 år att slutföra och resultera i 14 tjocka volymer.
Redan i början av 1870-talet erbjöd Hammer staten att köpa in samlingarna eftersom både han och många med honom insåg dess värde och betydelse för svensk kultur. I september 1872 togs frågan upp i konseljen där man dock ställde sig avvisande. Hammer ville ha 1,6 miljoner riksdaler vilket på den tiden var en nästan ofattbar summa och konseljen ansåg att det var för dyrt. Samtidigt samlade Hammer oförtrutet vidare och den erbjudna prislappen hade snart inget med verkligheten att skaffa. Diskussionerna kring hembudet fortsatte yttterligare ett 15-tal år utan att någon lösning kunde hittas. I slutet av 1880-talet gav Hammer upp och bestämde sig för att sälja sina samlingar utomlands. När detta kom till statens kännedom blev man plötsligt mycket ivriga att köpa, men då var det för sent, fartyget som fraktade samlingarna hade redan lämnat Stockholm. Större delen av samlingarna såldes sedan på 5 auktioner i Köln 1893-1897. Mindre delar såldes dock i Sverige.
För den som vill veta mer om Christian Hammer kan boken “Henryk Bukowski, namnet lever kvar” av Michal Haykowski rekommenderas.
Hammers mynt- och medaljsamling var även den mycket omfångsrik. Den såldes i 2 delar; den första påBukowskis auktion 72 i september 1891 (3282 nr) och den sndra på auktion 82 i april 1893 (742 nr). Många objekt ingick i loter och därför är det svårt att säga hur stor samlingen egentligen var. Man kan dock ana att det inte är någon specialiserad myntsamlare som skapat den, eftersom det här och där är annars oförklarliga luckor. Exempelvis så finns det ju både dukater och kvartsdukater från Adolf Fredrik, men ingen 1/2 dukat. Nedan en påbörjad lista av guldmynten och övriga rariteter som Hammer ägde.
Adolf Fredrik
1 Dukat 1752, 1766, 1767 och 1769
1/4 Dukat 1754 och 1755
1 Riksdaler 1756
1/2 Riksdaler 1753
Gustav III
Ädelforsdukat 1771
Dukat 1772, 1774, 1776, 1781, 1788 och 1791
Gustav IV Adolf
Dukat 1793, 1794, 1795, 1797, 1799, 1800, 1802, 1803, 1804, 1808 och 1809
Ädelforsdukat 1796 och 1801
Daladukat 1804
Karl XIII
Dukat 1810, 1812, 1813 och 1814
Daladukat 1810
1/6 Riksdaler 1815
Karl XIV Johan
4 Dukat 1838 och 1843
2 Dukat 1843
1 Dukat 1818, 1821, 1822, 1827, 1830, 1835, 1836, 1838, 1839, 1840, 1842 och 1843
En försäljning av en dukat 1836 är så sällsynt att man knappt tror att årtalet existerar.
Oscar I
4 Dukat 1850
2 Dukat 1857
1 Dukat 1845, 1846, 1850, 1851, 1853, 1855, 1856 och 1857
4 Riksdaler rm 1855
Karl XV
Dukat 1862, 1863, 1865, 1866 och 1868
Carolin 1868, 1869 och 1872