2 Öre Kalmar 1624

För närvarande håller jag på att gå igenom Oldenburgs samling. I första hand gäller det att försöka utreda vart hans mynt hamnat via de köparnoteringar jag har.. Det är inte så lätt och det mest konkreta är att jag kan sortera ut många mynt som hamnat på olika museer. Glädjeämnena är när jag kan identifiera mynt som med stor säkerhet hamnat i någon större samling som Bruuns, Svenssons eller Ekströms. Det tråkiga är att alltför många mynt ändå förlorar sina provenienser. De fåtaliga framgångarna är ändå tillräckliga för att motivera mig att fortsätta.

En annan sida av saken är att jag alltid måste börja med att identifiera vilken typ och variant som bjöds ut. På 1800-talet beskrev man ofta mynten på ett helt annat sätt än idag och man betonade ofta helt andra faktorer än vi nu är vana vid. Exempelvis var man ofta vaga vad gäller porträtten, men mycket precisa med omskrifternas stavningar. Jag kommer nog framöver att redovisa många intressanta exempel, men den här gången ska jag koncentrera mig på 2 Öre Kalmar 1624.

Myntet i fråga såldes på Bukowski 115 som nr 1206. Man klargjorde att detta var det exemplar som beskrevs som nr 808 i Oldenburgs samlingsförteckning. Köpare var KMK.

När man tittar på den här beskrivningen slås man först av de båda ”konerna” i åtsidans omskrift men inser sedan att det bara är bokstaven A i GVSTA ADOLF. Det andra man inser är att detta är en beskrivning av sm 24 med 1623 års släta sköld.

Bilden föreställer Svenssons ex som såldes på SNF 150 och är det enda jag känner till i privat ägo. Utöver detta känner jag bara till Oldenburgs ovan beskrivna exemplar, samt ett exemplar i Antells samling i Helsingfors. Det intressantaste med allt detta är dock varianten nedan.

Bilden är hämtad från MISAB 30 och visar sm 115 som har sköldar med voluter 1624. Denna åtsida finns inte avbildad varken i SM-boken eller hos Delzanno eller i någon värderingsbok jag tittat i. Man visar bara bilder på 1623 eller 1625. Omskriften med stavningen GUSTA finns heller inte beskriven någonstans. Den finns helt enkelt inte i litteraturen! Ändå har jag bilder på 6 ex i privat ägo.

Detta har ingen betydelse ur raritetshänseende, men det antyder att det kan ha varit en annan gravör som gjort stampen. Det finns dessutom åtminstone två stampar vilket visar att stavningen GUSTA inte var en slump. Spännande!

Falcoin