Myntfakta:
Västerås 1539-1540 ca 23-24 mm 3,29 g 62,5 eller 50% silver
Upplaga: okänt
Myntmästare: Hans Hansson
Gravörer: Gorius Målare (1539-1540)
Ulrich (1540)
| År | Variant | Silverhalt | Nya sm-nr | Gamla sm-nr | Förekomst | |
| Typ 2:1 | 1539 | 62,5% | 160 | 153 | RR | |
| Typ 2:2a | 1540 | 1539 års bild 2 prickar över skölden | 62,5% | 161c | — | RRR |
| Typ 2:2b | 1540 | 1539 års bild utan prickar | 50% | 161a | 154a | RR |
| Typ 2:2c | 1540 | 1540 års bild | 50% | 161b | 154b | RR |
(Foto MISAB 1)
Gustav Vasa var en finurlig kung och han gjorde flera rätt intressanta åtgärder för att vilseleda allmänheten och tjäna pangar på myntväxlingarna. En av dessa åtgärder var att han 1539 bestämde att silverhalten skulle sänkas på mynten. Detta fullbordades inte förrän en bit in på 1540 och för att mynträknarna skulle veta vad som var “gott silver” lät han prägla in två prickar ovanför frånsidans sköld. När de bättre mynten återkom till myntväxlarna togs dessa ur cirkulation för att smältas ner och fyra gamla mynt återuppstod sedan som 5 mynt med sämre silverhalt. Förmodligen var detta att ändringen inte gjordes vid årsskiftet bara ett led i förvillandet.
Tyvärr har varianten med prickar hamnat sist bland 1540 års varianter både i sm-boken och hos Delzanno, vilket vilseleder dagens samlare att tro att varianten var den sista som präglades 1540, när det egentligen var tvärtom. Mynten med prickar över skölden var de första som präglades 1540.
Gorius Målare graverade stamparna 1739 och en del 1740 och på dessa ska kungen se ut som på bilden ovan. Jämför man med Ulrich porträtt nedan så ser man dessvärre att skillnaderna inte är så stora, speciellt som dessa båda exemplar kan ses som ytterligheter. Det finns variationer mellan dessa porträtt som inte är så lätta att hänföra till rätt grupp. Detta gör också att respektive raritetssida blir osäker, och därför har vi gjort så att vi bara tagit med exemplar där vi är säkra på sidan med “1539 års bild”. Alla andra exemplar (även de otydliga) har ansetts vara 1540 års bild.
(Nordlinds foto)
Bladtecknet ovanför kungabilden är dock till en viss hjälp i identifieringen. Bladkorset (A) är nog alltid kopplat till 1539 års bild och treklövern (C) är alltid kopplad till 1540 års bild. B-tecknet förekommer på båda. Saknas bladtecknet så är det också alltid i samband med 1540 års bild. Tråkigt nog är bladtecknets utseende alltför ofta svårt att urskilja p.g.a. slitage.