Kastmynt i allmänhet…
Traditionen att prägla speciella mynt till minne av olika begivenheter inom kungahuset påbörjades redan under tidigt 1500-tal. Sten Sture d.y:s stormynt från 1512 och Gustav Vasas gyllenvalörer 1523 och 1528 hör säkerligen till den kategorin. Dessa var dock helt anonymt utformade och det är endast de präglade årtalen som gör att man kan se sambandet mellan mynten och viktiga händelser. Det kastades även ut mynt i samband med Erik XIV:s kröning 1561, de s.k. “tronskiftesmynten”, utan årtal och med Gustav Vasas respektive Erik XIV:s porträtt på var sida. Det var först i och med Karl IX:s kröning 1607 som man började prägla mynt som tveklöst framhäver händelsen i fråga. Förutom vid Kristinas och Karl XI:s kröningar, då endast medaljer präglades, så hade man kastmynt vid varenda kröning och begravning från 1607-1818. Ett stort frågetecken fanns dock och det gällde Gustav II Adolfs begravning 1634. Enligt mynträkenskaperna från 1634 så präglades “skådepenningar” även till denna händelse, men det var mycket länge okänt vilka specifika mynt det rörde sig om.
…och Gustav II Adolfs begravningsmynt i synnerhet.
Det var först i och med en artikel i SNT 7-1979 som Bengt Hemmingsson lade fram en teori om att begravningsmynten skulle kunna vara identiska med en myntserie som man fram till dess antagit att de varit slagna i Nürnberg. När sedan Lars O. Lagerqvist året efter i SNT 7-1980 redovisade en tidigare förbisedd redogörelse av den samtida historikern Johan Loccenius så kunde man slutgiltigt fastslå begravningsmyntens identitet. Loccenius skrev nämligen att frånsidan på kastmynten skulle vara försedd med texten STANS ACIE, PUGNANS, VINCENS, MORIENSQUE TRIUMPHAT 1632.6.NOV (eller andra stavningsvarianter). Det betyder STÅNDFAST I STRIDEN TRIUMFERAR HAN SEGRANDE OCH DÖENDE.
Gustav II Adolf dog ju som bekant den 6/11 1632, men av olika anledningar blev begravningen inte av förrän 22/6 1634. Det var just denna fördröjning i kombination med att präglingsåret inte finns utsatt som skapade förvirring i de numismatiska leden.
Den myntgrupp som man nu identifierat är stor, förmodligen den största som präglats i Sverige för en enskild händelse. Den består av 4 valörer i guld och 2 valörer i silver och av hela 16 olika typer/varianter. Till detta har man använt 7 åtsides- och 8 frånsidesstampar. De olika stamparna har ofta använts till flera olika valörer, man har bara bytt tjocklek och/eller metall i plantsen för att få rätt vikt/värde. 11 av stamparna hade en diameter på ca 29-30 mm och 4 hade ca 23-24 mm. De sistnämnda användes enbart till dukatpräglingar. Nedan redovisas samtliga 8 stampuppsättningar, rangerade i samma ordning som Hemmingsson, och före honom Hildebrand (1874), hade.
Beträffande sällsynthetsgraden så är samtliga mycket svåra, speciellt i privat ägo, och flera kan till och med vara unika. “Kända ex” är listade nedan för varje variant, men det finns ingen garanti för att dessa listor är kompletta. Man får t.ex. komma ihåg att dessa mynt tidigare förts till Nürnberg och det kan mycket väl ligga ett antal exemplar i tyska samlingar också.
Stampuppsättning 1. (S1)
(Hildebrand 180)
Kännetecken:
Porträtt inom inre pärlring; NOVE i datumet
| S1.1 | 8 Dukater | Riksbanken |
| S1.2 | 3 Dukater | Antell, Künker 310 |
| S1.3 | 2 Dukater | KMK, Uppsala, Svensson |
| S1.4 | 1/2 Riksdaler | Bonde |
| S1.5 | 1/4 Riksdaler | Ahlström 4 |
Förutom de ovan kända exemplaren ska det finnas en dukatvalör på ett museum i Wien, men Hemmingsson kände inte till vikten på detta.
Stampuppsättning 2. (S2)
(Hildebrand 180a)
Kännetecken:
Porträtt inom inre pärlring; NOV i datumet
| S2.1 | 1/2 Riksdaler | Antell och Ekström (2 ex) |
| S2.2 | 1/4 Riksdaler | Antell och Bonde |
Förvillande lik nr 1 och Hildebrand har heller inte givit den något eget nr. Det är dock 2 nya stampar som använts även om den enda påtagliga variantskillnaden mellan S1 och S2 är frånsidans datum: “NOV:” istf “NOVE”
Stampuppsättning 3. (S3)
Hildebrand 181
Kännetecken:
Porträtt inom inre pärlring; diameter ca 23,5 mm
| 3.1 | 1 Dukat | KMK 2 ex, Riksbanken, Gotha, Antell och Hagander |
Samma stil som på S1 och S2, men nu i mindre skala (ca 23,5 mm)
Stampuppsättning 4. (S4)
(Hildebrand 182)
| S4.1 | 2 Dukater | KMK, Uppsala, Antell, Bonde 5 och Hagander 3 |
| S4.2 | 1/4 Riksdaler | Bonde 5:243 |
Kännetecken:
inre omskrift på åtsidan: MAGNUS AUGUSTUS
Ny åtsidestyp där porträttet delar omskriften och med en intressant inre omskrift. Frånsidan är däremot fortfarande i stort sett densamma.
Stampuppsättning 5. (S5)
(Hildebrand 183)
| S5.1 | 3 Dukater | Gotha |
| S5.2 | 2 Dukater | Bruun och Hagander |
| S5.3 | 1/2 Riksdaler | Antell, Bonde, Bruun och Ekström |
| S5.4 | 1/4 Riksdaler | Antell + 4 kända privata ex |
Kännetecken:
Porträttet delar omskriften; datum med NOVEB
Samma åtsidestyp som på nr 5 men nu är den inre omskriften borta. På frånsidan har änglarna och drakarna bytts ut mot andra figurer. På MISAB 12 såldes ett ex vardera av 5.3 och 5.4, och då visade det sig att 1/2-riksdalerns (5.3) frånsida INTE är stampidentisk med övriga kända ex. Däremot är det helt klart samma variant. Det finns alltså minst 9 frånsidesstampar och då finns givetvis möjligheten att det finns fler också.
Stampuppsättning 6.
(Hildebrand 184)
| S6.1 | 1/4 Riksdaler | Antell (2 ex), Bonde, Ekström, Pripp |
Kännetecken:
Porträttet delar omskriften; datum med NOVE
Än en gång är figurerna utanför frånsidans textruta förändrade. Största förändringen är dock att årtalet (1632) nu ligger sist i texten.
Stampuppsättning 7. (S7)
(Hildebrand 184a)
| S7.1 | 1/4 Riksdaler | Bonde och Bruun |
Kännetecken:
Porträttet delar omskriften; datum med NOVEM
Åtsidan är stampidentisk med föregående och på frånsidan är det enda nytillkomna några kolon i texten och ett M i datumet. Hildebrand tyckte uppenbarligen också att skillnaden var liten.
Stampuppsättning 8. (S8)
Hildebrand 185 (diameter 23,5 mm)
| S8.1 | 1 Dukat | KMK, Riksbanken, Antell, Bonde, Oldenburg m. fl. |
Kännetecken:
Årtalet 1634 längst ner på åtsidan; diameter ca 23,5 mm
Detta är det andra stampparet med mindre diameter, tänkt enbart för dukatprägling. Jämfört med 3.1 ovan så är ju detta en annan typ. Speciellt med denna är också att den har “1634” präglat under porträttet, även om det kanske syns dåligt på bilden. Ytterligare ett förtydligande bör göras och det är skillnaden mellan begravningsmynt och likfärdsmynt. Ovanstående mynt är de som kastades eller delades ut i samband med begravningen i Stockholm 21-22 juni 1634. Nu var det dock så att 1633 blev begravningsföljet kvardröjda ett halvår i den tyska hamnstaden Wolgast medan man väntade på överfart till Sverige. När avfärden äntligen blev av i juli 1633 så kastades det ut mynt även då när följet paraderade genom staden och det är dessa som kallas likfärdsmynt. Dessa präglades i Wolgast och har årtalet 1633.
Senare tillägg:
Egentligen är “Stampuppsättning” ett felaktigt ord. Det finns nämligen fler stampar än de som avbildas ovan. Detta är dock endast variationer och nämns därför inte i variantförteckningen.