ex 1.
John Fredrik Podolijns samling –> auktion i Göteborg 1786 –> Johan Norns samling –> Daniel Georg Neschers samling (-1809) –> samling Bonde på Ericsberg –> Westerlunds Mynthandel
Det finns en del frågetecken i provenienskedjan, men i bristen på trovärdiga alternativ är den troligen i huvudsak riktig. (Foto ur boken om Nescher)
ex 2.
Medtagen av kung Fredrik som gåva till Hessen (1731) –> Hessiska Landsmuseet i Cassel (1731-1892) –> Henryk Bukowski (1892-1893) –> Gustaf Cavallis samling (1893-1917) –> Axel Ax:son Jonssons samling –> Avesta Myntmuseum
Bakgrunden till provenienskedjan hittar man under länken ovan. I ”Samlad Glädje 2009” presenterar Bengt Hemmingsson en alternativ teori som grundar sig på en artikel från 1940-talet där Appelgren hävdade att det, förutom de 3 då kända exemplaren, skulle finnas ytterligare ett exemplar. ”Det var funnet någon gång i slutet av 1800-talet vid rivningen av ett gammalt hus i Ringarum i Östergötland”. Teorin kan inte avfärdas helt, speciellt inte om man ställer Appelgrens trovärdighet mot Bukowskis tystnad i frågan mot varandra. (Foto från Plate Money)
Plåtar som ej längre finns i privat ägo:
ex 3. Funnet vid muddring av Kalmars inre hamn (1867) –> KMK kraftigt korroderat
ex 4-7. Funnet vid dykningar i Häradsskär, Gryts skärgård utanför Valdemarsvik (1974) –> KMK Alla plåtarna var kraftigt korroderade av havsvattnet.
ex. Gustav Claesson Rålamb (-1750) –> Riksbanken förmodligen nersmält