Jag fick ett rätt roligt mail på kvällen efter den sista auktionen som löd:
| “Det var de sjukaste (högsta) priserna jag någonsin sett. ”Rengjord”, ”gniden” eller ”rispor” verkar inte påverka priset överhuvud taget – tvärtom. Jag kan skriva hur många exempel som helst, Handlar det om nybörjare eller miljonärer som inte vet vad dom ska göra med sina pengar?“ |
Ja, jag håller med, det var rätt chockerande höga priser emellanåt, och det man gärna vill veta är hur stor prisökningen är och vad den beror på. Tyvärr är det nästan omöjligt att svara på dessa frågor eftersom man inte har något enhetligt att jämföra med. En del av sanningen har jag fått fram genom att jämföra med priser på tidigare försäljningar. Jag har hittat 30 st jämförbara mynt på webb 26, och 28 st på webb 28; jämförbara såtillvida att samma variant i samma kvalitet även såldes på MISAB 33 i höstas. Anmärkningar i övrigt på enskilda mynt har jag inte tagit hänsyn till, men detta får man anta tar ut varann när man har ett någorlunda stort jämförelsematerial. Resultatet blev i alla fall att priserna blev 4% högre på webb 26 jämfört med i höstas och det blev 24% högre på webb 28. Totalt kostade dessa 58 objekt ca 79000 kr (454000 – 375000) mera nu än på MISAB 33. (Provisionerna är ej medräknade i priserna)
En generell prishöjning på 24% på mindre än 9 månader är förvisso imponerande, men då ska man ändå ha i minnet att det här i första hand gäller vanligt förekommande mynt, i normalkvalitet, som återkommer på var och varannan auktion. Det är alltså inte mynt man går “all in” för att bli ägare till. Exempelvis så tillhör Karl XV:s caroliner 1868 och 1869 de vanligast förekommande svenska mynten överhuvudtaget och man kam köpa ett toppex för under 5000 kr i princip när som helst. Ändå såldes en 1869:a i mellankvalitet för 8000 kr + provision nu på webb 28.
Intressantare vore om man kunde göra en likadan jämförelse på rariteterna, men dessvärre är ju en av kännetecknen på rariteter att de inte förekommer så ofta till försäljning. Av Bengt Svenssons 80 rariteter har jag bara hittat 7 mynt (alla på webb 26) där det finns jämförbara försäljningar under de senaste 3 åren. I genomsnitt har dock priset på dessa nästan 3-dubblats (282% för att vara exakt). Där kan exempelvis en 8 Mark 1665 i kvalitet 1+ nämnas som på MISAB 25 kostade 11500 kr, men som köparen på webb 26 fick betala 38000 kr för ett likvärdigt ex.
Nedan ytterligare ett antal exempel på tydliga prishöjningar
| tidigare försäljning | pris då | pris och kval på webb 28 | |
| 4 Mark 1689 (1+) | MISAB 13 (2014) | 2200 kr | 6200 kr (1+) |
| Riksdaler 1733 inre kantring (1+/01) | MISAB 16 (2015) | 7000 kr | 25000 kr (1+) |
| 1/2 Riksdaler 1723 (1/1+) | MISAB 33 (2019) | 3400 kr | 8400 kr (1/1+) |
| 1/2 Riksdaler 1736 (1+/01) | MISAB 9 (2013) | 12000 kr | 40000 kr (1+/01) |
| Kröningen 1800 (1+) | MISAB 30 (2019) | 1800 kr | 5000 kr (1+) |
| GIVA:s Riksdaler 1792 (1+/01) | MISAB 33 (2019) | 5400 kr | 9000 kr (1+/01) |
| 5 Öre 1866 (01/0) | MISAB 33 (2019) | 1800 kr | 4000 kr (01/0) |
Vad detta beror på är ännu svårare att svara på. Jag har försökt titta lite på vad olika budspadar och alias köpte, men har inte hittat något anmärkningsvärt. Det verkar mest som att alla spekulanter vaknade på morgonen och bestämde sig för att “nu ska det bli prisrekord”! Eller också ska man kanske göra som vanligt nu för tiden och skylla på coronan. Kanske var det insparade semesterpengar som kunde användas till mynt i stället. Den teorin är väl lika god som någon annan.
Intressant i sammanhanget är också att antalet aktiva budgivare gått ner något jämfört med webb 26.
| webb 25 | webb 26 | webb 28 | |
| Antal objekt | 270 | 437 | 360 |
| Antal budgivare | 134 | 186 | 182 |
| Antal vinnare | 83 | 106 | 97 |
Tja, något ytterligare i detta ämne har jag väl inte att förtälja. Var och en får väl dra sina egna slutsatser. Om det nu finns några att dra.
