Raritetssidan – Fredrik I – 4 Mark 1732

ex 1. 

kvalitet 01/0, “praktexemplar”

Astley Levins samling –> Bukowski 88 (1894) –> Johan Otto Wedbergs samling (1894-1912) –> Appelgren 16 (1912) –> Johan Knut Stiernstedts samling (1912-1935) –>Appelgren 59 (1935) –> samling Bonde på Ericsberg (1935-2007) –> Nordlinds auktion Bonde 1 (2007) –>?–> MISAB 35 (2020)

(Foto Bonde 1)

ex 2. 

kvalitet 1+

Bengt Svenssons samling –> MISAB webb 28 (juni 2020) –> Balatonsamlingen

(Foto MISAB 34)

ex 3. 

kvalitet 1+

Lars Emil Bruuns samling (-1914) –> mynthandlare Adolf Hess, Frankfurt (1914-1918) –>Israel Bergmans samling (1918-) –>?–> Hirsch 5 (1977) –>?–> MISAB 5 (2011) –> O.Karlssons samling 

Förmodligen härstammar detta mynt från KMK:s dubbletter som såldes på Bukowski 85. För mer info; läs längst ner. (Foto MISAB 5)

ex 4. 

kvalitet 1/1+, “inristning på frånsidan, varit infattad”

Sven Svenssons samling –> SNF 55 (1964) –> Harry Glück –> Claes-Olof Algårds samling –> Ahlström 4 (1973) –> Sten Törngrens samling (1973-1980) –> Karl-Erik Schmitz samling –> SBC och Schmitz auktion i Zürich 1990 –> Ingvar Ehnbom –>?

Bild saknades på alla auktionerna, men med ovanstående beskrivning så bör det ju vara samma exemplar. SNF skrev visserligen “rispad på frånsidans fält”.

ex 5. 

kvalitet 1, “repad åtsida, gniden frånsida”

?–> Hamrin & Svahn lagerlista 47 (2015) –>?

Bild saknas

ex 6.

?–> Svensk Mynthandel på Tradera (mars 2017) –>?

Detta mynt har definitivt varit infattat, men någon inristning på frånsidan kan man inte se. (Mikael Kindahls foto)

Försäljningar där foto saknas:

ex. KMK:s dubbletter –> Bukowski 85 (1893) –> Holmberg

ex. Oldenburg –> Bukowski 119 (1899) –> Americanus

Mycket troligt att dessa båda försäljningar rör samma exemplar. Oldenburg ägde inte myntet när förteckningen över hans samling gavs ut 1883 och måste därför ha köpt det senare. Enda kända försäljningen under perioden 1883-1899 var på Bukowski 85 där Oldenburg inte var närvarande. Vid dylika tillfällen brukade han anlita Holmberg som ombud och nu var det ju Holmberg som köpte myntet. Sedan gick myntet förmodligen vidare till Bruun på auktionen 1899. Pseudonymen “Americanus” stod för ett flertal penningstarka köpare som ej var närvarande, varav Bruun var en.