Falcoin.se

Karl XV 1859-1872

KARL XV

Myntet som får vara vinjett till Karl XV:s mynt är en fantastisk Riksdaler Riksmynt 1861 i kvalitet 0! Gravörmästarinnan bakom det var Lea Ahlborn (1826-1897) som 1855 fick ta över uppdraget (som en nödlösning) efter sin bror Pehr Henrik Lundgren sedan denne drabbats av sinnessjukdom. Hon behöll, trots att hon motarbetades i en mansdominerad värld, sin tjänst ända fram till sin död 1897.

Ur myntsamlarperspektiv är 1862 periodens klart intressantaste årtal. Detta år lät man nämligen prägla ett antal valörer i mycket liten upplaga endast ämnat för myntset framtagna för världsutställningen i London. Enligt Tonkin var upplagorna följande:

2 Riksdaler Riksmynt     640 ex

1 Riksdaler Riksmynt     XR upplaga okänd

50 öre     2319 ex

25 öre     1740 ex

10 öre     XR upplaga okänd

Övriga valörer präglades i normal omfattning. Enligt Ahlströms katalog nr 10 1975 finns det troligen bara 5-6 ex vardera av dom tre svåraste valörerna 1862, 1 rd rm, 25 öre och 10 öre, i privat ägo.

Myntdata

 

Myntdata klicka på "Read more"

Read More
1 DUKAT

1 Dukat     1860-1868

Typ 1C med mellanstort LA och stort ST. Dukatens finvikt var 3,4 gram och motsvarade 8 Riksdaler och 25 Öre

8 varianter medtagna under "Read more", alla med avseende på 3 olika storlekar vardera på LA och ST, utom den mest intressanta varianten 1867 då man präglade TS i stället för ST

Read More
1 CAROLIN / 10 FRANC

 

På förslag av SE-bankens grundare A.O. Wallenberg präglades denna valör (1868-1872) som anknöt till den latinska myntunionen. Ett expriment som tydligen inte föll så väl ut.

Typ 1A litet öra samt sveakronor med stenar och strierad botten

Carolinens finvikt i guld var 2,9 g vilket motsvarade 7 Riksdaler och 10 Öre riksmynt

TYP 1  porträtt med litet öra     1868-1872

TYP 2  porträtt med stort öra     1871-1872     (bild saknas)

Read More
MINNESMEDALJ 1860

Silvermedalj utdelad vid konungens kröning 1860

Två varianter med avseende på frånsidan finns av denna medalj och dessutom har det präglats avslag i brons. Mer om detta under "Read more".

Read More
4 RIKSDALER riksmynt

Typ 2

TYP 1  starkt markerade lockar     1861-1864     (bild saknas)

TYP 2  jämnare nackkontur     1864-1871

Read More
2 RIKSDALER riksmynt

Typ 1  mindre bild     1862, 1864 och 1871

Typ 1  Alla präglade ex 1864 var punsade på 1862 i stampen

TYP 2  större bild     1871

Typ 2 med stor bild. Av 18857 präglade 2-riksdalrar 1871 utgörs ca 40% (eller 7500 ex) av detta något modifierade porträtt.

Read More
1 RIKSDALER rm

Typ 1

Typ 1  randskriftvariant A     1860-1865

Typ 2  randskriftvariant B     1862-1871

Read More
50 ÖRE

50 Öre 1862 är en av dom senaste århundradenas mest eftertraktade typmynt. Den präglades i princip enbart för att ingå i myntset till världsutställningen i London detta år. Upplagan var, enligt Tonkin, 2319 ex. Bilden visar varianten med öppet E i ÖRE.

TYP 1  öretext som 1857, slutet E     1862     (bild saknas)

TYP 2  bredare bokstäver, öppet E     1862 

Read More
25 ÖRE

Typ 1B

TYP 1  bild med markerade lockar     1862-1871

TYP 2  mindre markerade lockar     1871

Read More
10 ÖRE

Typ 1A med felfri text, två andra textvarianter finns också. Lägg också märke till att kronan som på 50- och 25-öringarna var placerad över valörsiffran här är borttagen.

TYP 1  mindre bild     1861-1871

TYP 2  större bild     1871     (bild saknas)

 

Read More
5 ÖRE

Typ 1  

TYP 1  ros över årtalet     1860 och 1862  

TYP 2  stjärna över årtalet

Read More
2 ÖRE

Typ 2B

TYP 1  ros över årtalet     1860

TYP 2  stjärna över årtalet, slutet E i ÖRE     1861

Typ 3  stjärna över årtalet, öppet E i ÖRE     1862-1872

Read More
1 ÖRE

Typ 1

TYP 1  ros över årtalet     1860

TYP 2  stjärna över årtalet, slutet E i ÖRE     1861-1862

TYP 3  stjärna över årtalet, öppet E i ÖRE     1863-1872

Read More
1/2 ÖRE

1/2 ÖRE     1867

Karl XV:s andra 1-åriga typmynt och tillika Sveriges sista 1/2-Öre präglades 1867. Finns i två varianter, varav vilka bilden visar det större årtalet. En jämförelse mellan varianterna finns under "Read more".

Read More
print