Falcoin.se

Provpräglingar Karl XIV Johan

Guldmynt

1 DUKAT 1818 med ordinarie åtsida, frånsida med dalarnas vapen 

     Tenn     ? mm     ? g     slät rand     (SMF P1)     XR (UNIK?)

2 enkelsidiga präglingar i tenn som hittades i Svenssons samling tillsammans med en lapp med texten: "Afslag af stamparna till dukat 1818, men af Faluns guld, men då intet guld det året utvanns i Falun blef ingen myntning af." Lars O.Lagerqvist har dock påvisat att det alls inte rådde någon brist på Dalaguld kring 1820-talet och att anledningen till att myntningen uteblev hade en annan grund. "Det är mera troligt att myndigheterna började att känna en ovilja mot att skapa rariteter som inte cirkulerade, och i varje fall inte medgav detta utan påtryckning utifrån." 

2 DUKATER 1830 präglad med 1-dukats stamp till 2 dukaters vikt

    Guld     19,2 mm     6,97 g     räfflad rand     (SMF--)     XR

Ifall denna 2-dukat är ett provmynt eller inte har länge diskuterats. SMF tar exempelvis upp den som en ordinarie prägling trots att endast en handfull ex kan ha präglats. Bilden visar det enda kända exemplaret i privat ägo vilket såldes på Hagander 2 för 13000 euro, totalt ca 148000 kr (inkl provision) i svenska pengar.

Platina från Colombia

Åtsida med porträtt, frånsida med texten "Platina från Colombia 1833"

    Platina     19 mm     6,9 g     slät rand     (SMF P2)     XR

Foto SMF

Riksdaler Specie

1 RIKSDALER 1822 präglad i ring     2 varianter

    Silver     38,8 mm     28,6 g     slät rand     (SMF P3a)     XR

    Koppar     38,8 mm     28,1 g     slät rand     (SMF P3b)     XR

Det förmodligen första ringpräglade myntet i Sverige. Ovanstående ex såldes på Hagander 2 för 13000 euro vilket inklusive provision blir ungefär 148000 kr. På Bokauktionskammarens auktion av förre myntmästaren Christoffer Borgs myntsamling såldes 2 ex av detta provmynt, nr 1264 och 1265.

1/3 RIKSDALER 1827 med omskr. "FÖRSÖK ANSTÄLLD DEN 7 MARS 1828"

    Koppar     27,5 mm     8,2 g     slät rand     (SMF P4a)     XR

    Koppar     27,5 mm     8,2 g     randskrift     (SMF P4b)     XR

Randskriften är "878/1000 DELAR FINSILFVER"     (Foto Markus Sandgren)

Det finns en del märkligheter kring denna valör och årtal (1827). Man präglade även ett avslag i koppar med en ordinarie (sprucken) åtsidesstamp, vilken Hamrin har gett beteckningen A7, både på normaltjock plants och på tjockare, och både med och utan randskrift. Samtidigt verkar präglingar av valören i silver vara precis lika sällsynt, endast något enstaka exemplar finns omnämnt. Frågan man måste ställa sig är om inte ALLA präglingar, oavsett metall, med valören 1/3 Riksdaler 1827 ska anses vara provmynt.

1/12 RIKSDALER 1829   3 varianter

    Silver     18,5 mm     3,1 g     slät rand     (SMF P5a)     XR

    Silver     18,5 mm     4,4 g     slät rand     (SMF P5b)

    Koppar     22,0 mm     vikt?     slät rand     (SMF P5c)     XR

Bilden visar SMF P5b som har vikten 4,4 g. Något annorlunda porträtt och omskrift än vi är vana vid och frånsidan saknar valspråk. Ett av dom lite mer vanligt förekommande provmynten, varav dom flesta visar tydligt slitage. Förmodligen släppte man ut dem i cirkulation.

1/12 RIKSDALER 1831

   Silver     18,5 mm     ? g     slät rand     (SMF--)

I Christoffer Borgs samling som såldes 1839 fanns 2 ex med årtalet 1831, annars annars känner vi inte till några uppgifter om detta provmynt.

 

Riksdaler Banco

Riksdaler Banco var en sedelvalör vars värde låg på 3/8 av en Riksdaler Specie i silver. Stats- och bancoutskottet hade som förslag att valören även skulle användas på silvermynten, därav nedanstående lilla provmyntserie.

1 RIKSDALER 1829

    Silver     28,0 mm     12,6 g     slät rand     (SMF P6)

I princip samma myntbild som "troyska ass med 7 serafer" men myntet är ju naturligtvis betydligt mindre beroende på värdet i förhållande till specieriksdalern. Ovanstående ex såldes på Hagander 3 för 5500 euro + provision vilket i svenska pengar blir lite drygt 60000 kr.

1/3 RIKSDALER 1829

    Silver     22,0 mm     4,2 g     räfflad rand     (SMF P8)

Även detta provmynt har ungefär samma myntbild som den ordinarie speciepräglingen, men även det justerat i storlek. (Foto SMF)

1/6 RIKSDALER 1829

    Silver     18,5 mm     2,2 g     slät rand     (SMF P9)

Här är det inte enbart storleken som skilljer gentemot ordinarie speciepräglingar; räffling på randen och frånsidans valspråk fattas, och dessutom har valören en annan placering. (Slg Christoffer Borg nr 1168)

2/3 RIKSDALER utan år, ensidig prägling med valör     2 varianter

    Silver     24,0 mm     8,4 g     slät rand     (SMF P7a)     XR

    Koppar     24,5 mm     7,5 g     slät rand     (SMF P7b)     XR

Det är naturligtvis vikten som talar om att ovanstående provmynt går efter bancoräkningen. (Foto SMF)

 

Riksdaler Courant

Ett annat förslag var att myntningen skulle samordnas med Riksgäldskontorets sedlar vars värde låg på 1/4 Riksdaler Specie i silver och det utmynnade i nedanstående 5 valörer av Riksdaler Courant. Tanken var att dessa även skulle delas in i 100 öre, men detta blev ju inte verklighet förrän 1855 i samband med införandet av Riksdaler Riksmynt. 

4 RIKSDALER COURANT--1 RIKSDALER SPECIE 1834

    Silver     38,8 mm     34,0 g     randskrift     (SMF P26)     XR

Riksdaler Courant-serien omfattar 5 provmyntstyper med dubbla valörer som alla har det gemensamt att man använt ordinarie stampar till 1 Riksdaler Specie 1834, 1/2 Riksdaler Specie 1834, 1/4 Riksdaler Specie 1834, 1/8 Riksdaler Specie 1834 respektive 1/12 Riksdaler Specie 1831, på ordinarie myntplants, men på frånsidan har man lagt till valörerna 4R Cr, 2R Cr, 1R Cr, 1/2R Cr samt 1/3R Cr. Även randskyddet är av ordinarie typ. Tanken var alltså densamma som den man förverkligade 20 år senare, men då med valören Riksdaler Riksmynt. Bilderna är samtliga kopierade från SMF.

2 RIKSDALER COURANT--1/2 RIKSDALER SPECIE 1834

    Silver     31,5 mm     17,0 g     randskrift     (SMF P27)     XR (unik?)

 

1 RIKSDALER COURANT--1/4 RIKSDALER SPECIE 1834

    Silver     24,6 mm     8,5 g     randskrift     (SMF P28a)     XR

    Silver     24,6 mm     8,5 g     slät rand     (SMF P28b)     XR

1/2 RIKSDALER COURANT--1/8 RIKSDALER SPECIE 1834

    Silver     22,1 mm     4,25 g     räfflad rand     (SMF P29)     XR

1/3 RIKSDALER COURANT--1/12 RIKSDALER SPECIE 1831

    Silver     19 mm     2,8 g     slät rand     (SMF P30)     XR

Åtsidan är stampidentisk med åtsidan på dukaten 1830 (Foto SMF)

Caroliner

2 CAROLIN--32 SKILLING BANCO 1830

    Silver     24,5 mm     8,3 g     slät rand     (SMF P11)     XR

1 CAROLIN--32 SKILLING BANCO 1830

    Tenn     24,5 mm     6,8 g     slät rand     (SMF P13)     XR (unik?)

Carolinen var vid den här tiden enbart ett räknebegrepp men med värdet 16 skilling banco (som carolinen nedan), och 1-carolinen ovan är förmodligen resultatet av ett misstag av gravören. Nu löste man denna felgravering på enklast möjliga sätt; ovanstående båda provmynt är stampidentiska och 2-carolinen har 2:an punsad på en 1:a. 

1 CAROLIN--16 SKILLING BANCO 1830

    Silver     21,0 mm     4,2 g     slät rand     (SMF P15)     XR

Förmodligen har denna "1-carolin" tillkommit senare än det tidigare nämnda misstaget och nu har man även utvecklat graveringen med att även göra tillägget "100 ST".

2 CAROLINER utan år, frånsidan med endast valör

    Silver     30,0 mm     16,9 g     slät rand     (SMF P12)     XR

Foto SMF

1 CAROLIN utan år, frånsidan med endast valör

    Silver     24,5 mm     8,1 g     slät rand     (SMF P14)     XR

Här har man använt samma åtsidesstamp som man använde på P11 och P13 (Foto SMF)

1/2 CAROLIN utan år, ensidig prägling med endast valör

    Silver     21,0 mm     4,2 g     slät rand     (SMF P19)     XR

Foto SMF

1/4 CAROLIN utan år, ensidig prägling med endast valör

    Silver     18,0 mm     2,2 g     slät rand     (SMF P20)     XR

Foto SMF

1/10 CAROLIN utan år, ensidig prägling med endast valör

    Silver     15,0 mm     1,3 g     slät rand     (SMF P21)     XR

Foto SMF

Daler

Dalern hade inte stått som valör på mynten sedan före 1777 års myntreform och då med samma värde som 2 caroliner. När man 1830 föreslog att dalern skulle återinföras så var det dock med samma värde som provcarolinerna här ovan. Provmynten av caroliner och daler är också till förväxling lika, det är egentligen bara valören som skiljer.

2 DALER--32 SKILLING BANCO 1830

    Silver     24,5 mm     8,3 g     slät rand     (SMF P22)     XR

Foto SMF

1 DALER--16 SKILLING BANCO 1830

    Silver     21,0 mm     4,3 g     slät rand     (SMF P23)     XR

Foto SMF

1/2 DALER--8 SKILLING BANCO 1830     2 varianter

    Silver     18,5 mm     2,1 g     slät rand     (SMF P24)     XR

    Silver     17,0 mm     2,1 g     slät rand     (SMF P25)     XR

Som man ganska tydligt kan se på kantens tjocklek så var stamparna till dessa båda 1/2-dalervarianter av samma storlek, det var bara plantsen som hade olika diameter.

Skilling

1 SKILLING 1826 präglad i ring     4 varianter

    Koppar     30 mm     19,0 g     slät rand     (SMF P31a)     XR

    Koppar     29 mm     16,4 g     slät rand     (SMF P31b)     XR

    Tenn     29 mm     vikt?     slät rand     (SMF P31c)     XR

    Koppar     28 mm     vikt?     slät rand     (SMF P31d)     XR

Det första ringpräglade kopparmyntet som präglades i Sverige var alltså en 1-skilling 1826. Den övre bilden visar en av varianterna i koppar och den undre visar varianten i tenn, båda lånade av Markus Sandgren.

1 SKILLING 1833 märkt "PROOF PENNING"

    Koppar     30,0 mm     17,0 g     slät rand     (SMF P39)     XR

Bild saknas på denna skilling 1833 men ena sidan är märkt PROOF PENNING i två rader och andra sidan är som palmkvistseriens frånsida. SMF har tagit med den bland Skilling Banco-mynten trots att ordet BANCO saknas.

1/2 SKILLING 1826 präglad i ring

    Koppar     25,0 mm     7,2 g     slät rand     (SMF P32a)     XR

    Tenn     25,0 mm     ? g     slät rand     (SMF P32b)     XR

Ännu ett ringpräglat kopparmynt! Ser ut att vara ett kantex och då blir ju inte myntet helt runt i alla fall. (Foto SMF)

1/4 SKILLING 1818

    Koppar     26,0 mm     4,7 g     nya plants     (SMF P33a)     XR

    Koppar     26,0 mm     4,7 g     präglad på äldre mynt     (SMF P33b) XR

Av detta provmynt finns det alltså två varianter beroende av vilket myntämne som använts. Ovanstående mynt ser ut att vara präglat på nytt myntämne och har då rutad rand. I det andra fallet har man använt äldre mynt som plants och då beror det ju på vilket randskydd som det myntet har sedan tidigare. Fotot har jag fått av Jan-Olof Björk.

1/6 SKILLING 1833 märkt "PROOF PENNING"

    Koppar     18,5 mm     2,9 g     slät rand     (SMF P42)     XR

Bild saknas på båda detta provmynt 1833 men det har, precis som 1-skillingen 1833 strax här ovan, ena sidan märkt PROOF PENNING i två rader och andra sidan är som palmkvistseriens frånsida. SMF har tagit med även denna bland Skilling Banco-mynten trots att ordet BANCO saknas.

Skilling Banco

12 SKILLING BANCO 1830

    Silver     19,0 mm     3,2 g     räfflad rand     (SMF P10)     XR

Åtsidan är stampidentisk med åtsidan på dukaten 1830.

4 SKILLING BANCO 1839 märkt "PROJECT PENNING", gles krans

    Koppar     37,5 mm     28,1 g     räfflad rand     (SMF P36)     XR

Det blev inga ordinarie präglingar av 4 Skilling Banco förrän under Oscars regeringstid men ovanstående myntprov visar att tanken fanns redan på 1830-talet. Ett ex på KMK och tre kända ex i privat ägo.

4 SKILLING BANCO 1844 märkt "PROJECT PENNING", tät krans

    Koppar     37,5 mm     25,1 g     räfflad rand     (SMF P37)     XR

2 SKILLING BANCO 1843, porträtt utan omskrift

    Koppar     33,5 mm     19,4 g     slät rand     (SMF P38)

Dom flesta av Karl Johans provmynt är oerhört sällsynta men här är ett som faktiskt går att få tag i om man har lite tur.

2/3 SKILLING BANCO 1844 märkt "PRÄGLINGSFÖRSÖK"

    Koppar     24,4 mm     8,3 g     slät rand     (SMF P40)     XR

    Koppar     24,4 mm     4,7 g     slät rand     (SMF--)     UNIK?

Ibland verkar det som om valören bestämts på grundval av ganska lösa antaganden. I det här fallet är det diametern, 24,4 mm, som är densamma som på ordinarie präglingar av 2/3 Skilling Banco. Vikten är däremot något för hög, 8,3 g i stället för 7,4 g. Exemplaret på tunn plants väger däremot 4,7 g vilket är exakt samma som 1/3 Skilling Banco. Fotot har jag fått av Jan-Olof Björk.

1/6 SKILLING BANCO, "PRÄGLINGSFÖRSÖK 1831"

    Koppar     18,5 mm     2,9 g     slät rand     (SMF P41)

Här är både diameter och vikt något högre än ordinarie präglingar av 1/3 Skilling Banco som är 16,1 mm och 2,4 g. (Foto MISAB)

Detta är det vanligast förekommande av alla Karl XIV Johans provmynt och så gott som alla är tydligt slitna. Förmodligen släppte man helt enkelt ut dem i cirkulation och dom fick gälla för 1/6 Skilling Banco.

Skilling Courant

2 SKILLING COURANT utan år

    Koppar     29,0 mm     15,2 g     slät rand     (SMF P44)     XR

Enligt SMF förmodas denna vara präglad 1834

Provmynt som saknar valör

Provmynt utan år märkt "KONGL.MYNTET."

    Koppar     22,5 mm     3,8 g     slät rand     (SMF P34)     XR

Foto SMF

Provmynt utan år märkt "FÖRSTA FÖRSÖKET I SVERIGE"

    Koppar     18,0 mm     3,7 g     slät rand     (SMF P35)     XR

Foto SMF

Åtsida som 1/6 SKILLING 1832 med mantel, frånsida med sveakronor

    Koppar     18,5 mm     2,9 g     slät rand     (SMF P43)     XR

Här saknas både valör och årtal, inte ens en bild finns att tillgå

Båda sidorna identiska med porträtt

    Koppar     29,5 mm     16,45 g     slät rand     (SMF P45)     (UNIK?)

Stamparna liknar 1/2 Riksdaler Specie men saknar pärlkant.

       

print