Falcoin.se

Karl XIV Johan 1818-1844

Karl XIV Johan     1818-1844

Karl XIV Johans regeringsperiod innebar ett myntsystem i förändring. Fram till 1830 följde man den gamla myntordningen med riksdalervalörerna 1, 1/3 och 1/6 Riksdaler samt skillingvalörerna 1, 1/2, 1/4, 1/6 och 1/12 Skilling. Efter 1830 övergick man till valören Riksdaler Specie med delvalörerna 1/2, 1/4, 1/8, 1/12 samt 1/16 Riksdaler Specie. Kopparmynten blev Skilling Banco i valörerna 2, 1, 2/3, 1/3 samt 1/6. Det måste ha varit förvirrande för dåtidens människor att på silvermynten gå från tredjedelar till fjärdedelar, samtidigt som man på kopparmynten gick åt motsatt håll...

För att få min förteckning så överskådlig som möjligt har jag därför delat upp regeringsperioden i före och efter 1830. Det skulle ha blivit alldeles för många valörer på en sida annars. Det stämmer inte helt med det årtalet eftersom den sk palmkvistserien naturligtvis tillhör den gamla myntordningen även om den präglades i början av 1830-talet.

Dessutom började man i Stockholm att ringprägla mynten 1827, vilket i förlängningen gjorde att man 5 år senare lade ner Avesta Myntverk. Mynten före ringpräglingens införande är sällan fullständigt utpräglade, mindre svagpräglingar är vanligt och mynten är aldrig hundraprocentigt centrerade eller cirkelrunda. Kopparmynten samt 1/6 rdr är oftast kantex dvs myntämnena är utklippta för nära varandra varvid en liten del av kanten bortfaller. Ovanstående är alltså normalt för dukater t.o.m. 1829, silvermynt t.o.m. 1827 samt kopparmynt t.o.m. 1831. På dom ringpräglade mynten förekommer dock plantsfel och plantsprickor påfallande ofta på dom tidigaste årgångarna.

Gravörstilar

Precis som är fallet med Oskar I så ser man under Karl XIV Johans regeringsperiod ett tydligt byte av gravörstil på porträttmynten. Den gamle chefsgravören i Stockholm, Lars Grandel, som haft befattningen sedan 1799 ersattes 1830 av Ludvig Persson Lundgren. Dom nya porträtten började dock dyka upp redan 1827 i samband med att man övergick till prägling i ring. Jag finner det mycket troligt att Grandel redan då överlät allt praktiskt gravörsarbete på Lundgren och kanske även på en annan av sina adepter, Mauritz Frumerie.

Första respektive andra dukatserien

Jubileumsriksdalern 1821 respektive 1/8 Riksdaler 1831. Präglingen av jubileumsriksdalern blev försenad och den blev inte klar förrän 1825.

Dom nya porträtten kan väl närmast beskrivas som elegantare, men man får också komma ihåg att gravörens ålder spelar roll för resultatet. Lars Grandel föddes 1750 och var alltså 75 år när ovanstående jubileumsriksdaler präglades. Om mitt antagande stämmer så var detta det sista porträttjobb på mynt som han färdigställde för egen hand.

1837-1838 förekommer ett G på specieriksdalrarnas halsavskärning som den numismatiska expertisen lite lättvindigt avfärdat som ett extra myntmästarmärke avseende Alexander Grandinsson som blev myntmästare 1838. Det som talar mot detta är dels att specieriksdalrarna redan har ett annat mm på frånsidan, och dels att detta inte är en placering man brukar använda för ett myntmästarmärke. Däremot är, som Ulf Ottosson påpekat för mig, platsen väl vald för en gravörsignatur och den enda som då kan komma ifråga är Lars Grandel som dog 1836. Även om jag är övertygad om att det är LPLundgren som graverat specieriksdalrarna så känns det troligt att detta G är ett sista hederstecken åt en aktad konstnär.

Angående myntgravörerna i Avesta så har jag skrivit om detta i samband med skillingmynten som präglades i just Avesta.

För att komma till mynten får ni klicka vidare i menyn till vänster.

print