Falcoin.se

Förklaring av olika begrepp

Vad man än samlar på så behöver man göra en avgränsning, i det långa loppet är det inte så givande att samla på ALLT. I mitt myntsamlande har jag bestämt mig för att typsamla. Att bara samla typer som står i någon katalog är dock inte tillräcklig utmaning, jag vill få anledning att tränga in i och lära mig mer om dom olika mynten och därför har jag valt att samlingen även ska innefatta undertyper och vissa varianter. Därför måste jag ha en klar uppfattning av vad jag vill ha. Hur definierar man egentligen Typer och Varianter? 

 Det kan vara lämpligt att, till att börja med, citera Christian Hamrin i Svensk Myntförteckning (SMF):

"Med typ avses större förändringar i myntets utförande på ena eller båda sidorna som t.ex. helt omgjord kungabild, borttagande eller tillsättande av väsentliga detaljer, betydande stilförändringar, byte av myntmetall samt större förändringar av vikt eller diameter."

"Med undertyp avses mindre förändringar av typens utförande som ej är av tillfällig karaktär, t.ex. byte av myntmästarmärket (M.M.)."

"Med variant avses större eller mindre skillnader i storlek och/eller utförande hos olika detaljer på myntet, även ompunsade bokstäver och siffror, överpunsningar av tidigare årtal mm. Dessa är normalt av tillfällig natur."

"Med variation avses mindre skillnader i placering i höjd och sidled av detaljer, samt andra mindre olikheter som är för obetydliga för att klassas som varianter."

"Med felprägling avses mynt med avvikande utseende som direkt kan hänföras till tekniska brister såsom felaktiga myntämnen, maskinella fel eller andra brister hos präglingsverktygen samt  misstag av personalen vid själva präglingsprocessen."

I huvudsak tycker jag att denna uppdelning är mycket bra, lätt att överskåda och ändå heltäckande. Dock ska sägas att detta inte är det enda i sitt slag, det finns andra förslag och tex det Archie Tonkin beskriver i Myntboken är ett som skiljer sig något från detta. Jag har i alla fall valt SMF som utgångspunkt i mitt arbete med denna Typmyntsida.

Undertyper och varianter

Problemet som jag ser är svårigheten att dra tydliga gränser mellan dom olika begreppen. Jag tycker att man borde trycka hårdare på avsikten med en förändrad detalj i myntbilden och ifall denna var tänkt som en tillfällig eller en mer permanent lösning. Som det nu är finns ju både det ena och det andra inom den grupp som SMF kallar "varianter". Samtidigt är "undertyper" ett begrepp som man i praktiken knappast har någon användning av. Jag skulle kunna tycka att man i stället gör klart att "undertyper" är varianter med en långsiktig avsikt, medan dom vanliga varianterna är av mer tillfällig karaktär.

Med "tillfällig karaktär" menar jag först och främst alla ompunsningar som ju samtliga är nödlösningar. Jag menar också alla varianter som har med årtalet att göra, där ju framförhållningen är maximalt 12 månader. Däremot menar jag inte olika krontyper och korstyper mm som i efterhand visade sig bli tillfälliga, eftersom det finns goda skäl att anta att avsikten var betydligt mer långsiktig.

Litet respektive stort kors på 25 Öre 1910. Det lilla korset var det första som användes på Gustav V:s 25-öringar. Jag kan inte tänka mig annat än att avsikten vid det tillfället var långsiktig. Av någon anledning ändrade man sig i alla fall, och detta kors användes sedan aldrig mera. Men det är just "avsikten" som gör detta till en undertyp. 

Variationer

För mynt präglade före 1830 får vi också rätt stora problem med gränsdragningen till vad som är "variationer". Den modernare myntpräglingen föregicks ju av att man tillverkade en matris med vilken man i ett enda arbetsmoment formade hela stampen, förutom en del mindre detaljer, som myntmästarmärket och årtalet, som man senare punsade in för hand. Denna matris fick sedan utgöra mall för alla stampar som tillverkades, för att säkerställa myntbilder som inte var stampberoende. Man började använda matriser för silvermynten i Stockholm 1799-1800. För kopparmynten skedde inte denna förändring förrän även även kopparmyntningen blev flyttad till Stockholm (från Avesta) ca 1830. Före detta tillverkades dock alla stampar för hand vilket medförde att myntbilderna inte blev helt identiska, även om avsikten var sådan. Det är dessa små avvikelser som är oavsiktliga som kallas "variationer", till skillnad från dom medvetna förändringarna som alltså kallas "varianter".

 

Bilden ovan visar kronorna till några 1/2-skillingar från Karl XIII, den ena ligger på monogrammet och den andra vidrör inte alls monogrammet. Jag frågade Christian Hamrin om detta var varianter eller variationer och fick svaret:

"Skillnader i placering av detaljer som ej är medvetet gjorda är alltid variationer, ej varianter. För att vara variant måste något mer till, som tex stilskillnad o dyl"

Klart och tydligt, och helt efter mitt eget sätt att resonera. Detta betyder alltså att varianterna av 1/4-skilling 1824 och 1/2-skillingarna 1803 och 1809 som i SM-boken beskrivs som tex "kronan skilld från monogrammet" inte är varianter pga kronans läge. Däremot är kronans läge ett tydligt tecken på andra medvetna förändringar som är svårare att se.

 

Jag har på senare tid blivit mycket intresserad av Karl XI:s markmynt, fantastiska mästerverk i miniatyr, där varje stamp är unik och därmed är även det resulterande porträttet helt unikt. Att mynten ovan är en blandning av olika markvalörer spelar ingen roll, 3 av mynten är i alla fall variationer av samma tema. Gravören lyckades inte göra porträtten helt lika. Porträttet uppe till vänster är dock ett porträtt av en yngre kung och utgör därför en egen variant eftersom den avbildade modellen inte är densamma som på dom andra tre.

Varianter beroende av den mänskliga faktorn

En typ av varianter som egentligen inte passar in i någon av kategorierna ovan är felpräglingar som inte beror på brister i maskineriet, i stället beror det på missar som personalen gjort. Hit hör felstavade omskrifter, omvända stampställningar, felaktiga myntmästarmärken, fel kung på riksdalern 1820, bortglömda punkter och prickar med mera. Till skillnad från vanliga varianter så är dom alltså oavsiktliga.

Den lustiga och svårförklarliga felpräglingen från 1850, 1/3 SKILLING BÄNCO.

Sammanfattning

Med utgångspunkt ur mitt resonemang här ovan så ser min begreppsförklaring ut som nedan:

"Med typ avses större förändringar i myntets utförande på ena eller båda sidorna som t.ex. helt omgjord kungabild, borttagande eller tillsättande av väsentliga detaljer, betydande stilförändringar, byte av myntmetall samt större förändringar av vikt eller diameter." (Samma som i SMF)

"Med undertyp avses alla mindre förändringar av typens utförande där man kan anta att avsikten varit att det ej skulle vara en tillfällig ändring, t.ex. byte av myntmästarmärket, ny krontyp, förändrat kors, och dylikt. Förändringen bör också vara så pass lätt att identifiera så att man kan göra det utan att ha jämförande mynt tillgängligt."

"Med variant avses tillfälliga, mindre förändringar av olika myntdetaljer. Detta gäller i första hand ompunsningar och alla förändringar som har med årtalet att göra. Till varianterna hör även förändringar av varaktig karaktär som är för otydliga för att man ska kunna identifiera utan jämförande mynt."

"Med felpräglingsvariant avses felpräglingar som beror på den mänskliga faktorn, som omvänd stampställning, felstavad omskrift och dylikt." (Denna punkt finns inte med i SMF)

"Med variation avses mindre skillnader i placering i höjd och sidled av detaljer, där man kan anta att skillnaden inte beror på en medveten ändring, samt andra mindre olikheter som är för obetydliga för att klassas som varianter."

"Med felprägling avses mynt med avvikande utseende som direkt kan hänföras till tekniska brister såsom felaktiga myntämnen, maskinella fel eller andra brister hos präglingsverktygen samt  misstag av personalen vid själva präglingsprocessen." (Samma som SMF)

 

Med detta som bakgrund kan jag så konstatera att jag samlar på mynttyper, undertyper samt felpräglingsvarianter, och det är dessa som jag håller på att göra en förteckning över. Jag är tämligen säker på att jag inte är helt konsekvent alla gånger, men jag hoppas på överseende eftersom gränsfallen är många och ofta svårbestämbara. I vilket fall är jag aldrig främmande att diskutera olika tolkningar.

 

print