Vår nuvarande kung på den tiden som han var ny på jobbet, när han ännu inte hunnit stå porträtt för ett antal mynt. Fjorton olika myntporträtt har det blivit genom åren, om jag räknat rätt. Man får gå ända tillbaka till Oskar II för att hitta en kung som fått stå modell fler gånger. Det kan kanske vara en tröst för honom att veta, som motvikt till att han samtidigt också blivit den valörfattigaste kungen. Jag tror faktiskt inte att det någonsin hänt tidigare i vår myntnings historia att vi bara haft fyra användbara myntvalörer. Under hans regeringsperiod har 5-, 10- och 25-öringarna försvunnit, och i höst försvinner även 50-öringen. Det pratas om att införa (återinföra) några nya myntvalörer, som 2-kronan och 20- kronan, men hur det blir med den saken återstår att se.

För framtidens samlare kommer nog ändå Karl XVI Gustavs regeringsperiod att bli ganska intressant, intressantare faktiskt än hans farfars, Gustav VI Adolfs. Det finns nämligen fler varianter, inte minst för att det numera är riksbankschefen som står för myntmästarmärket. Och riksbankschefer är betydligt mindre seglivade än dom gamla myntmästarna. 5-kronan, för att ta ett exempel, har behållit samma motiv ända sedan 1976, men finns med 5 olika myntmästarmärken. Och 1-kronan ståtar med 9 varianter som beror på porträtt och myntmästarmärke. Så nog finns det att samla på även om man inte är årgångssamlare. 

Myntdata klicka på "Read more"

200 KR i silver 2001 till minne av silverbröllopet mellan Carl XVI Gustav och drottning Silvia. Ett mycket vackert kastmynt, fullt i klass med 2-kronan 1907.

Under Carl XVI Gustavs regeringsperiod har utgivits en stor mängd jubileums- och minnesmynt, så kallade "samlar mynt". För dom flesta äldre samlare känns det mesta av detta helt ointressant eftersom syftet från Myntverkets sida inte kan ha varit något annat än ren business. Några få, som 5-kronan 1995 och "milleniumkronan" 2000, har varit reguljära mynt och därför i historiskt perspektiv helt naturliga. Ytterligare några, som tex "Silverbröllopet" ovan, är fullt acceptabla som traditionella kastmynt. Dom allra flesta av dem som producerats är dock mer att betrakta som mycket dyra medaljer än som mynt, trots att dom otvivelaktigt har både valör och nominellt värde. Ett beklagligt faktum är att om man tar några 100- och 200-kronorsmynt för att gå på stan och handla så blir man nobbad eftersom dom inte passar in i affärernas hanteringsrutiner. Metallvärdet för dom högre valörerna ligger för övrigt betydligt över det nominella värdet, så dom mynten bör man inte ens växla in på banken.

Jag äger inga av dessa mynt själv men har kopierat bilder av samtliga från riksbankens hemsida och lagt dem under "read more", 56 st totalt sedan 1975. En intressant iaktagelse är att även riksbanken skiljer på "giltiga mynt" och på "jubileums- och minnesmynt".... 

Metallvärde 2010-07-12 och 2010-11-26

50 KR       1975-1976        107,71 kr     153,49 kr

100 KR     1983-1988        63,77 kr     90,87 kr

200 KR     1980-2008       107,71 kr     153,49 kr

1000 KR   1988-1998      1505,56 kr     1600,69 kr

2000 KR   1999-2008      3374,52 kr      3587,75 kr   

Typ 1

10 KR  årtalet över valören     1991-2000

Typ 2

10 KR  årtalet under bilden     2001-

Typ 1

5 KR  den vanliga typen     1976-

Typ 2

5 KR  FN 50 år     1995

Typ 5 första porträttet     1976-2000

Typ 6  milleniumkronan     2000

Typ 7  tredje porträttet     2001-

Typ 8  jubileumskronan 2009

Typ 1

50 ÖRE  nickel     1976-1991

Typ 2

50 ÖRE  brons     1992-2009

25 ÖRE  mm U     1976-1984

Sveriges sista 25-öring,  inga varianter finnes

10 ÖRE     1976-1991

Mm D, den ena av två varianter 1986

5 ÖRE     nickel    1976-1984

Den sista svenska 5-öringen präglades 1984. Inga varianter finnes.