Falcoin.se

Min blogg

Om bloggande bland annat

Hoppsan! Man har visst slarvat och inte skrivit något på nästan en månad. Jag läste någonstans att en blogg var som en dagbok och man ju rätteligen ska skriva varje dag. Nu får jag säga med en gång att det blir inget av med det! Jag har aldrig skrivit dagbok i hela mitt liv och tänker inte börja heller. Jag skriver i bloggen när tid och lust råkar infalla samtidigt. Jag är oförmögen att skriva på beställning men när inspirationen flyter till går det ganska fort. Jag skriver om det som jag tycker är intressant och hoppas att det är fler som tycker så. Men det får bli när det blir...

Nu står jag i alla fall redo för ännu ett äventyr i Stockholm. Jag jobbar ju ganska mycket, så gott som alltid mer än 50 timmar i veckan, och för mig är dom här myntresorna ett andningshål när jag verkligen får känna mig befriad från vardagen och tänka på något helt annat. Det ska bli mycket skönt!

Det har sagts att MISAB 6 inte är någon av dom bättre auktionerna, men jag tänker inte klaga. Får jag vart femte av dom mynt jag prickat för så kommer plånboken att vara ganska tom. Dom riktigt intressanta mynten är dock på lite äldre mynt än jag vanligtvis samlar på, men jag är flexibel och kan nog tänka mig att börja med budgivningen lite tidigare än vanligt.

Jag har även lagt några bud på Hagander 3. Min tro är ju att vi svenskar ska ha lite lättare att hävda oss denna gång och det är ju dumt att inte ta chansen att kamma hem någon klenod med denna trevliga proveniens. Problemet är ju svårigheten att bedömma hur mycket det kommer att kosta när man inte kan närvara live. Så det fick bli försiktiga bud.

Jag såg förresten att raritetsexperten Morten Eske Mortensen i vanlig ordning gjort nedslag på dom aktuella auktionernas raritetsangivelser. MISAB har ju som bekant varit mycket försiktiga när det gäller att ange antalet "kända ex", men när dom någon gång gör ett undantag så får dom genast veta att dom inte är tillräckligt pålästa. Denna gång gäller det 1 Mark 1562:

"Vi har kännedom om två exemplar i privat ägo. Förutom det här utbjudna såldes ett exemplar på Ahlströms auktion nr 41 april 1990."

Nu menar Mortensen att MISAB glömt att det även såldes ett ex på Törngrens auktion (Spinks i London) i maj 2000 och att det därför finns TRE ex. Denna gången tror jag dock att Mortensen har fel!

Bedöm själva! Ahlströms bild till vänster och Spinks bild till höger. Bildkvalitén är olika men formen på myntet är ju omisskänlig. Det var nog Törngren som var köpare på Ahlström 41.

Det andra exemplet var Hagander 3-7636 en Dukat 1759:

"Vermutlich das einzige bekante Exemplar in Privatbesitz."

Här hävdar Mortensen att Künker tydligen glömt att man själva sålde ett likadant ex på sin egen auktion 201 i Berlin den 2/2 2012. Alltså för bara en månad sedan! Lite svårare att hävda att Mortensen har fel denna gången...

Raritetsfilosofi är ett intressant ämne som jag säkert får anledning att återkomma till, men nu har jag inte tid. Jag måste packa! Vi träffs i Stockholm. 

Läs mer
Död genom lönnmord 1792

Någon medaljsamlare har jag aldrig varit även om jag är nog så intresserad av gravörer. När det kommer en ny auktionskatalog brukar jag i alla fall titta på medaljutbudet, och visst känner man ett visst sug emellanåt. Ovanstående "läckra" sak hittade jag i MISAB 6:783. STARB DURCH MEUCHELMORD "död genom lönnmord". Det jag så många gånger förundras över är skillnaden i tankesätt och attityder mellan dåtidens samhälle och dagens. Död genom lönnmord! Det är inga krusiduller, rakt på sak. Idag skulle man välja orden med betydligt större omsorg för att undvika kritik.

Sedan får man även komma ihåg orsaken till medaljen och att det var, vad jag vet, sista gången som mord användes som ett verktyg i politiken i vårt land. Numera handlar det mera om verbala dolkstötar och mediala lynchningar. Inte så vackert det heller...

Medaljen tycker jag dock är vacker och skulle definitivt fylla sin plats i min Gustavssamling. Kanske gör jag ett försök om budgeten ser ut att tillåta det.

Läs mer
Nästan färdig...

Det senaste halvåret har jag emellanåt fått frågan när jag ska öppna min GIVA-sida och mitt standardsvar har varit: "Ja, den är nästan färdig!" Inte förrän nu härom dagen insåg jag att den ALDRIG kommer att bli helt färdig. Det kommer alltid att finnas mer info och bilder som man kan lägga in. Det är ju faktiskt så att inte ens min Gustav V-sida är helt färdig och varför har jag då satt högre krav på GIVA? Nu har jag i alla fall tagit mitt förnuft till fånga och öppnat sidan, sedan gör jag med den som med allting annat; jag kompletterar efterhand!

Eftersom jag fått lov av både MISAB, Nordlind och Aurum att låna deras myntbilder så har jag denna gång bilder på på alla mynttyper, även dom svåraste dukaterna. Knepigare är det med dom jämförande bilderna på olika kopparvarianter, men eftersom Lennart Castenhag är mycket duktig på den detaljen så har jag helt enkelt länkat till hans hemsida. Det är ju ingen mening göra om arbete som redan är gjort.

Nog ordat om detta, här är genvägen till sidan. Nu ska jag gå och ta mig en öl!

Läs mer
Katalogen till Hagander 3 är utlagd

Så har katalogen till Haganders 3:e auktion blivit utlagd på Nordlinds hemsida. Som vanligt många fantastiska mynt, bland annat ovanstående 10 Dukater 1655 från Riga som även fått äran att pryda katalogens omslag. Den kommer nog inte att bli dyraste objektet, den äran tillfaller säkerligen 20-dukaten 1633 från Wolgast som dock inte är i ovanstående utmärkta kvalitet.

På förra Haganderauktionen gjorde jag missen att inte lägga något bud vilket var tråkigt eftersom den relativa prisnivån blev lägre än på Hagander 1. Om den trenden håller i sig kan det bli en mycket intressant auktion i mars, speciellt som den svenska kronan har stärkts betydligt sedan i höstas. Den gyllen som då såldes för 2,3 miljoner i svenska pengar skulle i dagens växlingskurs varit i storleksordningen 400 000 kr billigare. Helt otroligt vilken betydelse valutakursen har på dessa auktioner. Nu kommer jag ju inte att satsa på någon av dom svårare och dyrare objekten, dom är ju för dyra även när dom är billigare, om man säger så. Men någon vanligare dukat eller någon snygg riksdaler kan man ju försöka sig på. Och "försöka" brukar ju duga sägs det.

Läs mer
Myntträff i Norrköping

Jag läste på Gorgons blogg att: Numismatik skall utövas i goda vänners lag, och med rikligt med god mat och dryck!och jag kan inte annat än hålla med om denna kloka filosofi. Sistlidna veckoslut tog jag mig ledigt några dagar för att åka till Norrköping för en myntträff som jag blivit tipsad om. Resan är ju ganska lång, åkte hemifrån vid halv 12 på fredagen och var framme i Norrköping halv 8 där jag tog in på Grand Hotell. Det visade sig att ytterligare 15-talet myntbekanta bevistade samma hotell och vi fick därmed möjligheten att testa sanningshalten i ovanstående citat. Det blev en mycket trevlig kväll.

På lördag förmiddag bar det av till Karstorps Bildemontering där ett samlingsrum ställts till förfogande för något som bäst kan beskrivas som en myntmässa i det mindre formatet. 8-9 säljare var närvarande och kanske 40-talet intresserade samlare.

I samband med att vi åt lunch bjöds också på uppträdande av en trollkarl som visade ett antal kortkonster. Enligt uppgift var killen även en hejare på trick med mynt, men av säkerhetsskäl så blev det inga sådana. Det hade ju varit olyckligt om han råkade trolla bort någon dukat eller så...

På bilden har han fått assistans av Johan och Leif. Bland annat fick Johan i uppgift att hålla 10 kort i handen, men andra gången han räknade dem var det 13 och tredje gången var det 16.

Som vanligt blir det ju en del inköp när man får chansen och för mig blev det bland annat detta provmynt. Min provmyntsamling är ännu så länge i sin linda men jag märker att mitt intresse ökar. Kul också att experimentera lite med fotot.

Avslutningsvis får jag säga att myntträffen var en positiv upplevelse som jag gärna återkommer till om jag får tillfälle. Att i avspänd miljö och tillsammans med likasinnade få titta på och diskutera mynt är ju ett sant nöje för en hängiven myntsamlare. Egentligen borde jag inte göra reklam för det här smultronstället eftersom risken finns att det blir FÖR populärt. Det mesta av charmen ligger i litenheten och det begränsade antalet besökare. Men möjligheten finns ju att göra liknande arrangemang på andra platser.

Nu var jag tvungen att avvika på eftermiddagen, mitt tåg gick vid halv 5, men dom uthålligaste entusiasterna höll på till 4-tiden på söndagmorgonen. Jag förstår dem, det är alltid svårt att slita sig från favoritnöjen. Under "Read more" har jag lagt ut ytterligare några bilder från träffen. 

Läs mer
Nordlinds auktion är inkluderad i guldmyntstatistiken

Jag har fortfarande inte hittat mitt ex av Myntboken 2008 men tack vara att en läsare var vänlig nog att scanna och maila dom aktuella sidorna så har jag nu även lagt in Nordlinds auktion i guldmyntstatistiken.

Nordlind 2 (som jag föredrar att kalla auktionen) var i första hand en auktion med fantastiska riksdalrar och andra större silvermynt vilket gjorde att det var lätt att förbise att det även var ett betydande utbud av guldmynt. Totalt 64 guldmynt från 1872 och tidigare är ungefär dubbelt så mycket som MISAB och Aurum mäktat med på en enskilld auktion. Även svårighetsgraden (kvalitet och raritet) ligger på en nivå som endast överglänses av Bonde- och Haganderauktionerna. Det märkliga i det hela är att statistiken tydligt visar att man inte till fullo fick betalt för detta. Det gick med andra ord att göra en del riktigt bra affärer och jag ska nämna några exempel:

Nr 421, 1/2 Dukat 1746 med Smålands vapen i kvalitet 01/0 såldes för 41000 kr + provision. Förra gången ett ex av denna sällsynta variant såldes var på Bonde 6 för 46000 kr, men då var kvalitén bara 1+/01.

Nr 698, 1 Dukat 1826 i kvalitet 01 för 17500 kr är den billigaste försäljningen jag sett på senare år av denna årgångsvariant. Men man kan tycka att den överhuvud taget är underskattad.

Nu fanns det för all del en andra ände på skalan också med höga guldmyntspriser även på denna auktion och ett exempel är nr 477, 1 dukat 1753 i kvalitet 1+/01 som såldes för 51000 kr. Ett annat ex i högre kvalitet såldes på Hagander 2 för 48000 kr. 

Ett annat exempel är nr 815, 1 dukat 1867 i kvalitet 01/0 som såldes för 17000 vilket jag tror är prisrekord för denna årgång. Det tidigare rekordet hade nog MISAB 5 som fick 12500 kr för samma kvalité.

Man kan utan tvivel göra mycket goda affärer om man gör sig omaket att åka på liveauktioner, men det gäller att vara vaken och alert så att man tar chansen och köper vid rätt tillfälle. Att däremot, som jag, sitta och vara efterklok är mycket lätt... 

Läs mer
Jämförelse MISAB 5 och Nordlinds

Eftersom jag tydligen förlagt Myntboken 2008 så lär det dröja ett tag innan jag uppdaterar min guldmyntsstatistik. Tills vidare har jag under "Läs mer" roat mig med att låna IngemarS idé med att jämföra jämförbara objekt på två auktioner, i detta fall MISAB5 och Nordlinds auktion. Resultatet blev både oväntat och intressant....

Läs mer
Kvalité och värde

Vilka egenskaper hos ett mynt värdesätts mest av myntsamlare? Ja det kan jag säga med en gång att det växlar med stigande erfarenhet. En nybliven myntsamlare stirrar sig nog ofta blind på slitaget, vill helst ha skinande blanka mynt utan slitage. När man sedan lämnar Gustav V och Oscar II så ändras smaken allt eftersom, man börjar vilja ha mynt med patina som visar att dom är orörda och man börjar sätta värde på hur välpräglat myntet är. Men vad betyder sådant i ekonomiska termer? Alla värderingsböcker som gjorts har ju utgått från slitaget. Nedan två mynt från Nordlinds auktion som inte riktigt passar in i Myntbokens tabeller:

Den översta är nr 78: kvalitet 01, praktexemplar utrop 30000 kr, slutpris 60000 kr

Den undre är nr 79: kvalitet 1+/01, "liten kantskada, annars ett mycket vackert exemplar med tilltalande patina", utrop 20000 kr, slutpris 75000 kr

Jag tittade aldrig på dessa dalrar 1561 under visningen, och jag är absolut ingen kännare av 1500-talsmynt, men jag hajade ändå till när priset på den första stannade på 60000 kr. Nog måste väl ändå ett praktexemplar med detta årtal vara värt mer än så? Ändå mer förvirrad blev jag när nästa exemplar gick för 75000 kr, trots en sämre kvalité. När jag nu i lugn och ro har suttit och jämfört bilderna är jag inte så förvirrad längre. Titta på den fantastiskt tydliga präglingen och detaljrikedomen på det nedre myntet. Det är ju så man vill ha det, inte svagpräglat som det andra myntet är, främst på den högra armen!

Med tanke på de båda myntens utropspriser kan man ju undra om detta är någon ny trend som Nordlind, och för övrigt även andra mynthandlare, inte riktigt har förstått. För en variantsamlare så är det däremot en självklarhet att präglingskvalitén är minst lika mycket värd som slitaget!

Jag får väl avsluta med brasklappen att nr 79 ju kan vara en svårare variant som inte jag känner till, men jag skulle själv utan tvekan betala mer för det exet enbart utifrån präglingstydligheten.

Läs mer
Gävlekopia????

Jag skrev härom dagen att jag skulle återkomma med en summering av auktionsdagarna, men jag skrinlägger nog detta. Dels har jag lite svårt med avgränsningen, det är så mycket jag vill skriva om, och dels har jag dragits med en viss skrivkramp hela hösten vilket yttrar sig i att skrivandet tar längre tid. Jag har i stället bestämt mig för en serie av anekdoter och betraktelser, vilka var och en går ganska fort att skriva.

Det första inlägget får handla om auktionsobjekt 156, 1 Riksdaler 1617. Det gick ju en del rykten redan före auktionen att detta var en Gävlekopia och därför gjorde jag en del försiktiga förfrågningar vid visningen. Svaret jag fick var att även Nordlind och Hirsch misstänkte att detta kunde vara en förfalskning men eftersom man tyckte att man fått tillräckliga belägg för att myntet funnits i samma familjs ägo ända sedan 1950-talet så kunde man ju utesluta att det var en Gävlekopia.

Bilderna föreställer överst Nordlinds ex och därunder en bild av en Gävlekopia som jag lånat från Mickes hemsida. När man jämför bilderna ser man förvisso att det är två stampidentiska ex, men när det gäller slitage, både på mynt och stamp, så finner man en del skillnader. Titta tex på blomman under frälsarens fötter som framträder tydligt på Nordlinds ex men inte syns alls på kopian. Så vitt jag förstår så kan Nordlinds ex mycket väl vara äkta, men präglat med samma stampar som förlagan (orginalet) till Gävlekopiorna blivit präglat med.

Hur det nu än är med den saken så tycker jag att auktionsarrangörerna behandlat frågan slarvigt. Bevisbördan för framtida ägare kommer att vara mycket stor när myntet ska säljas, och man kommer ju då inte att ha tillgång till någon proveniens eftersom Nordlind inte lämnat någon som helst officiell förklaring till varför dom valde att saluföra myntet som äkta. Frågan är om det inte varit bättre att låta myntet gå till skrot och därigenom bespara framtida ägare en massa besvär 

Läs mer
Nordlinds auktion 26-27 november 2011 avslutad

Så är man då hemkommen efter ännu ett äventyr i myntets tecken nere i huvudstaden. För mig personligen var nog denna auktion som Nordlinds anordnat den mest betydelsefulla hittills och det tar nog några dagar innan jag smält alla intryck och vågar mig på en summering. Tills vidare har jag under "Läs mer" lagt ut några bilder som är bättre än ovanstående. Jag återkommer! 

Läs mer
Frimärkshuset december 2011

Så damp Frimärkshusets katalog ner i brevlådan, men för en myntsamlare är det inte mycket att bli upphetsad över. 73 numismatiska nummer totalt, varav 40 svenska. Man verkar tappa på myntsidan eftersom det på vårauktionen var 175 nummer totalt varav 102 svenska. Annars tycker jag att Frimärkshuset är kunnigare på mynt än konkurenten Philea, och man har definitivt bättre kvalitetsbedömning.

Jag hörde förresten en kul historia om en frimärksfirma som var och tittade på en stor frimärkssamling som ett sterbhus ville sälja. Man fick ju då också frågan "Vad ska vi göra med mynten? Det är väl bra priser på guld och silver nu?" I slutändan visade det sig att mynten var betydligt mer värda än frimärkena....

Om detta verkligen har hänt eller om det är en vandringssägen vet jag inte. I vilket fall är det en bra historia! 

Läs mer
Axplock ur Myntkontakt

Före 1972 fanns ingen renodlad mynttidning i Sverige. Men det låg tydligen i tiden eftersom det startades två stycken just detta år. Den första var Myntkontakt som kom i augusti och den andra var Skandinavisk Numismatik som kom en månad senare, men om den senare får jag skriva någon annan gång.

Myntkontakt startades av Raoul Örtendahl, men han sålde redan efter några år till Michael Ohlsson. Inte heller denna gång föll det sig riktigt rätt och redan 1976 såldes tidningen en andra gång, nu till Sveriges Numismatiska Förening och nu förändrades tidningen stegvis till att bli Svensk Numismatisk Tidskrift (SNT) som fortlever än idag.

Utgivningen dom där första åren präglades mer av entusiasm än av redaktionära storverk och var alltså fjärran från det SNT som vi känner idag, där allt är mycket väl tillrättalagt och "entusiasm" och "spontanitet" knappast är ord man använder i första hand. Men ska man utgå från alla brev som publicerades i varje nummer var tidningen mycket efterlängtad och populär. Även om vi sedan dess fått se prov på publikationer av betydligt högre kvalitet så är tidningen än idag trevlig läsning, "ett charmigt tidsdokument" som PG Carlsson måhända skulle ha uttryckt saken. Själv hyser jag också en hel del sympati med tidningen eftersom inte heller jag har några ambitioner att nå den journalistiska perfektionen. Eftersom jag också en gång i tiden var redaktör och ansvarig utgivare för en hembygdstidning känner jag mycket väl till den stress det innebär att hålla ett visst utgivningsdatum. Mycket avkopplande att bara blogga om vad man vill, och när man vill.

Innehållsmässigt handlade Myntkontakt mycket om varianter och variationer, ivrigt påhejat av Örtendahl eftersom det var om detta som samlarna ville läsa. På den tiden hade man tydligen inte skapat någon strikt gränsdragning mellan varianter, variationer och felpräglingar, detta kom mig veterligen inte förrän 1989 i och med SMF, och därför behandlades alla olikheter på mynten lika. Läser man myntkontakt för att hitta bortglömda varianter så blir det sannerligen en hel del sållande, men en och annan pärla hittar man ju. Längst ner på framsidan här ovan så har vi en sådan; en 1-krona från 1933 med diameter på 28 mm. Bilden är dålig men man ser ändå att det inte är en felaktig plants, stamparna har tydligen även dom varit avsedda för just denna diameter. Kanske ett provmynt som glömts bort. I vilket fall såldes myntet på anbudsauktion för 1160 kr året efter, vilket var mycket pengar på den tiden. Man kan ju undra var detta mynt befinner sig idag.

Under "Läs mer" har jag plockat ut några axplock från Örtendahls Myntkontakt. Urvalet är inget annat än min egen åsikt om vad som är intressant eller rent av häpnadsväckande eller kanske bara ett exempel på den tidens anda. Mycket nöje! 

Läs mer
Om att inte se skogen för alla träd

För en tid sedan upptäckte jag, under min dagliga scrollning på Tradera, en 1/12 Skilling 1812 som lagts ut till försäljning med utropet 900 kr. Eftersom det är ett mycket högt utrop för den typen av mynt blev jag nyfiken. Direkt när jag såg myntet i förstoring tyckte jag mig se orsaken: prickarna över Ä och Ö saknades. Nu var myntet något snedpräglat så dom tänkta prickarna över Ä hade hamnat utanför kanten, men det är ju så med den varianten att är det det ena så är det även det andra. Nu har jag redan den varianten så det var inte intressant för mig, men jag tyckte att det var konstigt att säljaren inte skrivit ut detta i rubriken, eller ens i objektsbeskrivningen. När jag några dagar senare fick anledning att maila säljaren, i ett annat sammanhang, så nämnde jag också den här saken: "Om du skriver i rubriken att det är varianten utan prickar över Ä och Ö får du säkert fler besökare på auktionen!"

Nu hade tydligen mitt undermedvetna börjat jobba, för när jag senare var ute i mitt dagliga värv så kunde jag inte släppa tanken på det där myntet och slutligen föddes tanken att det inte såg ut som mitt eget ex. Kunde det vara så att det fanns två stampar på åtsidan till 1/12 skilling 1812 som saknade prickar? Väl inne vid datorn igen kopierade jag myntbilden från auktionen och klistrade in den i min mapp för 1/12 skilling. Och då först insåg jag mitt misstag! Det var den större valören 1 skilling!

Hur är man egentligen skapt när man direkt ser att prickarna över Ö fattas men missar att det är fel valör? Nu ser man ju inte den relativa storleken på ett foto, men myntbilderna är ju inte direkt lika. Helt obegripligt att jag kunde missa detta. Och 1 skilling utan prickar är ju en variant som inte omtalats tidigare och dessutom i 01-kvalitet, den måste jag bara köpa! Problemet var ju bara att jag redan tipsat hela världen om det speciella med myntet, säljaren hade naturligtvis ändrat rubriken, hur skulle detta gå? Ja besökarantalet steg mycket riktigt, men det verkade inte som om det var någon som var riktigt på hugget. Jag satte mitt maxbud efter att det var den "vanliga" varianten med långa pilfjädrar och otroligt nog höll det hela vägen, bara en annan spekulant som pressade upp priset lite men det blev ganska humant. Fick senare veta av säljaren att han "nästan" fått igen inköpspriset.

Ja så kan det gå när inte haspen är på! Nu var det bara att vänta på att få hem myntet så att jag fick undersöka det, men den saken berättar jag om under "Läs mer"-

Läs mer
Galghumor

En fritidssyssla som jag varmt kan rekommendera alla myntsamlare är att läsa äldre numismatisk litteratur. Det finns så oerhörda mängder kunskap nedskrivet i olika tidskrifter och böcker, kunskap som många gånger är bortglömd och måste återupptäckas. Själv satt jag nyligen och bläddrade i första årgången av Myntkontakt (1972) och fann i nr 3 en artikel om Karl XII:s nödmynt som tidigare förbigått mig. Den mycket intressanta artikeln som är skriven av Walter E. Andersson innehåller bland annat nedanstående, för mig helt nya, uppgifter om "Görtz huvud".

"Vid Görtz färd på rackarkärran till stupstocken smädades han och man kastade ut "mynt" till folket som vid stora kungliga begivenheter. Men den här gången var det inga tvåmarker i silver utan ett tunt nidmynt i koppar, stort som en modern tvåöring. På ena sidan hade det en grov bild av Merkurius och på den andra ett lagerkransat huvud i profil."

Om detta är helt med sanningen överensstämmande vill jag låta vara osagt, alla andra uppgifter jag läst i ämnet säger bara att det är en "spelpenning som inte har något med nödmynten att göra". Men tänker man efter så finns inget motsatsförhållande, Walter Anderssons uppgifter berättar endast varför man lät prägla en spelpenning med detta ovanliga utseende. Det kan mycket väl från början ha varit avsett som nidmynt för att senare användas som spelpenning.

Hela Görtz-historien säger också en hel del om dåtidens människor och om dess humor, hur roade skulle vi i dag vara om en avsatt finansminister blev avrättad och vi fick en kopparpenning med ett avhugget huvud på som minne? Oavsett den ursprungliga anledningen så är själva präglingen av en dylik spelpenning ett prov på galghumor i dess mest renodlade form.

Läs mer
Nordlinds pdfkatalog för novemberauktionen

Som dom flesta bloggare redan påpekat så finns nu katalogen för Nordlinds andra fristående auktion att ladda ner från deras hemsida. Det har spekulerats en del om vilket nummer denna auktion skulle få och dom flesta har nog tippat på Nordlind 2, men åsikten att man även ska räkna in Bonde- och Haganderauktionerna, och alltså döpa denna till Nordlind 8, har också förekommit. Svaret blev: Nordlinds Myntauktion 26-27/11 2011! Något krångligare som referens i framtiden än ett enkelt nummer skulle vara.

Och refererad kommer den att bli! Vilken härlig auktion! Detta kommer att bli en sann prövning i återhållsamhetens svåra konst. Av dom liveauktioner jag varit med på har jag nog inte tidigare sett ett utbud med så många praktex. Från Karl XI och framåt är det säkerligen ett 50-tal mynt på min önskelista. Här gäller det verkligen att förbereda sig väl så man inte står där luspank dagen efter.

Om varifrån mynten kommer har vi inget fått veta, men är det bara en samling i botten så är den bitvis mycket överdimensionerad. Exempelvis ett 10-tal riksdalrar mellan 1792 och 1797, dom flesta i ypperlig kvalitet. Och spännvidden sträcker sig från Olof Skötkonung till 1900-tal. 1 KR 1918 och 1 öre 1914 med öppen 4, som jag själv aldrig tidigare sett i ocirkulerad kvalitet, årtalssamlare av Gustav V som jag var ända till för några år sedan, finns båda med på denna auktion. Nästan synd att dom inte längre passar i min nuvarande samling.

Jag får också säga att det tidsmässiga upplägget med beräknat avslut kl 1800 på lördagen och 1500 på söndagen passar mig som långväga besökare utmärkt. Nu senast på MISAB hade jag så bråttom att hinna med tåget så att jag inte hann hämta ut dom vunna mynten. Den missen behöver jag inte oroa mig för denna gång.

Detta blir ett äventyr som jag verkligen ser framemot!!!! 

Läs mer
Hagander 2 resultat

Så är guldmyntstatistiken uppdaterad även med resultatet från Hagander 2. Lika bra att ännu en gång påpeka det svåra i att jämföra auktioner på det här sättet, och speciellt då auktioner som är förlagda i andra länder med andra valutor. Jag skrev tex i en tidigare blogg angående gyllen 1528 att det var "tveksamt om den går över 2 miljoner". Det jag egentligen menade var att det var tveksamt om den blev dyrare än 8-dalern som klubbades för 180.000 euro vilket då blev 1.990.000 SEK inklusive provision. Nu blev det så att gyllen tangerade 8-dalerns resultat med 180.000 euro, men eftersom den svenska kronan samtidigt försvagats med ca 7% så betyder detta nu 2.133.000 SEK. Var det en svensk som var köpare så betyder det nytt rekord för ett svenskt mynt, men var köparen från kontinenten så bör man väl anse att rekordet blev tangerat. Krångligt...

Det man ändå kan utläsa av statistiken är, trots en i prishänseende gynsam valutakurs och trots ett rekordartat utbud av rariteter, att denna auktion inte alls gick lika bra som Hagander 1. Faktum är att man hittar ett 10-tal dukater från 1748 och framåt där jämförbara exemplar fått ett högre pris inklusive provision på liveauktioner på hemmaplan. Dukaterna 1838, 1853 och 1856 gick riktigt dåligt och med vardera ett totalpris under 9000 kr, vilket väl är något av en lägsta nivå för dylika mynt även på Tradera. Det var till och med en del riksdalrar som klubbades för priser under utropet vilket definitivt inte förekommer i Sverige. Den som hade varit närvarande på auktionen kunde med andra ord ha gjort en del fynd, vilket ju inte var möjligt på Hagander 1.

Men visst blev det en del höga priser även denna gång, dukaten 1864 klubbades exempelvis för över 21000 kr och på riksdalersidan blev 1822 en riktig kanon med 125.000 kr plus provision.

Slutligen ska sägas att jag använde 8,99 kr/euro som växlingskurs i våras och 9,63 kr/euro denna gång. 

Läs mer
Septembermöte med Nola Myntklubb

Vi myntsamlare är en brokig skara där den ena ytterligheten kan personifieras av Julis Hagander som enbart sparade på dyra guldmynt och riksdalrar. I den andra änden hittar vi 10-åringar som årgångssamlar öresmynt från dom senaste 100 åren. Det fina i kråksången är att denna hobby har plats för oss alla och rent objektivt kan ingen samlarinriktning sägas vara bättre eller sämre än någon annan. En sak har vi dock alla gemensamt och det är behovet av stimulans och utbyte av erfarenheter för att intresset ska hållas vid liv. Dom större samlarna finner denna stimulans på liveauktioner och myntmässor, där man förutom att göra fynd även träffar gamla och nya bekantskaper. För dom mer försiktigt satsande samlarna så finns myntklubbarna, och det kan inte nog understrykas hur viktigt det arbete som dessa klubbar uträttar på lokal nivå är.

Själv tillhör jag Nola Myntklubb, Örnsköldsvik med omnejd, och även fast jag har närmare 12 mil enkel resa så vill jag ogärna missa något av deras månadsmöten. Klubben har ett 40-tal medlemmar och som man kan se av bilden ovan så är det fler än jag som prioriterar dessa träffar. Aktiviteterna varierar från gång till gång men återkommande på programmet är myntauktion, myntbedömning, mässresor och "En samlare berättar". Minst en gång per år bjuds det även in en gäst, oftast en mynthandlare, och på septembermötet i förra veckan hade vi Hans-Göran Johansson, Gävle, på besök.

Av klubbens medlemmar är det kanske 7-8 stycken som brukar göra den 55 mil långa resan till Stockholm för en myntauktion eller Myntets Dag, men för alla andra är kanske detta enda gången på året då man har chansen att handla mynt över disk. Ett sådant tillfälle kan man ju inte missa!

Som besökare på Tradera blir man ofta rent förfärad över dom priser som ibland kan betalas för mynt av tvivelaktig kvalité och värde, rengjorda, putsade, förfalskade eller manipulerade på annat sätt. Det man känner är en viss ängslan för är att det håller på att växa fram en "internetgeneration" som inte känner till myntklubbarna och därmed inte haft några äldre samlare att rådgöra med. Det vore ju rent förfärande om Tradera skulle få utgöra någon sorts standard för framtidens samlare. Mitt råd till alla nya samlare är: Gå med i närmaste myntklubb! Det kommer ni aldrig att ångra. 

Läs mer
En liten anekdot från MISAB 5

En mycket stor del av charmen med liveauktioner är att det är just live och därmed inte helt förutsägbart. Hur mycket arrangörerna än försöker förebygga misstag så dyker dom upp där dom är som minst önskade. Under denna länk har jag skrivit ner en kul anekdot från MISAB 5.

Läs mer
Guldmyntstatistiken är uppdaterad

Nu har jag fört in resultatet från MISAB 5 i statistiken för guldmynt. Av den kan man utläsa att ur kvalitets- och raritetshänseende hade MISAB 5 ett bättre utbud än tidigare MISAB-auktioner, och även bättre än alla Aurums auktioner, utom Aurum 6 (som dock levde högt på ett enda XR-mynt). För att kunna jämföra alla auktioner lika har jag fortfarande Myntboken 2008 som bas. Det skulle ha blivit ganska förvirrande utan en fast bas eftersom Tonkin har höjt värderingen för dessa på MISAB 5 sålda guldmynt med 37,8% på tre år. Och ändå halkar han efter, vilket visar hur fort prisutvecklingen gått senaste åren.

Det i procent av Tonkin bäst betalda guldmyntet blev denna gång dukaten 1857 i kvalitet 01 som klubbades för 19500 kr vilket ligger högt över även Tonkinvärderingen för 2011 på 7000 kr. Sämst betalt blev det för Fredriks båda dukater, varav den ena (1745) inte ens kom upp i Tonkinvärderingen 2008.

Läs mer
Ingen myntmässa i november

Jag fick i helgen veta att det inte blir någon myntmässa på Myntkbinettet i november. Anledningen är att Nordlinds har sin tvådagars auktion veckan efter och Sveriges Mynthandlares Förening som anordnar mässan misstänker att dom långväga mässbesökarna uteblir för att prioritera auktionen i stället. När jag påpekade att detta stämmer åtminstone i mitt fall replikerade Peter Österlund gravallvarligt att man i så fall tagit ett riktigt beslut. "Kommer inte Falcoin är det ju ingen mening att vi har en mässa"!         Detta tycker jag vittnar om en mycket stor portion humor....  

Angående MISAB 5 så återkommer jag när jag hunnit samla mina intryck.

Läs mer
print