Falcoin.se

Min blogg

13:e april 2017

Vem var "EGO"?

I höstas fick jag i min ägo en liten svit Ahlströmkataloger, nr 1-24, som var fullklottrade med köparnoteringar. Som vanligt i modernare kataloger så det ju mestadels spadnumren som är antecknade och de tillhörande namnen på köparna förekommer mer sporadiskt. De köpare som är namngivna är oftast välkända handlare och samlare, som exempelvis Selin, Westerlund, Österlund, Törngren, Algård osv. Mycket intressant för en proveniensforskare!

Vem som skrivit dessa anteckningar går dock inte att utläsa; han har konsekvent benämnt sig själv som "EGO". Jag upptäckte dock en ledtråd till den mystiske katalogägaren: på en handfull köpare hade han skrivit in förnamnet, som om deras identitet var så självklar att det inte behövdes mer. Främst 3 namn, Anders, Johan och Ted, förekom i så gott som alla kataloger och därutöver förekom även Rolf och Hugo ganska flitigt. Min tanke blev att detta måste vara namnen på "EGO:s" närmaste myntkompisar. Visste man bara vilka dessa var så skulle även namnet på EGO vara givet?

Jag skickade iväg min fråga till Kjell Holmberg, som ju varit med länge, och fick napp direkt: "Kombinationen av namn får mig genast att tänka på Ted Malmstedt, Anders Frösell, Johan Wilander, Johans kompis Hugo samt Rolf Sjöberg. Ring till Johan Wilander så kanske han kan hjälpa dig."

Detta resulterade i ett mycket trevligt samtal med en rolig och synnerligen speciell farbror. Johan har nyligen fyllt 84 år och har varit med i auktionssammanhang ända sedan 1960-talet. Om någon skulle förtjäna att bli behandlad i en egen artikel så är det han, men det får bli någon annan gång. På frågan vilken EGO kunde vara så kunde han först inte säga säkert, det här var ju för över 30 år sedan och han har ju naturligtvis med åren skaffat sig en omfattande bekantskapskrets. Lösningen kom genom att han frågade om vilka mynt EGO köpt och genom sina egna anteckningar kunde han genast säga: "Det var Erik Kroon som köpte dessa mynt!"

Erik Kroon var en mycket välkänd myntprofil på 1970- och början av 1980-talet, bland annat SNF:s klubbmästare under många år. Han dog hastigt och alldeles för tidigt i april 1985, och numera är det inte många i samlarkåren som kommer ihåg honom. Även om hans samling inte var speciellt känd och min kunskap om honom är mager, så har jag ändå givit honom en plats bland "Kända samlingar". Kanske kommer det fler pusselbitar med tiden.

Myntträff hemma hos Johan Wilander bara några månader innan Erik Kroons frånfälle. Det är Erik som sitter närmast kameran. Övriga på bilden är Anders Frösell och Rolf Sjöberg med fruar, Ted Malmstedt samt den mer anonyme Hugo Lundqvist (mitt i bild, bredvid soffan). Johan Wilander befinner sig bakom kameran. Myntträffarna med likasinnade var då som nu en av hörnstenarna som myntsamlandet vilar på. 

Läs mer
9:e april 2017

 

10000-kronorsfrågan

Jag har just haft en liten högtidsstund när jag suttit och sett på hur det gick till när Bertel Tingström vann Tiotusenkronorsfrågan i ämnet mynt. Han fick 8 delfrågor och svarade både rätt och mycket utförligt på sju av dem. Den åttonde delfrågan kunde han inte, men vad gjorde väl det när det endast behövdes 6 rätt för att vinna. Undrar hur många av oss i dag som skulle ha klarat uppgiften? För mig blev det bara 4 rätt.

DVD:n finns att köpa av Roger Jonsson i Norrköping för endast 200 kr. Han kommer säkerligen att ha lagret med sig till Frimynt. Ett måste för alla myntsamlare!

Läs mer
4:e april 2017

Guldmynten på MISAB 21

Jag har uppdaterat Guldmyntstatistiken med resultaten från MISAB 21. Det var 42 mynt att ta med och det gör auktionen till MISAB:s tredje största mängdmässigt. Omsättningen på 1,08 miljoner (inklusive provision) lägger auktionen på fjärde plats. Besittningsguldet och kronguldet är som vanligt inte medräknat. Innehållsmässigt var MISAB 21 en tämligen medelmåttig auktion, jämförbar med auktion 20 i höstas men med lite högre priser. En del objekt klubbades dock till rekordpriser och dessa listas nedan. Det här med prisrekord är ju lite vanskligt eftersom jag inte har koll på allt, men alla auktioner anordnade av Aurum, Nordlind (inklusive Haganders) och MISAB är med. Övriga utländska och äldre svenska auktioner finns dock inte med.

Objekt                            Tidigare rekord inom parantes

Nr 279     1/4 Dukat 1792     37000 kr     (34100 kr Hagander 4)

Nr 366     Dukat 1743     60000 kr     (51960 kr Hagander 4)

Nr 392     1/2 Dukat 1755     40000 kr     (29444 kr Hagander 4)

Nr 414     Dukat 1780     40000 kr     (31642 kr Hagander 2)

Nr 433     Dukat 1808     38000 kr     (22000 kr MISAB 13)

Nr 434     Dukat 1809     32000 kr     (17000 kr MISAB 7)

Nr 455     Dukat 1812     24000 kr     (15588 kr Hagander 4)

Nr 456     Dukat 1817     38000 kr     (34162 kr Hagander 1)

Nr 466     Dukat 1734     18500 kr     (16500 kr Bonde 3)

Nr 468     Dukat 1839     22000 kr     (17000 kr MISAB 17)

Nr 540     Dukat 1866     14000 kr     (tangerat med MISAB 6)

De redovisade priserna är de som blivit klubbade, men listan skulle ha blivit densamma även om provisionen varit medräknad. Vi får gratulera säljarna till ett lyckat resultat!

Läs mer
28:e mars 2017

MISAB 21 och 22

Så var man hemma igen efter en mycket trevlig helg i Stockholm. Upplägget var lite annorlunda denna gång mot vad vi är vana vid. MISAB 21 som hölls på lördagen var en traditionell auktion med många inlämnare, medan söndagen och auktion 22 veks för Sten-A.Ivarssons mycket trevliga samling. I praktiken innebar det för oss som samlar svenska mynt att båda dagarna startade från medeltid och framåt och att vi i princip fick två chanser på varje regent. Jag hade före varit lite fundersam på det långa glappet som skulle bli för mig eftersom jag var klar med den första auktionen redan vid 15:30-tiden. Det visade sig dock att "ledigheten" verkligen behövdes för att ladda om batterierna. Ett mycket trevligt upplägg som jag hoppas att vi kan få se mer av framöver.

Utan att ha undersökt saken så verkar det som om utropspriserna överlag har blivit lägre, vilket gör att budgivningen i salen blir längre, man hinner med färre objekt i timmen. Nu gör inte detta så mycket eftersom antalet objekt också blivit färre, vilket vi får tacka internetauktionerna för. Där säljs ju många av de enklare objekten som annars skulle ha tagit ett antal timmar i anspråk på en liveauktion. Antalet osålda objekt blev också mycket lågt och på lördagens svenskdel så var det bara nr 282, en 8 mark 1694 som inte fann någon ny ägare. Denna hade dock av misstag fått utropet 8000 kr i stället för 3000 kr som var tänkt. På söndagen blev det lite fler osålda men det höll sig ändå under 2 %. Mycket lyckat!

Som Gorgon redan konstaterat på sin blogg så var salen nästan fullsatt på lördagen när de flesta dyrare objekten skulle säljas. Dyrast blev de två dalrarna 1534, Baretten och Spiran, men även i övrigt låg prisnivån på en hög nivå. Speciellt är det guldmynten som lätt drar iväg till rekordnivåer. Jag återkommer till detta i något kommande blogginlägg. Roligt också att antalet rariteter var rekordmånga och inom mitt område räknade jag till 19 sidor som fick uppdateras.

Bilden ovan är från söndagens auktion och då var besökarna färre. Men som någon sa: det beror på vilka som är kvar och den kvarvarande budviljan var det sannerligen inget fel på! MISAB 22 var dock en helt annan typ av auktion med mycket färre rariteter (5 inom mitt område) och guldmynten saknades helt. I stället fanns det mängder av småmynt i toppkvalitéer och det tackar man ju inte nej till. Dyrast denna dag blev nr 88, en mark 1562 (REVAL) och nr 124, en 2 mark 1587 (NYKÖPING) som båda klubbades för 66000 kr. Smolken i glädjebägaren var att det blev en del datakrångel som tillsammans med onödigt väl tilltagna pauser gjorde att auktionen drog ut på tiden 1,5 timme längre än beräknat. Vi var många som hade tåg och flyg att passa och därmed missade de sista 150 utropen.

Personligen är jag dock mycket nöjd med helgen. Det blev som vanligt inte riktigt som jag planerat, men jag kan inte säga att jag är mindre nöjd med resultatet för den skull. Jag kan omöjligt köpa allt jag vill ha och då spelar det mindre roll vilka av mynten på min önskelista som råkade hamna i min ägo. Ovanstående 5 mark km 1723 var kanske det intressantaste köpet. Jag brukar säga att jag samlar på typer och roliga varianter, och då får man väl säga att det är jackpott när man lyckas bärga en TYP som är rolig i sig själv. Detta är nämligen Sveriges enda betalningsmedel i koppar som har randskrift och det är väl självklart att man ska ha en sådan i sin samling. Randskriften "CREDIT GOD SOM PENGAR" är dessutom synnerligen fyndigt på en myntpollett.

Tack vare tjejerna som i första hand hjälper till med telefonbuden så kunde jag även lägga några vinnande bud på en del litteraturposter, vilka jag annars skulle ha missat eftersom jag måste hinna med tåget. Slutet gott, allting gott! 

Läs mer
23:e mars 2017

Ulrika Eleonoras sidor

Nu är Ulrika Eleonora öppnad både på Typsamlingssidan och på Raritetssidan. Trots att hon bara var regent under lite drygt ett år så hann man med att introducera 20 nya typer i hennes namn. De flesta myntades i relativt stora upplagor och är också ganska vanliga på samlarmarknaden än i dag. Den enda årtalsrariteten som jag kan visa upp är dukaten 1719 som jag hittills funnit 11 exemplar av i privat ägo. Därutöver har jag även tagit med kröningsmyntet med felaktigt datum som jag bara hittat 1 exemplar av. Bland rariteterna som jag inte ännu har möjlighet att lista kan nämnas 4- och 1 Daler SM med trekantig stämpel, och 1 Öre KM med Hedlinger respektive Wikman som gravörer. Det ska också förekomma Kröningsmynt med räfflad rand, men någon sådan har jag inte hittat ännu.

Nu ska jag packa väskan för i morgon blir det en tripp till huvudstaden och MISAB:s auktioner. Vet inte riktigt om det är mynten eller det sociala runt omkring som hägrar mest, men det kan kvitta. Båda delarna skulle ensamt vara tillräckligt god anledning att åka. Jag ser framemot den här helgen! 

Läs mer
17:e mars 2017

Artiklar om flytten av KMK

Som väl de flesta har uppmärksammat så hade Dagens Nyheter härom dagen en helsidesartikel om KMK och kritiken mot flytten av densamma. Artiklar av den omfattningen i en av våra största dagstidningar är ytterst sällsynta och måhända har KMK aldrig i sin historia blivit så uppmärksammat som nu. Man hade ju kunnat önska att anledningen vore trevligare. Under "Läs mer" har jag lagt ett uppföljande debattinlägg av Harald Nilsson. Tänkvärt är hans tanke att främsta motivet för flytten kanske är att stärka Historiska Museets ekonomi. Det känns oroväckande logiskt. En reflektion jag själv fick var att flytten också måste komma väldigt olägligt för polisen som just nu håller på att utreda misstänkta stölder på KMK. Det kan ju inte direkt underlätta deras arbete. Dålig timing eller vad...

Läs mer
4:e mars 2017

Vad är en mynttyp?

Eftersom jag håller på att göra en typsamlingssida så är det väl inte mer än rätt att jag även gör en manual för hur jag tänker kring typindelningen. Till manualen! Mestadels är det inte så märkvärdigt och följer huvuddragen i den indelning som T.G.Appelgren presenterade i "Gustav Vasas mynt". Skillnaden ligger i att jag inte använder gravören som en typindelande faktor. Ansvariga för ett mynts utförande, gravör och myntmästare, bildar i stället undertyper på min Typsamlingssida. Anledningen är att det blir nästan hopplöst att vara konsekvent om "varje påvisbar gravör innebär en ny typ". Om en avliden gravörs verktyg (punsar) ärvs av hans efterträdare, vem är då upphovsman när punsarna blir använda? Det finns också många exempel på när man kan påvisa att åtsida och frånsida inte blivit graverade av samma person, exempelvis 1 Öre KM 1772 och 1778. Naturligtvis är det lite kontroversiellt att frångå gängse normer, och jag ska vara ärlig att erkänna att jag inte är helt säker på att jag gör rätt. Det ska dock bli en mycket intressant utmaning att se hur det fungerar när jag kommer till svårare regenter som Karl XI.

Hur svårt det redan nu kan vara exemplifieras av nedanstående bild:

Det är alltså jämförande bilder på 1 Öre KM 1746, 1749 och 1750. Om jag, utan att veta något om bakomliggande fakta, fick veta att dessa frånsidor var graverade av två olika personer, så skulle jag tro att den ene hade graverat 1746 och den andre 1749 och 1750. I verkligheten var myntorten Avesta för 1746 och 1749, där Johan Wikman vid den tiden var den enda kända gravören. 1750 präglades i Stockholm där Daniel Fehrman var gravör. Mycket svårt att svälja att sveakronorna på 1749 och 1750 inte är graverade av samma person. En teori skulle kunna vara att det var Johan Wikmans son Carl Johan Wikman som gjort de båda frånsidesstamparna 1749 och 1750. Enligt historieböckerna så gick han i lära hos Daniel Fehrman 1745-1751, men det är ju inget som säger att han inte åkte hem till Dalarna ibland, exempelvis 1749, och hjälpte fadern med någon stamp. Tillbaka i Stockholm igen så var det  i så fall förmodligen han som var den verkliga gravören bakom 1 Öre KM 1750.

För fullständighetens skull visar jag även en bild på åtsidorna och där ser man inte alls några tydliga stilmässiga kännetecken. Kan lika gärna vara graverade av tre personer som av en och samma.

Hur som helst är detta bara ett exempel på alla under och mysterier inom numismatiken som jag skulle vilja veta allt om... 

Läs mer
28:e februari 2017

"Nya" Tradera...

Jaha, så har vi drabbats av ännu en förändring av Tradera, och som vanligt är det ingen förbättring. Har ju inte hunnit begripa allt som ändrats ännu, men inget är där det brukar vara. En sak jag såg var i alla fall att siffrorna som brukade dyka upp vid knappen "Mitt Tradera" och som visade att någon lagt bud på någon av mina auktioner inte dyker upp längre. Nu måste man gå in på sidan "Aktiva annonser" för att se om det hänt något och det är definitivt en försämring. En annan sak var att jag inte kunde lämna omdöme. När jag försökte så fick jag veta att jag inte sålt något senaste 2 månaderna. Man kan ju bara hoppas att det felet också drabbat faktureringsavdelningen...

Läs mer
22:a februari 2017

Fredrik utlagd på Typsamlingssidan

Det tog längre tid än jag trodde, mest beroende på att jag emellanåt kommer ihåg att jag har ett företag att sköta också, men nu har jag öppnat Fredriks typmyntsidor. Fredrik är intressant mest för antalet typer; jag har fått det till 80 st. I hela regentlängden är det väl bara Gustav Vasa och Karl XI som har fler. Dessvärre finns det också mängder av avslag och efterpräglingar vilket jag inte tycker är så roligt. För att minska scrollningsbehovet har jag delat upp typerna på 6 flikar.

Under arbetets gång har jag upptäckt att jag inte varit konsekvent tidigare; ska man låta typerna gå före årtalen så måste man ju göra det fullt ut, inte bara halvvägs. Titta exempelvis på 1 Öre i silver, typ 57b och 57c, så är det tydligt vad jag menar. 1-öringar med mm GZ förekommer 1722-1723 och 1731-1737, däremellan hade myntmästaren inget märke. Nu har jag lagt alla årgångar med mm GZ i samma följd. Detta innebär att jag får göra om en del på Adolf Fredrik och Gustav III, men det får bli när det blir. Jag förmodar att jag den närmaste tiden kommer att få fullt upp med att gå igenom MISABs kataloger som ju ska komma endera dagen.

Läs mer
13:e februari 2017

Bankanekdot

Jag läste en rolig anekdot i tidningen idag. Det var på mitten av 1990-talet då nästan alla banker fick tas om hand av statens bankakut. Chefen för en bankfilial i en av Sydsveriges småstäder hade frågat sin 7-årige son hur det hade varit i skolan i dag. -Vi skulle berätta vad våra pappor jobbar med. -Jaha, vad sade du då? -Sotare! -Va! Varför sa du så? -Jag kunde ju inte säga "bankdirektör" heller ! ;-)

Läs mer
10:e februari 2017

Klar med Fredriks 2 Mark

Nu är jag klar med uppställningen av Fredriks 2 Mark 1720-1737 och har även gjort ändringen på Raritetssidan. (Scrolla ner halva sidan). Jämfört med SM-boken så har jag tagit med 3 "nyfunna" varianter: Typ 2b 1733 och 1736, samt typ 2c 1732. Omvänt så finns det med 4 varianter i SM-boken som jag inte hittat i privat ägo: Typ 1b 1720, typ 2b 1731 samt typ 3a 1733 och 1736. Dessutom har jag tagit bort SM-bokens Typ IV (1737) och kallar den i stället för undertyp 3b. Det här att göra typåtskillnad är ju en bedömningsfråga och jag tycker helt enkelt inte att skillnaden mellan 3a och 3b är tillräckligt stor för att det ska vara 2 olika typer. Ta fram SM-boken och jämför med vad jag gjort! Det är sällan eller aldrig som man får anledning att rumstera om på det här sättet.

Angående mitt inlägg härom dagen (Märklig upptäckt) så fanns inte typ 2b 1733 och 1736 heller med i Torgny Lindgrens bok från 1953. Speciellt 1736 är så pass vanlig (9 kända ex) att den borde inte ha blivit bortglömd. Det är tämligen tydligt att en del felaktigheter "ärvs" från referensbok till referensbok. 

Läs mer
8:e februari 2017

Die Samlung Ertzeid teil 3 und 4

Såg att Künker ska ha ytterligare 2 auktioner ur Ottar Ertzeids samling, nämligen auktion 291 den 15/2 och en e-live auktion den 21/2. Den här gången gäller det mynt från Danmark och Schleswig-Holstein, och därmed inget för svenska samlare kan man tycka. När jag kollade i katalogen så upptäckte jag dock att det visst finns mynt där som är intressanta även för oss. Myntorterna Kristianstad, Malmö, Lund och Gotland låg kanske inte inom Sveriges gränser när mynten präglades, men myntsamlare har väl aldrig varit så noga med sådana petitesser. Mest är det medeltida mynt, men objekt 4324-4327 är präglade i Kristianstad 1674-1679. Jag visste själv inte ens om att det förekom myntning där då, men mynten ser så roliga ut att jag blir lite sugen att vara med och bjuda. 

Läs mer
7:e februari 2017

Märklig upptäckt

Bilden är lånad från Den Svenska Mynthistorien (SMH) och visar dess illustration av SMH 50, dvs den typ av 2 Mark som användes 1733 och 1736. I SM-boken betecknas dessa årtal som SM 116 och SM 117, båda av typ 3. Några andra varianter och typer ska inte förekomma på 2 Mark dessa årtal. Det märkliga är att SAMTLIGA exemplar av 2 Mark 1733 och 1736 som jag hittat i privat ägo har nedanstående porträtt.

När jag gjorde raritetssidorna så tittade jag aldrig på SMH:s och SM-bokens bilder, och därför märkte jag ingenting då. När jag nu gör min egen typförteckning så lusläser jag dessa båda böcker och då går det inte att missa. En typ på KMK och en annan typ i privat ägo? Verkar osannolikt, men just nu ser det så ut. Och hur kommer det sig att ingen uppmärksammat felet i SM-boken så att det kunnat rättas till i SMH 30 år senare? Jag begriper det inte!

Läs mer
31:a januari 2017

Upprop

Det här med Kungliga Myntkabinettet (KMK) är en så tråkig och tragisk historia så jag vill egentligen inte skriva något om det. Nu finns det dock fortfarande eldsjälar som inte ger upp, som fortfarande är övertygade om att KMK kan räddas. Jag imponeras stort av ett sådant engagemang och självklart vill jag också dra mitt strå till stacken genom att publicera uppropet på min blogg. Resten av brevet har jag lagt under "läs mer" och där kan den som vill även lämna en kommentar.

Läs mer
22:a januari 2017

 

Künker på YouTube

https://www.youtube.com/watch?v=xElDX9g664w

Trevlig film! Marknadsföringen av mynt når nya nivåer... :-)

Läs mer
21:a januari 2017

 

Fel i referensverket

Jag upptäckte ett fel i SMH (Sveriges Mynthistoria - Frihetstiden) som är värd att kommentera. I kommentaren till typ 42, 1/4 Riksdaler 1748, står det så här:

"Förekommer i tre varianter: FRIDERICVS, tio patriarkalkors, med och utan gravörsignatur DF samt FRIDERICUS och 8 patriarkalkors utan gravörsignatur."

I SM-boken har man dock fått till det rätt och med SM-numren som referens får man denna lilla tabell:

SM 105a     inget gs, FRIDERICVS)(10 kors

SM 105b     gs DF, FRIDERICUS)(10 kors

SM 105c     gs DF, FRIDERICUS)(8 kors

Att det förekommer fel i våra referensverk är ingen nyhet och inget att hetsa upp sig för. Ju mer komplicerad en bok är att skriva desto större är risken att det smyger sig in felaktigheter. Oftast är det bara tryckfel som är lätta att upptäcka, andra gånger kan man inte kontrollera uppgiften alls. I stället för att reta sig på "okunniga författare", vilket inte är konstruktivt, får man lära sig att leva med att det skrivna ordet inte alltid är helt sant. Det är trots allt viktigare att dessa böcker blir publicerade än att dom är helt felfria. Exemplen är många, inte minst inom den numismatiska världen, där författarna kompletterat och korrigerat så länge att publiceringen aldrig blivit av. Det är tragiskt!

Man får i sammanhanget också rikta en tanke till författarna till auktionskataloger. SMH-Frihetstiden tog 7 år att färdigställa, från idé till tryck, men katalogmakarna har oftast bara månader på sig. Det är självklart att det blir fel ibland, motsatsen vore ju osannolik. I stället får vi själva lära oss att vara kritiska i granskningen och inte ta något för givet. 

Angående 1/4 Riksdalern 1748 har jag gjort en sida med jämförande bilder på de båda åtsidorna och de båda frånsidorna. 

Läs mer
15:e januari 2017

 

Och ännu mer...

Med risk för att verka tjatig så blev det ytterligare ett inlägg om dessa begravningsmynt. När man börjar rota lite så upptäcker man snart hur många frågetecken som fortfarande finns kring denna myntning, trots att den allmänna meningen nog varit att det inte finns så mycket kvar att upptäcka. Har nu plitat ihop en variantförteckning för att få lite ordning och reda. Det intressanta där är att man bytt kronpuns för nästan varenda stampkombination, vilket gör att det blir svårt att få något hum om i vilken ordning stamparna använts. Det jag var mest nyfiken på var om man kunde få fram något som indikerade när exemplaren med slät rand blivit präglade men jag antar att jag får ge mig till tåls ett tag till. Ulf Ottosson skickade i alla fall några bilder som tyder på att åtminstone 1 stamp blivit tillverkad betydligt tidigare än man kunde ana.

Det är alltså en förtjänstmedalj där man använt en av begravningsmyntets porträttstampar som åtsida. Om jag tolkar Hildebrand rätt så trodde han att det porträttet graverades redan 1814. Det betyder kanske att porträttet med lock framåt var det första som användes och att exemplaren med slät rand präglades i första omgången. Jag säger varken bu eller bä, vill bara påpeka att det i detta fall fortfarande är mycket osäkert om "slät rand" verkligen innebär att det är efterpräglingar. Kanske var det i stället de som Enhörning hade som prov att visa upp för styrelsen.

Det återstår en hel del forskning innan alla frågetecken är uträtade, men det lämnar jag med varm hand åt någon annan. Ett tips är att klargöra om exemplaret som avbildas i SMH verkligen har räfflad rand eller om kanske alla med den stampkombinationen har slät rand. Det skulle också vara intressant att veta mera om "proveniens Stierncrona". Ett samtal med Bjarne Ahlström skulle kanske vara en idé? Själv lämnar jag dock ämnet för den här gången. 

Läs mer
13:e januari 2017

 

Mer om "jordgloben"

Efter att jag postat förra inlägget har jag hittat mer anteckningar om Begravningsmyntet 1818 med glob som såldes på Ahlström 54 (1996). Det var nämligen så att det under visningen uppdagades att myntet hade slät rand och därför ansågs det vara en senare prägling. Jag har också hört att det ska ha varit en tjockare plants än normalt, men det kan vara en missuppfattning. Ett likadant exemplar med slät rand och samma stampkombination såldes även på Ahlström 23 (1981) men inte heller där nämndes något om tjock plants. Inga vikter har heller angivits på någon av auktionerna. I vilket fall så sänktes utropet på Ahlström 54 från 15000 kr till 10000 kr och såldes slutligen för 7800 kr. I sammanhanget glömdes den av Ahlström angivna proveniensen "Stierncrona" helt bort.

David Henrik Stierncrona (1786-1845) var en mycket framgångsrik officer och hovman under första hälften av 1800-talet. 1810 blev han ryttmästare och adjutant åt Karl XIII, 1817 var han major och befälhavare över Skånska Karbinregementet, 1825 blev generalmajor och chef för 3:e Kavalleribrigaden och likaledes 1825 blev han adjutant hos Karl XIV Johan, osv. En sådan person inte bara kan ha varit med på Karl XIII:s begravning, han var en man som förväntades vara med. Och i så fall kan man verkligen ställa sig frågan varför han ska ha haft en efterprägling av ett begravningsmynt i sin ägo. Ville han ha ett så borde han ju utan större problem ha kunnat få tag på en orginalprägling. Oavsett om han var myntsamlare eller inte så kan det inte ha funnits någon anledning att beställa ett exemplar i efterskott.

Hur stor tilltro kan man då ställa till den angivna proveniensen? Det är trots allt en mycket gammal proveniens utan kända länkar till nutiden. I det fallet får vi nog lita på Ahlström, och det förefaller orimligt att han skulle ha angivit en proveniens som han inte trodde på. Det kan exempelvis ha varit en sentida ättling till Stierncrona som lämnat in myntet till försäljning och då är det svårt att avfärda historiebeskrivningen.

Om vi tittar på själva myntet (den övre bilden i inlägget nedan) så är det som sagt en ovanlig stampkombination. Det såldes dock, som sagt, ett likadant ex på Ahlström 23 och dessutom finns ett tredje ex avbildat i "Den Svenska Mynthistorien 1719-1818" på sidan 171. Detta tredje exemplar ligger naturligtvis på KMK och man kan nog förmoda att det har en vinkelräfflad rand. Alla tre exemplaren är präglade med orginalstampar men ingen i ring vilket innebär att "fönstret" när präglingen kan ha skett bara är 10-12 år.

Finns det något annat alternativ än orginalprågling och efterprägling? Nej, inte vad jag kan komma på. Vem har exempelvis hört talas om ett provmynt till en begravning? Nu var ju "jordgloben" i och för sig ett förslag som förkastades och på så sätt kan man ju se hela typen som ett provmynt. Men annars kan man nog helt bortse från möjligheten att exemplaren med slät rand är provmynt.

Sammanfattningsvis så tror jag att Stierncrona kom i besittning av sitt mynt i samband med Karl XIII:s begravning. Möjligen var det så att det blev ett visst sug efter detta kuriösa mynt och antalet präglade ex räckte inte till alla som ville ha. Därför kan man ha gjort en extra prägling för att täcka behovet, men då hade man inte tillräckligt med lettrade plants färdiga. Detta betyder också att det mycket väl kan vara en del av mynten med räfflad rand som egentligen är efterpräglingar (om man nu kan kalla dem efterpräglingar i fall de faktiskt präglades i tid). Tanken har slagit mig att det finns ovanligt många exemplar av "Jordgloben" bevarade, det kan ju inte ha behövts mer än en handfull för att förevisa för styrelsen. Man kan ju jämföra med "Prins Karl Gustavs födelse 1782" som präglades i lite drygt 50 ex, varav 12 som numera är kända i privat ägo.

Kanske ska man se den släta randen mer som en variant än som ett tecken på att det är en efterprägling?

Läs mer
9:e januari 2017

 

Varianter på "Jordgloben"

Jag har senaste veckan fått flera påstötningar om att det är ett exemplar på min raritetslista över kastmyntet med jordglob 1818 som är avvikande. Ex nr 7 som såldes på Ahlström 54 har nämligen hår på båda axlarna.

Den nedre bilden visar som jämförelse den variant som alla andra 8 kända exemplar av "jordgloben" tillhör. Tittar man närmare så ser man att även frånsidans kronor avviker. Helt tydligt en annan kronpuns med pärlor även på utsidan. Dessa punsar har man senare också använt på det vanligare begravningsmyntet med kuddar.

Alla Karl III:s kastmynt graverades av Karl Enhörning och han hade i samtliga fall förfärdigat minst 2 stampar per sida. Inför begravningen 1818 blev det extra snärjigt eftersom det första förslaget med jordglob inte godkändes och då fick han snabbt skissa fram en ny frånsida. Totalt gjorde han 3 åtsidor och 5 frånsidor inför begravningen. Strax därefter fick han ju även uppdraget att förfärdiga Karl XIV Johans kröningsmynt och i juni var det dags för drottningens begravning. Imponerande snabbt arbetat av en yngling på 73 år. Jämförelsevis kan nämnas att Lars Grandel behövde 4 år på sig för att förfärdiga Jubileumsriksdalern 1821...   

Läs mer
7:e januari 2017

 

Välbesökt auktion

Det här blogginlägget är förmodligen onödigt eftersom alla svenska myntsamlare måste ha noterat det redan. Det såldes nämligen ett medeltidsmynt från Olof Skötkonung idag för 67500 kr på Tradera.

http://www.tradera.com/item/220102/272121790/olof-skotkonung-unikum-utrop-1kr-

Jag har ingen riktig koll på saken men priset måste vara nära rekordet för medeltidsmynt på Tradera. Det jag fann mest intressant med auktionen var dock antalet besökare; 2747 st! Det måste väl rimligtvis betyda att ALLA myntsamlare i det här landet varit in och tittat. Det är sällan som en myntauktion på Tradera får mer än 2-300 besökare och nu blev det 10 gånger så många. Imponerande!

Läs mer
print