I senaste SNT fanns en intressant artikel om analys av svenska silvermynt med moderna metoder som inte förstör mynten. I förlängningen handlar det om att på ett säkert sätt kunna avslöja förfalskningar, men för att kunna avgöra det måste man först veta vilka analysresultat man får på äkta mynt.
I undersökningen har man analyserat 45 mynt, ganska jämt fördelade mellan 1541 och 1995. Sedan har man jämfört analysresultat med katalogvärden för att få en uppfattning om skillnaden. Katalogvärdena har man dock tagit ur Tonkins Myntboken vilket kanske inte var så lyckat. Om man i stället konsulterat exempelvis Tingströms uppslagsbok så hade man fått fram andra silverhalter i 10 av mynten; nästan 25% av undersökningens 45 mynt har alltså felaktiga katalogvärden. Författarna upptäcker därmed också avvikelser i resultaten, men tolkar dem fel: “Avvikelser förekommer framförallt för mynt från Johan III:s regeringstid (1568-1592). För till exempel ½ öre från det sista regeringsåret erhöll vi den blygsamma silverhalten 1,6%.” Tonkinvärdet för nämnda ½ öre 1592 var 20,3%, vilket ju är en avsevärd skillnad. Tingström har för samma mynt uppgett värdet 1,8% silverhalt (snacka om billionmynt)!
Hur som helst så är ju problemet lätt löst genom att lägga in rätta katalogvärden i tabellen och då kan man också börja dra slutsatser. Det viktigaste är att silverhalten alltid är högre i ytskiktet än längre in i myntet, och det faktiskt även när det gäller rejält slitna mynt. Man ser alltså ingen signifikant skillnad mellan 1? och 01/0 i det avseendet. Eftersom verktygen analyserar endast det yttersta ytskiktet (max 0,01 mm) så säger det sig självt att resultaten alltid ska bli högre än tabellvärdena, om myntet är äkta.
Det här är en bra början på ett forskningsområde som försummats alltför länge. Nästa steg borde bli att utvärdera variationer i analysresultaten för varje enskild mynttyp. Man ser redan nu i den här undersökningen att det finns en variation, men man vet ju inte hur stor den är. Kanske 10 mynt ur varje mynttyp vore en bra början?
Det ska också tilläggas att guld- och kopparmynt inte uppvisar samma höga halt i ytskiktet som silvermynten gör.
